Nästan alla räkfiskare dumpar räka

En räkfiskare står inför rätta för att olagligen ha slängt ut räka. Utkast av räka har varit förbjudet länge och det är ingen nyhet för fiskare. Alla räkfiskare, danska, norska och svenska har alltid slängt ut lusen. Den minsta räkan som tidigare inte gått att använda till nånting. Idag slänger enligt uppgift inte danska fiskare längre ut nån lus. Att det är och varit olagligt att slänga ut lusen är egentligen bara löjligt. Det är en lag och regel som ingen räkfiskare i nåt land nånsin följt tidigare därför att det helt enkelt vore dumt. Felet som jag ser det är inte att räkfiskare dumpar lusen, det är i det fallet lagstiftningen som är och har varit totalt felaktig.

nordhavsräka

Att slänga lusen är dock inte det som för det mesta menas med uppgradering av fångsten som en journalist på GP verkar tro. Uppgradering av fångsten är när fiskare slänger ut råräkor för att kunna fiska vidare och därmed få högre andel kokräkor. Detta är en mycket lönsam praxis och något som i stort sett alla svenska och norska räkfiskare ägnat sig åt under lång tid. För kokräkor får en fiskare upp till 10 gånger mer per kilo än för råräkor. /*Tillägg (se kommentarerna): Detta är i alla fall så som räkfiskare ser på problematiken med uppgradering, rent formellt har journalisten rätt, även utkast av lus är uppgradering enligt lagar och regler.*/

Vid trålningen får en räktrålare en fångst som består av cirka 60-70% råräka och 30-40% kokräka, vissa fall och omständigheter kanske 50-50. Danska båtar landar exakt de proportioner de fångar, där finns ingen uppgradering av fångsten. Svenska och norska räkfiskare landar däremot 60-70% kokräka och 30-40% råräka. Det betyder att svenska och norska räkfiskare kastat ut en hel del råräka och lus olagligt.

Den stora anledningen till detta är att räkfiskeföretagen ofta går ekonomiskt knackigt. Det beror inte på att de som fiskar räkor är dåliga fiskare och uppgraderingen av fångsten handlar inte om att det är en samling omoraliska lagbrytare. Orsaken till de ekonomiska problemen och utkasten som behövs för att lösa detta är lagstiftningen och regelverket. Ett regelverk som är stelbent, omöjliggör för den som vill sluta att sluta utan kvarstående skulder och bidrar till att räkflottan i Sverige består av alldeles för många båtar. Problemen i Norge är likartade.

Situationen har dock förbättrats det senaste året. Detta främst för att yrkesfiskare börjat köpa båtar och ta över tillstånd på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Detta bidrar till en minskad räkflotta i praktiken och till bättre ekonomi. Problemet är dock fortfarande att de inte kan slå ihop tillstånd utan måste ha flera båtar även om en båt skulle räckt. Andra orsaker till den förbättrade situationen är nya redskap som enligt uppgifter ska kunna selektera ut de mindre räkorna bättre samt att det uppstått möjligheter att också sälja lusen. Något som danskarna gjort en längre tid nu och som svenskarna börjat med under hösten.

Men en fortsatt utveckling i den riktningen så kommer de olagligheter som många svenska räkfiskare idag tvingas till på grund av en stelbent och oflexibel lagstiftning att minska och så småningom helt försvinna. Rättegången mot Janne Jansson på SD 578 Vikingö betyder däremot i praktiken ingenting mer än att han får en ännu sämre ekonomi.

Det värsta är dock att lagstiftningen inte ser ut att gå i rätt riktning, utan den tenderar tyvärr att bli allt mer detaljerad och besvärlig. Helt enkelt omöjlig att följa. Det ställer yrkesfiskarna i en omöjlig sits. Det kan helt enkelt inte göra rätt även om de vill.

Kokräkor är de största räkorna och de kokas till havs för att sedan säljas färska till oss konsumenter. Dessa räkor säljs främst i Sverige, men till en viss del också i Norge. Råräkor är lite mindre räkor som säljs okokta till uppköpare och vidare till fabrik för kokning, skalning och beredning. Det är i allmänhet dessa räkor vi hittar i frysdiskar, räksallad, på räkmackor etc. De säljs i huvudsak till Norge och Danmark om vi pratar om räkfisket på nordhavsräkor i Nordsjön och Skagerak.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Daniel Valentinsson

    När en del av fångsten dumpas för att göra plats (i lastutrymmet eller inom kvoten) för mer värdefulla individer är det high-grading. Därför är det ingen skillnad på utkast av lus och råräka – båda fallen är high-grading.

  • Pingback: Okunniga journalister skapar förvirring om landningsskyldigheten | Njord()

  • Okej. Formellt har jag alltså fel. Men då ägnar sig varenda räkfiskare i hela världen åt high-grading. Ingen landar alla lus och det kommer ingen att göra i framtiden heller. Det är med andra ord en helt idiotisk och orimlig lagstiftning.

    De enda som slänger råräka är dock svenska och norska fiskare som fiskar i Skagerak och Nordsjön. Det är såvitt jag vet också bara här som det finns en uppdelning på kokräkor och råräkor. Bara i Skagerak och Nordsjön är det därmed ett problem (i förhållande till lagstiftningen). I förhållande till bestånden är det ju däremot inget problem.