Det nya förslag som Havs- och vattenmyndigheten lagt fram om individuella överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket innehåller en lång rad förslag som kommer att gynna det mest småskaliga fisket och passiva redskap.
GG 215 Viken, en båt under 10 meter som fiskar med passiva redskap.
Ett nytt tillstånd ska införas för det demersala fisket som heter särskilt tillstånd för demersala årliga fiskemöjligheter. Detta tillstånd ska omfatta alla demersala fiskebåtar i Sverige förutom:
- De som fiskar demersala fiskarter i Västerhavet med passiva redskap samt redskapsgrupperna GN1, GT och LL med fartyg under 10 meter samt för övriga passiva redskap oavsett fartygslängd. GN är garnfiske, GT är garnfiske med grimgarn och LL är backefiske. Den som fiskar havskräfta med bur behöver dock tillstånd för demersala årliga fiskemöjligheter.
- De som fiskar med torskfångande passiva redskap i Östersjön. För de som fiskar med passiva redskap i Östersjön med båtar längre än 8 meter krävs dock ett tillstånd för fiske med torskfångande redskap.
För de två nämnda kategorierna ska en särskild kustkvot avsättas. Trålare som är mindre än 10 meter får inte fiska på kustkvoten utan måste ha tillstånd för demersala årliga fiskemöjligheter. Kustkvoten fördelas inte individuellt men däremot kommer torskfiske och makrillfiske på kustkvoten att vara föremål för ett ransoneringssystem med månadsransoner.
GG 226 Röskär. En av de små trålare som inte får fiska på kustkvoten.
Andra föreslagna regler som ska gynna det kustnära småskaliga fisket är att en fiskelicensinnehavare som har två båtar, en på tolv meter som måste ha tillstånd för demersala årliga fiskemöjligheter och en båt på 7 meter måst avräkna bägge båtarnas fångster från sina årliga demersala fiskerättigheter (fiskemöjligheter). En sådan fiskelicensinnehavare får inte fiska på kustkvoten.
Alla som idag har tråltillstånd i Västerhavet kommer också att beviljas risttillstånd för att göra en övergång till mer selektiva redskap vid kräftfiske lättare vilket underlättar vad det gäller landningsskyldigheten då det leder till mindre bifångster.
Räk- och kräftfiskare som fiskar med rist samt burfiskare kommer att få en extra tilldelning av fiskerättigheter om de inte kommer upp till grundtilldelningen med hjälp av sin fångsthistorik.
I räkfisket kommer ingen kustkvot att finnas då det inte finns någon som fiskar med passiva redskap. Istället kommer räkfisket att delas upp två olika grupper, segment, dels större båtar och dels mindre båtar. Detta görs för att skydda de mindre båtarna. Byten, överlåtelser, av fiskerättigheter får bara ske inom det segment en båt tillhör. Om en räktillståndsinnehavare har båtar i bägge segmenten kommer all fångst att räknas till segmentet med större båtar. Fördelningen av fiskerättigheter (fiskemöjligheter) kommer också att ske på ett sätt som gynnar segmentet med mindre båtar.
För att motverka att alltför stor andel av kvoten utnyttjas av en enda fiskelicenshavare ska maximigränser för innehav av fiskerättigheter (fiskemöjligheter) sättas för torsk, kolja och sej i Östersjön, Kattegatt och Skagerak samt för kräfta, räka och vitling i Skagerak och Kattegatt men inte för några andra arter och områden då antalet båtar som fiskar demersalt efter andra arter och i andra områden är litet.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Passiva redskap, Torskfiske, Räkfiske, Kräftfiske, Skagerak, Kattegatt, Östersjön, Individuella överförbara fiskerättigheter, Överförbara fiskerättigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Kustnära fiske, Kustkvot, Fiskelicens, Särskilda tillstånd, Demersalt fiske, Garnfiske, Backefiske, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.