Systemekologen Malin Jonell vid Stockholms Universitet och Uppsala Universitet, Campus Gotland har tillsammans med kollegor stått i varuhus i Stockholmsområdet och delat ut 500 frågeformulär till de som handlat fisk och skaldjur.
– Vi ville veta vilken kunskap svenska konsumenter har om hur fisk och skaldjur är producerade, och vilken miljöpåverkan det har, säger Malin Jonell i ett pressmeddelande. Malin Jonell har nyligen publicerat sin avhandling om miljömärkning av fisk.
Malin Jonell studerade bl.a. vilka psykologiska egenskaper hos konsumenten som hänger ihop med valet av fisk. Till exempel skulle det kunna spela roll om man tror att man som individ kan göra skillnad genom att välja miljömärkt, eller om man anser sig ha ett ansvar för miljön. Malin Jonell fann att särskilt två saker är viktiga för att en konsument ska välja miljömärkt.
– Det är viktigt att man känner igen märkningen, och att man förstår vad den innebär. Och så är det viktigt att man upplever en oro för miljöpåverkan när det gäller produktion av fisk och skaldjur.
Resultatet är enligt Jonell särskilt intressant eftersom många kampanjer går ut på att öka kunskapsnivån kring hur fisk och skaldjur produceras och hur miljön påverkas. Men bland de som Malin Jonell frågade om sina köpvanor var det istället känslosamma berättelser som varit viktiga, som en TV-dokumentär om laxodling eller bilder på döda fiskar som sjunker till botten efter att ha kastats i från båtar som redan fyllt sin fiskekvot.
– På så sätt ifrågasätter studien den klassiska modellen där ökad kunskap leder till medvetenhet, som leder till ett förändrat beteende. Istället verkar det vara de känslosamma berättelserna om dåliga metoder för att producera fisk och skaldjur som kan öka efterfrågan på miljömärkt fisk, säger Malin Jonell.
Undersökningen har bara utförts i Stockholmsområdet och säger därmed mycket lite om hur Sveriges befolkning agerar vid köp av fisk och skaldjur. Om även befolkningsgrupper i landsändar där fisket är mycket närmare invånarna såsom Blekinge, Bohuslän och Göteborg hade undersökts misstänker jag att svaren sett annorlunda ut.
Det är dessutom mycket problematiskt att känslomässiga filmer som ofta framställer fiskeribranschen på ett lögnaktigt sätt så hårt präglar folks inställning till fiske och fisk.
Fisk och skaldjursektorn ökar enligt Jonells avhandling snabbt i takt med att världens befolkning får råd att betala och efterfrågar mer protein från djurriket. Den största marknaden finns i Asien, och där finns i princip ingen miljömärkt fisk alls. Dessutom är det svårt att ställa om produktion av till exempel lax och jätteräkor, som delvis kräver annan fisk som foder. Det saknas också ett livscykelperspektiv i de flesta miljömärkningar, vilket innebär att fisk som används som foder kan komma från ohållbara fisken och att krav på att minska klimatpåverkan saknas, enligt Jonells studie. Studien är uppenbarligen grund på denna punkt.
De största fiskena för foderproduktion inklusive fiskmjöl och fiskoljetillverkning bedrivs i Peru och Chile samt i Nordsjöområdet. Det förstnämnda fisket kan det finnas en del problem med även om det är mycket bättre idag än förr i tiden. Förvaltningen har blivit mycket bättre och det anses idag inte finnas nåt överfiske i området utan foderfisket betraktas som hållbart. Industrifisket i Nordsjön och Östersjön är bevisligen långsiktigt hållbart.
Vi skulle behöva äta mer fisk som är mer eller mindre vegetarianer, som karp eller tilapia, och arter som inte behöver matas, som musslor och ostron menar Jonell också. Det påståendet har nog sin riktighet.
Miljömärkning kan enligt studien spela roll inom vissa konsumentgrupper, särskilt i USA och i Europa, men vilka effekter det har på global nivå är tveksamt enligt Jonells studier. Trots begränsningarna med miljöcertifiering poängterar Jonell att konsumenter bör fortsätta leta efter miljömärkta alternativ i fiskdisken.
– Miljömärkning fortsätter vara det kanske enklaste sättet för konsumenter att välja mer miljömässigt hållbar fisk och skaldjur och kommer därför ha en viktig roll att spela även fortsättningsvis, säger Malin Jonell vidare.
Så är det med all säkerhet och andra undersökningar visar att miljömärkning av olika slag är viktig när det gäller fisk.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Malin Jonell, Fiskkonsumtion, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet, Fisk, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.