Är det verkligen så att 18 båtar fångar 50% av all dansk fisk?

Greenpeace hävdar i en kampanj riktad mot de individuella överförbara fiskerättigheterna att bara 18 stycken fiskebåtar landade 50% den danska fisken år 2014. 119 båtar landade 90%. Det är korrekt om vi utgår från vikt och inte från värde. Det är bara sant om vi blandar stora fångster av industrifisk till lågt värde med mindre fångster av konsumfisk till högt värde. Rent värdemässigt landar de 18 båtarna bara 35% av den danska fisken och de 119 fiskar 67%.

Greenpeace uppgifter är en förenkling av verkligheten som inte syftar till klarhet och kunskap om det danska fisket utan till att sprida fördomar i syfte att smutskasta ett system och en yrkeskår, en hel social grupp i samhället. På annat sätt kan jag inte tolka det.

Låt oss dela upp siffrorna på industrifiske och konsumfiske. 18 av total 1 603 fiskebåtar landade 60% av all konsumtionsfisk rent viktmässigt. 150 båtar landade 90% av konsumtionsfisken viktmässigt. 21 av 118 båtar landade 60% av industrifisken mätt i vikt. 118 båtar landade all industrifisk. Eftersom det till stor del handlar om olika båtar som fiskar konsumtionsfisk och industrifisk talar vi om fler än 150 båtar sammanlagt, troligen över 200.

Ser vi på fångsten rent värdemässigt så landade 18 båtar 39% av all konsumtionsfisk och 21 båtar landade 60% av industrifisken mätt i värde. Sammanlagt handlar det om ett 30-tal båtar. 118 båtar landade all industrifisk medan 150 båtar landade 74% all konsumtionsfisk. För industrifiske blir det ingen skillnad oavsett om vi utgår från vikt eller värde men för konsumtionfisk blir det en stor skillnad. Värdemässigt framstår koncentrationen inom fisket inte lika stor som när vikt används som mått. Värde är rimligare att använda om vi pratar om kapitalkoncentration. Greenpeace förvränger i praktiken sanningen med sina sina siffror.

Viktmässigt stod industrifisket för 57% av fångsterna i det danska fisket år 2014. Värdemässigt var andelen bara 22%. Industrifisket domineras av medelstora fiskebåtar som inte investerar i fiskerättigheter och som bara fiskar delar av året. Fisket sker i huvudsak långt från land.

I industrifisket finns också ett 20-tal båtar som också fiskar konsumtionsfisk med lägre värde (makrill och sill) än annan konsumtionsfisk. Flera av de sistnämnda båtarna är mycket stora då fisket sker långt ute till havs och i avlägsna områden. Dessa båtar kräver stora investeringar i både fartyg och fiskerättigheter för att fisket ska kunna bedrivas lönsamt. I det pelagiska fisket finns klara stordriftsfördelar, men i det demersala fisket på torskfiskar, plattfiskar och skaldjur är storskalighet inte på länga vägar nödvändigt. De företag som satsat på storskaligt demersalt fiske har istället ofta ekonomiska problem.

Ska koncentrationstendenser inom det danska fisket analyseras så duger det inte att göra som Greenpeace. Det krävs mer ingående studier av landningar, företag och fiskebåtar. Pelagiskt fiske måste skiljas från demersalt fiske då det är få båtar och väldigt få företag som ägnar sig bägge typerna av fiske.

Koncentrationen i danskt fiske är inte så stor som uppgifterna från Greenpeace gör gällande. Det framgår klart om vi delar upp fisket på konsumtionsfiske och industrifiske. Det skulle vara ännu tydligare om också sill- och makrillfisket skiljdes ut som en egen grupp.

För att se vilka båtar det är som landat mest pelagisk fisk och industrifisk kan ni läsa dessa två inlägg:

Noterbart är att det ändrat sig ganska mycket mellan de två åren när det gäller båtar, ägande och hur mycket de landat.

De som fiskat landat demersalt har jag skrivit om här:

Vem fiskar den bottenlevande fisken i Danmark?

Här är några inlägg om vilka båtar det är som innehar fiskerättigheterna. Det är ofta inte samma båtar som de faktiskt sedan fiskar och landar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!