Det förslag om torskkvoter i Östersjön som lagts fram av STPO och SFPO är helt otillräckligt om vi vill ha en ekosystembaserad fiskeriförvaltning i Östersjön. Det kan ses som ett steg på vägen, men för att ett nytt system ska fungera effektivt krävs lite mer.
Problemen med förslaget är främst två. Att kapitalisering motarbetas och att fiskeriförvaltning inriktas på att enskilda fiskare bara ska få ägna sig åt en typ av fiske.
Ett av de stora problemen för yrkesfiskare med mindre båtar är bristande lönsamhet. De tjänar inte tillräckligt mycket för att kunna spara pengar och investera i en ny båt. De har både lönsamhetsproblem och kapitalbrist. Därför består den mindre svenska fiskeflottan främst av äldre båtar som ofta är för stora och har ålderdomliga miljöfientliga motorer med mera. Miljöproblemen med detta ska inte överdrivas, men de ekonomiska problemen har stor betydelse. På sikt innebär det att fisket kommer att försvinna eftersom inga nya båtar kan köpas in, bara gamla slitan och med dålig arbetsmiljö. Den stora orsaken till bristande ekonomisk lönsamhet och kapitalbrist bland mindre svenska fiskeriföretag och yrkesfiskare är att de är för många som ska dela på alltför lite fisk. I fallet med torsken i Östersjön finns det enligt en undersökning som presenterades för några år sen en överetablering av företag/fiskbåtar på cirka 40%.
Trots detta fiskas bara en mindre del av kvoten upp då kvaliteten på torsken är dålig. Istället ligger båtarna stilla, fiskar sill i Bottenhavet eller fisk/räka/kräfta i Västerhavet istället. Detta gör att beräkningarna blir lite knepiga men det innebär inte att det inte finns nån överetablering som SFPO och STPO gör gällande. Det innebär bara ännu sämre lönsamhet. Det innebär dock att det inte finns nåt överfiske. På just den punkten har SFPO och STPO rätt.
Effektivaste sättet att öka lönsamheten i en fiskeflotta är att minska antalet båtar. Bästa sättet att göra det är att införa överförbara fiskerättigheter. Tillfälligt överförbara fiskerättigheter (årsvis) så som det kan bli i räkfisket och är vad som föreslås i Östersjöns torskfiske från SFPO och STPO leder till en viss minskning av antalet båtar men ingen större förbättring av lönsamheten då en fiskare måste hålla sig med flera båtar för att kunna ha flera tillstånd. Möjlighet till att permanent slå ihop tillstånd och att handla med fiskerättigheter (kvoter) skulle innebär att båtar kan skrotas bort, att lönsamheten ökar så att det går att få ihop pengar till nybeställningar. Det blir möjligt att lämna fisket utan kvarvarande skulder vilket säkerligen många önskar.
Att det blir färre båtar innebär färre ägare. De som blir kvar är lönsammare och har mer pengar. Det är vad SFPO och STPO menar med kapitalisering. Det är en nödvändighet om svenskt fiske ska överleva på sikt. I ett sådant läge finns det risk för att enskilda ägare får för stor andel av fiskerättigheterna. Det löses genom att en gräns för vad en yrkesfiskare/fiskeriföretag fråga införs. Detta behövs också för tillfälligt överförbara fiskerättigheter (kvoter) och föreslås också av SFPO och STPO.
Det andra problemet som finns med det förslag SFPO och STPO lagt fram är att det är enartsinriktat och enredskapsinriktat. Det utgår från att den som fiskar torsk med trål bara ska fiska med trål etc. Det är ett felaktigt förhållningssätt om vi ska ha en ekosysteminriktad fiskeriförvaltning. Då måste olika arter förvaltas ihop. Rimligt vore därför om torsktrålare också fick fiska sill och omvänt. Det skulle förenkla för en enskilde fiskaren som kunde byta fiske vid behov.
För att skydda garnfiske och fiske med burar (passiva redskap) inför områden även utanför trålfiskegränsen där bara sådant fiske är tillåtet. För att det ska vara möjligt får särskilda kvoter/fiskerättigheter för passiva redskap avsättas. Samma yrkesfiskare borde dock kunna ha tillstånd att använda både trål och passiva redskap.
Ett fiske där den enskilde fiskaren kan växla redskap och fiskart innebär också en återgång till mer traditionellt fiske och ger en ökad flexibilitet som i sin tur ger möjlighet till ökad lönsamhet. Någon sådan inriktning finns dock inte alls i förslaget från SFPO och STPO vilket är olyckligt och kanske visar på en oförmåga att tänka utanför boxen.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Lönsamhet, Kapitalbrist, Ekonomi, SFPO, STPO, Fiskeriförvaltning, Ekosystembaserad fiskeriförvaltning, Fiskerättigheter, Överförbara fiskerättigheter, Östersjön, Torskfiske, Passiva redskap, Garnfiske, Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, Samhälle, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.