ICES föreslår fördubblad räkkvot i Skagerak och Norska rännan

Internationella havsforskningsrådet, ICES, ger nu en mycket positiv bild av utvecklingen för beståndet av nordhavsräka (Pandalus borealis). ICES föreslår ett möjligt fördubblat uttag under 2016 jämfört med de råd som lämnades förra hösten inför 2015. 18 598 ton jämfört med 9 777 ton.

Nordhavsräka

Foto: Trude H. Thangstad, Havforskningsinstitutte

EU och Norge i stort sett alltid bestämt en kvot (TAC) som är större än ICES rekommendation så den rekommenderade höjningen kanske inte betyder så mycket som det kan verka. Total TAC (totalt tillåten fångst) för 2015 var exempelvis nästan 3 500 ton för Danmark i området, nästan 1 500 ton för Sverige och cirka 7 000 ton för det norska räkfisket i det aktuella området. Totalt cirka 11 000 ton.

Verklig fångst om även det som olagligt kastas ut vid uppgradering räknas var förmodligen omkring 20 000 ton. Uppgradering förkommer i det svenska och norska räkfisket men inte i det danska. Om EU och Norge beslutar om en TAC på omkring 20 000 ton ger det en bättre möjlighet för svenska och norska fiskare att fiska på ett lagligt sätt. För de danska räkfiskarnas del skulle det innebära mer räka än vad de rent praktiskt kan fiska per år med så få båtar i fisket som det för närvarande är.

– Vi ser mycket positiva tecken för räkbeståndet. Det är viktigt att vi från myndighetens sida nu planerar långsiktigt för en framtida god förvaltning av beståndet, säger Bengt Kåmark på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Den generella trenden när det gäller förvaltning av bestånd är att man strävar efter att få ett jämnt och hållbart uttag, utan alltför stora svängningar mellan åren.

Inom ICES vetenskapliga rådgivning pågår ett arbete om principerna för beräkning av möjligt framtida uttag för nordhavsräkan. Det kan innebära en annan nivå inför 2017 års fiske.

Innan beslut fattas om nästa års uttag ska EU och Norge komma överens om ett lämpligt hållbart uttag. Det sker genom bilaterala förhandlingar under hösten.

– När ett beslut fattats om uttag för 2016 sker en uppdelning av kvoten grundad på historiskt fiske, säger Bengt Kåmark.

Enligt denna uppdelning får Norge 47 procent, EU får 53 procent av kvoten i Skagerrak och Kattegatt. EU:s andel fördelas mellan Sverige och Danmark där Sverige får 35 procent och Danmark 65 procent av kvoten.

Även norska forskare uttalar sig positivt om räkbeståndet i Skagerak och norska rännan:

I sør blir rekene tre til fem år gamle, mens de i Barentshavet har en levealder på rundt ti år. I Norskerenna/Skagerrak var det et par år med dårlige årsklasser før situasjonen bedret seg noe i 2011 og 2012. 2013-årsklassen er en av de beste i tidsserien så langt.

– Fra neste år av – når de er tre år gamle – har rekene fra 2013-årsklassen virkelig vokst seg store. Da vil de utgjøre en merkbar forskjell for biomassen av bestanden, forteller Guldborg Søvik, som er bestandsansvarlig for reke i Norskerenna og Skagerrak på Havforskningsinstituttet.

Igår blev det också klart att det svenska fisket av nordhavsräka får certifiering enligt Marine Stewardship Council, MSC. Miljömärket talar om för konsumenter att räkan fiskats hållbart och med omtanke om havsmiljön. Granskningen av det svenska fisket har pågått i 20 månader. Information om bestånd, miljö och förvaltning har tagits fram av oberoende experter som sedan bedömt att fisket klarar kraven i MSC:s miljöstandard för ett hållbart fiske. Detta innebär också att MSC-märkta svenska räkor får grönt ljus i Världsnaturfondens konsumentguide, Fiskguiden.

Räkfisket i Sverige går trots MSC-märkningen ändå inte rätt till och MSC har ställt hårda krav på det svenska räkfisket så att detta kan komma till rätta med de problem som finns. En ökad räkkvot kommer att underlätta detta men det räcker sannolikt inte. Det bör påpekas att nordhavsräkan i Skagerak och norska rännan aldrig varit biologiskt hotad trots att det förekommer olagliga metoder i fisket. Dessutom kan det konstateras att svenska yrkesfiskare lagt fram ett förslag som innebär färre antal aktiva räkfiskebåtar per år men att Havs-och vattenmyndigheten släpar fötterna efter sig när det gäller att besluta om ett fungerande förvaltningssystem.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements