De svenska räkfiskeföretagen, kvoterna och ekonomin

Danskt och svenskt räkfiske bedrivs i samma farvatten, med båtar i samma storlek och med samma redskap. I Danmark landas allt de fångar, i Sverige slängs en stor del av råräkan (den mindre räkan som säljs till fabrik för kokning skalning och vidare beredning) överbord och landas inte. Detta förfarande har länge varit olagligt men har ändå fortsatt. Nu har svenskt räkfiske fått MSC-märkning vilket gör att kontrollen på fisket blir hårdare och de olagliga utkasten av räka förutsätts upphöra. Detta är ett villkor för att MSC-märkningen ska förlängas efter ett år och efter två år.

I Danmark fiskas räkor av färre än tio båtar som är helt specialiserade på räkfiske och i de flesta fall inte bedriver riktat fiske efter annan fisk. Men de landar fisk som de tar som bifångst. I Sverige bedriver många av räkbåtarna också riktat fiske efter fisk och/eller kräfta. Dessutom finns det en mängd små båtar i Sverige som fångar begränsade mängder räka nära kusten i Kosterfjorden, Väderöfjorden och Gullmaren.

Det går inte att fiska räka utan att få råräkor och ännu mindre räka, så kallad lus, i fångsten. Danska båtar landar 70% råräka och 30% kokräka. Allt de fångar förutom lusen landar de. Svenska båtar slänger ut huvuddelen av råräkan och landar 60-70% kokräka och 30-40% råräka. Skillnaden dumpar de svenska fiskarna olagligt. För kokräka får räkfiskarna 5-10 gånger så mycket betalt som för råräka så det finns helt klart behov för de svenska fiskarna att dumpa råräkor. Speciellt som de har mycket mindre fiskerättigheter än de danska yrkesfiskarna som ska delas på fler båtar. Om inte uppgradering till större andel kokräka skedde skulle många svenska räkfiskeföretag inte klara sig. Enligt uppgifter så har de svenska räkfiskarna dock utvecklat en trål som bättre sorterar ut de små räkorna. Detta leder till mindre utkast av småräkor. Dessutom ska svenska fiskare ha hittat möjlighet att sälja lusen vilket inte gjorts tidigare. Råräkor har alltid gått att sälja.

Ett antal svenska räkfiskebåtar ägnar sig i stort sett enbart åt riktat fiske på räka. Den fisk de fångar och landar är bifångst.

Räkfiskebåtar med riktat fiske på räka 2015, namn, ton räka, ton torsk, företag

GG 707 Arkö, 115, 10, Arkö Fiske AB
GG 410 Valöskär, 108, 14, Valöskär AB
LL 628 Atlantic, 93, 13, LL 628 Atlantic AB
GG 73 Ingun, 85, Fiskeri AB Ingun
GG 234 Kennedy, 72, 16, Jonas Klingander
LL 207 Nautic, 54, 12, Kent Sivertsson och Bo Hellman
SD 416 Nippon, 50, 2, Nippon AB
SD 248 Axö, 49, 0, Christer Axelsson
GG 105 Titania, 48, 5, Conny Ivarsson
SD 623 Dagny, 38, 0, Hans Larsson
SD 278 Brattvåg, 38, 0, Claes och Håkan Johansson
SD 62 Theres, 36, 0, Magnus Håkansson
SD 578 Vikingö Nord, 33, 8, SD 578 Vikingö AB
SD 511 Eros III, 30, 0, Resö Skaldjur AB
SD 341 Sundland II, 30, 0, Per Jansson
LL 425 Vikefjord, 28, 0, Ove Bergman
SD 286 Listerö, 24, 0, Steve Axelsson (också 5,9 ton som Theres)
SD 262 Carona, 24, 0, ResöRan AB

Det finns många mindre båtar som också bara fiskar räka, men jag har nöjt mig med båtar som landade mer än 20 ton år 2015. Arkö, Valöskär, Kennedy, Atlantic och Nautic är i samma storlek som de danska räktrålarna, men de danska fiskade mellan 200 och 600 ton räka under år 2015. Ytterst få av båtarna på listan ovan skulle sannolikt bära sig ekonomiskt om de inte uppgraderade fångsten till cirka 60-70% kokräka och 30-40% råräka. Detta gäller om företagen enbart fiskar räka med ovanstående båt och inte ägnar sig åt annat fiske. Om de uppgraderar och vilka företag som eventuellt gör det har jag dock ingen kännedom om.

Det är tveksamt om båtar som landar under 50 ton faktiskt klarar sig även om de använder sig av uppgradering. Eller så är förklaringen till deras dåliga resultat och usla ekonomi att de inte uppgraderar. SD 578 Vikingö AB har exempelvis gått med förlust under en lång rad år. 2014 lyckades företaget undvika förlust, men det gick ändå bara plus minus noll. ResöRan AB har på samma sätt gått med förlust år efter år. Med 3 anställda har företaget totalt betalat ut 489 000 kronor i lön. Det är knappast något som det går att leva på. SD 478 Vikingö är ännu sämre när det gäller löneutbetalningar. 3 personer har där fått dela på 140 000 kronor. Inte heller Resö Skaldjur AB uppvisar några egentliga vinster.

Det ska samtidigt också nämnas att de flesta företag och yrkesfiskare som återfinns i listan har fler båtar som de använder till kräftfiske med trål eller och andra typer av fiske. En del kan alltså få fisket att bära sig ekonomiskt genom att periodvis fiska annat med en annan båt. En del av de andra båtarna företagen äger fiskar också räkor men i mindre utsträckning.

Ägare, båtar

Arkö Fiske AB, (GG 707 Arkö, LL 107 Rimfors)
Valöskär AB, (GG 410 Valöskär, GG 504 Orion)
LL 628 Atlantic AB, (LL 628 Atlantic, GG 348 Milton, L 629 Kotten)
Jonas Klingander, (GG 234 Kennedy, GG 19 Clinton, GG 30 Eros, har köpt LL 1248 Saibon)
Kent Sivertsson och Bo Hellman, (LL 207 Nautic, LL 70 Alvö)
Nippon AB, (SD 416 Nippon, SD 475 Havbris)
Conny Ivarsson (GG 105 Titania, SD 191 Silverön)
Claes och Håkan Johansson (SD 278 Brattvåg, SD 280 Monsun, SD 397 Ia)
Ove Bergman (LL 425 Vikefjord, LL 105 Måsen)
ResöRan AB, (SD 262 Carona, SD 57 Balder)

Rimfors, Milton och Orion var äldre större räkfiskebåtar som användes till att fiska mindre mängder räka i syfte att behålla deras räkfiskelicens. De är idag sålda eller på gång att säljas och ersatta eller ska bli ersatta med mindre båtar som lämpar sig för kräftfiske. Clinton används till räkfiske, kräftfiske och fiskfiske. Silverön är en mindre räk- och kräftfiskebåt, Måsen och Havbris är små räkfiskebåtar och övriga båtar troligen används till mindre kustnära fiske som inte kräver särskilda tillstånd, exempelvis fiske på den pelagiska kustkvoten för skarpsill, sill och makrill eller hummerfiske.

Vid sidan av detta finns det ett antal större fiskebåtar som ägnar sig åt kräftfiske och/eller fiskfiske. Dessutom finns det räkbåtar som fiskar kräfta i stor utsträckning och några som bara gjort det undantagsvis. En del båtar fiskar också torsk i Östersjön. Den är avräknad och bara torsk fiskad i Västerhavet (Kattegatt, Skagerak och Nordsjön) ingår. Vissa båtar vet jag ägnar sig åt riktat fiske på fisk och kräfta, med vissa båtar är det uppenbart men i vissa fall är det tveksamt om så faktiskt är fallet. Men har de landat kräfta eller rödspätta i lite större mängder och förhållandevis mycket torsk så är de med på listan över räkfiskebåtar med riktat fiske på flera arter även som så kanske egentligen inte alltid är fallet. Torsk- och rödspättefiske i Östersjön är inte inkluderat.

Räkfiskebåtar med riktat fiske på flera arter 2015, namn, ton räka, ton torsk, ton kräfta, ton rödspätta, företag

GG 73 Ingun, 94, 39, 0, 2, Fiskeri AB Ingun
GG 781 Sandefjord, 69, 16, 0, 5, Sandefjord Fiske AB
SD 622 Vanguard, 51, 4, 6, 0, SD 622 Vanguard AB
SD 437 Viken, 37, 10, 30, 1, SD 437 i Edsvik AB
LL 1248 Saibon, 33, 10, 0, 0, Olle Larsson
GG 173 Vingafjord, 33, 15, 0, 12, Vingafjord Fiskeri AB
SD 539 Gryning, 28, 0, 3, 0, AB Nordkosters Fisk
GG 181 Västerland, 24, 69, 0, 140, Västerland AB
LL 497 Zaida, 21, 8, 1, 0, Zaida Fiskeri AB
LL 9 Svartskär, 20, 0, 2, 0, Lysekil AB Fiskebåt LL 9
LL 775 Rio, 19, 6, 0, 0, HB LL 775 Rio
SD 451 Ferder 3, 16, 0, 14, 0, SD 451 Ferder AB
GG 19 Clinton, 14, 10, 8, 1, Jonas Klingander
GG 1221 Singapore, 13, 2, 7, 0, Robert Gustafsson
GG 21 Zentha, 11, 3, 7, 0, Zentha i Rönnäng AB (Ingemar, Robert och Sven Gert-Ove Gustafsson)
VG 29 Christina, 11, 6, 6, 1, AB VG 29 Christina
LL 677 Ocean, 8, 14, 10, 1, Bengt Hartvigsson
GG 773 Signora, 5, 0, 26, 0, Signora Fiskeri AB
LL 161 Svan, 5, 13, 7, 2, Lars Lebro
LL 110 Klingerö, 3, 9, 11, 1, Simon Brorsson
GG 168 Tromsö, 2, 9, 8, 0, Per Alexandersson

De båtar på listan som bara fiskar annat i mycket begränsad utsträckning som Sandefjord, Vanguard, Saibon, Gryning, Zaida, Svartskär och Rio måste eller borde ha precis samma lönsamhetsproblem som de båtar som i stort sett bara fiskar räka. SD 622 Vanguard AB med 3 anställda betalade exempelvis bara ut 684 000 i lön år 2014. Resultatet i företaget har stadigt försämrats under en rad år. Lysekil AB Fiskebåt LL 9 klarar sig dock hyfsat med 1 anställd. Det handlar om en mycket liten båt med små omkostnader som dessutom fiskar en del i Gullmaren, dvs mycket nära hemmahamnen. Saibon har för sin del sålts till ny ägare.

De större företagen med blandat fiske, Fiskeri AB Ingun, Västerland AB, Vingafjord Fiskeri AB och SD 457 i Edsvik AB går däremot bra. Västerland AB är helt ensamma om ett riktat fiske på rödspätta i stor skala. GG 181 Västerland är den enda båten i Sverige som fiskar med snurrevad. Båten använder så kallad skotsk snurrevad, också kallad flyshooter. Snurrevad är ett redskap som främst är till för fiske på plattfisk. Västerland fiskar ensamt en tredjedel av all rödspätta som landas i Sverige. Ingun fiskar också torsk i Östersjön.

Sveriges rödspättekvot i Skagerak och Kattegatt fiskas inte upp (gäller också annan plattfisk även om kvoterna för dem är små) så det borde finnas utrymme för fler båtar inom det fisket. Kanske kan det blir mer rödspättefiske om nya trålar där torsken (som är så kallad strypkvot) kan avskiljas med hjälp av en rist som just nu utvecklas. Torskkvoten fiskas upp med råge.

För Västerland är räkfisket uppenbarligen en bisyssla och det verkar det också vara för många mindre kombinerade räk- och kräftfiskebåtar som exempelvis GG 773 Signora, LL 161 Svan, LL 110 Klingerö och GG 130 Tromsö. Även dessa små företag med blandat fiske, fiskfiske, räkfiske och kräftfiske går bra.

Bland företagen i listan med blandat fiske är det klart färre som har flera båtar, men några finns.

Ägare, båtar

Jonas Klingander, (GG 234 Kennedy, GG 19 Clinton, GG 30 Eros, har köpt LL 1248 Saibon)
Gustafsson, (GG 1221 Singapore, GG 21 Zentha)
Bengt Hartvigsson, (LL 677 Ocean och LL 471)
Lars Lebro, (LL 161 Svan och LL 28 Cecilia)

I framtiden utgår jag från att vi kommer att få se mycket färre utkast i räkfisket, mycket mindre olaglig uppgradering. Detta både som en följd av mer selektiva redskap och som en konsekvens av MSC-märkningen och nya avsättningsmöjligheter. Men lönsamhetsproblemen försvinner sannolikt inte förrän antalet räkfiskebåtar minskar. De olika uppköp av båtar som skett och sker är en utveckling åt det hållet vilket är positivt.

Uppgifter om landad mängd fisk kommer från Havs- och vattenmyndigheten och uppgifter om företagens vinster, omsättning och löner från årsredovisningar vars uppgifter publicerats på allabolag.se.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements