Införandet av överförbara fiskerättigheter – inget problem för kustfisket

Ytterligare en rapport som visar att införandet av individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) inte inneburit något slag mot det kustnära fisket har kommit. Den första rapporten som kom var Havs- och vattenmyndighetens rapport och utvärdering av TFC i det pelagiska fisket. Den konstaterade att antalet stora fiskebåtar minskat kraftigt men att ingen minskning skett vad det gäller båtar som fiskar kustnära.

Nu finns det en rapport till som visar på samma sak. I själva verket går denna rapport ännu längre och hävdar att det kustnära fisket efter lång tid av nedgång har stabiliserats efter att överförbara fiskerättigheter infördes i det pelagiska fisket. Det har sannolikt inget samband utan har råkat inträffa samtidigt. Det handlar om en rapport inom ramen för satsningen Tillväxt Bohuslän om fiskets betydelse för kustkommunerna. Den visar tydligt att antalet fiskebåtar minskat mycket lite i norra Bohuslän sen 2008, men minskade väldigt kraftigt mellan 1998 och 2008. I norra Bohsulän dominerar kustnära fiske och räkfiske.

Fiskebåtar, kommun, antal 1998, 2008 och 2013 

Strömstad, 70, 50, 49
Tanum, 150, 108, 89
Sotenäs, 78, 44, 45
Lysekil, 42, 33, 30
Orust, 33, 25, 19
Tjörn, 91, 61, 61
Öckerö, 113, 112, 88
Göteborg, 118, 106, 73
Övriga, -, -, 12

Misnkningen i Norra Bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil) var 235 båtar mellan 1998 och 2008 men bara 22 båtar mellan 2008 och 2013. I mellersta Bohuslän (Orust och Tjörn) var minskningen 1998-2008 38 båtar och åren 2008-2013 6 båtar. I södra Bohuslän (Öckerö och Göteborg) ser det annorlunda ut, mellan 1998 och 2008 var minskningen bara 13 båtar medan det mellan 2008 och 2013 försvann 57 båtar.

Nu är dock minskningen i Göteborg något överdriven då några båtar bara bytt flagg men fortsatt fiska med svensk besättning. Det gällde 17 båtar så minskningen ska egentligen vara 40 båtar.

I Göteborgsregionen (södra Bohuslän) finns huvuddelen av det storskaliga pelagiska fisket i Sverige med över 50% av de fiskebåtar som ingår i systemet med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC). Rapporten tittar också på utvecklingen när det gäller trålare. Minskningen i södra Bohuslän mellan 2008 och 2013 hänger av allt att döma ihop med införandet av TFC.

Trålare, kommun, antal 1998, 2008 och 2013 

Strömstad, 18, 15, 13
Tanum, 33, 28, 26
Sotenäs, 31, 19, 20
Lysekil, 7, 5, 2
Orust, 2, 3, 4
Tjörn, 13, 6, 6
Öckerö, 57, 67, 37
Göteborg, 52, 51, 30

I norra Bohuslän finns det i första hand om räktrålare (många trålar också kräftor) medan det längre söderut främst handlar om pelagiska trålare och kräfttrålare. Minskningen i norra Bohuslän mellan 1998 och 2008 var 22 trålare och mellan 2008 och 2013 4 stycken, i mellersta Bohuslän 6 respektive 5 och i södra Bohuslän var et en ökning med 9 trålare mellan 1998 och 2008 samt en minskning med 51 trålare mellan 2008 och 2013. Tas hänsyn till de som bara fått utländsk flagg blir minskningen dock endast 34 trålare. Det är uppenbart att minskningen av antalet fiskebåtar mellan 2008 och 2013 främst handlar om trålare och inte om mindre båtar som fiskar med passiva redskap och i huvudsak kustnära.

Mellan 1998 och 2008 minskade fiskeflottans storlek med 156 båtar totalt, varav bara 19 trålare. Antalet fiskebåtar med passiva redskap minskade med 137. Mellan 2008 och 2013 var siffrorna omvända, antalet trålare minskad med 56 (ska egentligen vara 39) och båtar med passiva redskap minskade med 17 i antal. Båtar som fiskar med passiva redskap är små och fiskar i huvudsak kustnära. Det gör också många trålare som fiskar kräfta och räka.

Rapportens övergripande slutsats är att förhållandena för det småskaliga fisket har stabiliserats medan införande av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket medfört en kraftig minskning av antalet fartyg i detta fiske om än inte lika stort som rapporten ger sken av. Rapporten fortsätter:

Den del av den bohuslänska fiskeflottan som bedriverfiske med passiva redskap utgör ungefär 2/3 av flottan. Under perioden 1998-2008 var det inom detta fiske som den största minskningen skedde. Av nettominskningen med 156 fartyg under tioårsperioden är 137 fartyg sådana som fiskar med passiva redskap. Det är framför allt fiskeflottan i norra Bohuslän som minskat kraftigt.

Ser vi däremot till utvecklingen under den senaste femårsperioden (2008-2013) är bilden en annan. Minskningen i den flotta som fiskar med passiva redskap har i stort sett upphört. Mot att under perioden 1998-2008 ha minskar med 137 fartyg är
minskningen under perioden 2008-2013 enbart 17 fartyg. Förhållandena har varit stabila i alla kommuner med undantag av Tanums kommun.

Däremot har en kraftig minskning skett inom trålfisket i Göteborgsregionen. Mot att ha minskat med 19 fartyg mellan 1998 och 2008 har trålflottan minskat med 56 fartyg mellan 2008 och 2013. Av denna minskning svarar Göteborg/Öckerö för 51
fartyg. Detta innebär att förhållandena stabiliserats även för i första hand den trålning efter kräfta och räkor som sker i mellersta och norra Bohuslän med
minskning i Göteborgsregionen avser det pelagiska trålflottan.

Förutom att minskningen av trålflottan överdrivs så är utvecklingen tydlig. Införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska har inte inneburit en förksjutning av fisket till kapitalstarka fiskeriföretag i Göteborgsområdet och et har inte inneburit en överflyttning av fisket till stora fiskebåtar eller en utslagning av små båtar. Det småskaliga kustnära fisket har inte minskat på grund av TFC i det pelagiska fisket utan har klarat sig mycket bra.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements