TFC i Sverige – en väg till hållbart kustfiske?

Det är i princip rubriken till en rapport författad av dansken Mogens Schou som handlar om individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) i Sverige med fokus på kustfisket i Bohuslän. Hans rapport är en del av det som ligger till grund för rapporten ”Fiskeresursen – hur kan fördelas?” som tagits fram av Samförvaltning norra Bohuslän. Schou pekar på tre saker som har betydelse när TFC-system övervägs:

1. Er der overkapacitet i flåden? Detta betyder ikke kun forringet økonomi, men medfører også incitamenter til high-grading og til udsmid af prisbillige fisk, der efter reformen af fiskeripolitikken skal afregnes på kvoterne.
2. Eksisterer der et choke-species problem for fiskerne, som ikke kan løses gennem selektivt fiske er der et incitament til udkast.
3. Er der en dårlig kvoteudnyttelse i enkeltartsfiskerier som følge af rigid regulering

Alla tre villkoren/problemen finns i det demersala fisket i Sverige inklusive kustfisket. Överkapacitet, enskilda arter som begränsar fiske ansträngningen och gör att kvoten för andra arter inte fiskas upp samt rigid och byråkratisk reglering som orsakar onödig oro och onödiga kostnader för fiskare. Schou menar att om svaret på bara en av frågorna är jakande så bör TFC-system övervägas. TFC-system är med andra ord något som helt klart måste övervägas enligt Schou.

Vidare sätter Schou upp ett antal punkter som behövs när ett TFC-system utformas:

1. Udstrækningen af den brugsret, som staten overdrager til fiskeren
2. Princippet for den første kvotetildeling
3. Fastlæggelse af rammer for udnyttelse af brugsretten, t.e. opdeling i flådesegmenter og regler om koncentration
4. Fastlæggelse af regler for kvoteleje og krav til aktivt fiskeri
5. Anvendelse incitamenter til fremme af særlige prioriteringer, t.e. gennem en fiskefond

Punkt ett innebär att de fiskrättigheter som överlåts åt fiskare måste vara noggrannt specificerat och punkt två är hur den första tilldelningen av fiskerättigheter ska fördelas. I allmänhet skr detta på grundval av historiskt fiske där det är möjligt att välja lite olika längd på perioden som räknas. Punkt 3 tar uppfrågan om fiskerättigheterna ska delas upp på olika delar av fiskeflottan. i det pelagiska fisket har det därför skapats tre särskilda kvoter, dels en ren kustkvot för den kustnära fiskeflottan, dels en Östersjökvot och dels det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC).  Punkt 4 tar upp frågan om specialregler för mindre aktiva fiskebåtar och hur det ska definieras och punkt 5 handlar om särskilda prioriteringar som exempelvis skulle kunna vara att garn- och krokfiske gynnas i förhållande till bottentrålning eller att en fond inrättas som ska hjälpa nya in i yrket. Det kan också vara nödvändigt med en fond för att skydda det kustnära fisket.

Vidare säger Schou att TFC måste innebär ett system som ger yrkesfiskaren en långsiktig trygghet, gör det möjligt att långsiktigt planera fisket och att ge trygghet för nya investeringars samt möjlighet att anpassa sina rättigheter genom köp och lång i förhållande till hur fisket gått och går. TFC-system kan kombineras med andra typer av system på det sätt som faktiskt skett i det pelagiska fisket där kustfisket har en egen kvot utanför TFC-systemet med fri tillgång till fisken. Ett TFC-system innebär inte att yrkesfiskarna har äganderätt till fisken, de har bara nyttjanderätt på en viss tid.

Schou menar också att strukturen inom det svenska fisket, där det kustnära fisket har en större betydelse än i de flesta andra länder oavsett om TFC införs eller inte införs innebär att antalet kustfiskebåtar kommer att fortsätta minska (även som så faktiskt inte varit fallet under senare år). Han menar därför att om TFC- införs måste finnas mekanismer för at justera kustkvoten  så att det kustnära fisket inte drabbas hårdare än annat fiske. Sådana mekanismer finns i det TFC-system som används i det pelagiska fisket.

När det gäller vad som menas med kustnära fiske så är definitionerna viktiga, men svåra att sätta. Idag råder stor oklarhet på detta område. Definitioner är dock nödvändiga för att ett effektivt fiskeförvaltningssystem som också skyddar det kustnära fisket ska kunna utformas.

Schou menar också att fiskerättigheter inte bara ska kunna innehas av enskilt ägda företag, enskilda fiskare utan också av kooperativ. Exempelvis skulle Rörö Strandkassa ek. för som äger affären, bensinmacken och gästhamnen på Rörö kunna äga fiskerättigheter som kopperativ till nytta för de lokala fiskarna på Rörö. Detta går bra i de danska systemen förutsatta att kooperativet äger en eller flera fiskebåtar. Det är möjligt att det måste utformas likadant om TFC-system införs i det demersala svenska fisket.

Vidare menar Schou att svenska fiskare rakt av skulle kunna ingår i de danska förvaltningssystemen med så kallade ”puljer”, vilka möjliggör byten och hyra av fiskerättigheter vid behov. Detta skulle underlätta byten mellan länderna och mellan svenska båtar. Dessutom skulle svenskarna inte behöva utarbeta egna tekniska system. Han säger dock också att det är rimligt att de olika producentorganisationerna (PO) i Sverige får ansvaret för kvotfördelningen och förvaltningen av fiskerättigheterna. En PO kan också fungera som en kooperativ innehavare av fiskerättigheter på det sätt som är möjligt i Danmark.

Det är dessutom viktigt att ett förvaltningssystem med TFC utformas så att det finns gränser för hur mycket en enskild fiskebåtar/yrkesfiskare/företag får inneha. På denna punkt fanns det från början stora brister i det danska systemet och även som sådana gränser införts senare finns det fortfarande viss brister i Danmark som lett till användande av kvotbåtar som inte fiskar och bulvanägda båtar.

När det gäller det kustnära fisket i förhållande till fiskerättigheter (kvoter) och annat fiske menar Schou att det i Sverige fall kan vara rimligt att det finns möjligheter att hyra eller låna ut rättigheter mellan olika fiskerisegment:

Leje af kvotemængder under året kan t.e. ske på følgende betingelser

1. Kustfisket kan frit indleje kvotemængder fra det øvrige fiske
2. Kustfisket kan kun udleje kvotemængder til det øvrige fiske på nærmere betingelser, herunder kan der t.e. skabes mulighed for at kustfiskerkooperativer eller kustfiskerpuljer bytter kvoteporteføljer i et ligeligt forhold med fartøjer eller puljer udenfor kustfisket.
3. Det skal sikres, at lejeordningen ikke udnyttes af ikke-aktive fiskere. Det kan ske ved en kombination af krav i fiskelicensen og en grænse for hvor store mængder, der kan udlejes i løbet af kvoteåret

Der skal tages stilling til rækkevidden af en lejeordning og til de tekniske og legale løsninger, der skal få den til at fungere.

Schou är klart positiv till införandet av individuella överförbara fiskerättigheter i Sverige och skriver:

Jeg har med baggrund i mine erfaringer med kvoteforvaltning og min vurdering af de strukturelle udfordringer for svensk fiske likevel en klar opfattelse af principperne for den fremtidige forvaltning i Sverige udfra regeringens målsætninger.

Det er nødvendigt med et klart defineret kustfiskesegment med et klart defineret fangstgrundlag. Der må etableres en ”fiskeerhvervspolitik”, med en stærk kommunal forankring.

Fisket udenfor og i kustfiskesegmentet bør reguleres med en ”svensk TFC ordning”. Designmulighederne er mangfoldige og afgørende for ordningens funktion. Jeg hoppas, at denne rapport bidrager til en struktureret beslutningsproces om detta.

Mindre Aktiva Fartyg kan undtages fra TFC

Detta innebär Schous förslag är att TFC-systemet bör innefatta allt fiske förutom det som bedrivs av mindre aktiva fiskebåtar. Det kustnära fisket bör ha egen avskild kvot där rättigheter i huvudsak enbart överlåts inom detta fiskesegment. För att det ska vara möjligt krävs en användbar definition av vad kustnära fiske är. En sådan finns inte i Sverige.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om TFC, ITQ, Kustnära fiske, Kustfiske, Fiskeförvaltning, Fiskeriförvaltning, Individuella överförbara fiskerättigheter, Samförvaltning norra Bohuslän, Demersalt fiske, Mogens Schou, Bohuslän, Fiske, Samhälle, Politik