Miljöpartistiskt svammel om fiske

Håkan Boström, ledarskribent i GP, skrev för några dagar sen en ledare om fiske. Det är uppenbart att han inget vet om yrkesfiske, men hållningen i ledaren var utan tvekan korrekt, dessutom politiskt korrekt på alla sätt med sitt fokus på kustnära fiske. Den konkreta anledningen till hans ledare var den kameraövervakning som regeringen vill utreda. Något som fick en del yrkesfiskare att gå i taket. Representanter för yrkesfiskets organisationer var dock lite lugnare.

I Boströms ledare tar han också upp det mycket större problemet med inskränkningar av fisket i skyddade havsområden. Miljöpartiet vill inför fiskeförbud i all skyddad området vilket nästan skulle slå ut det småskaliga västkustfisket helt och hållet. Det ekonomiskt viktiga räkfisket bedrivs till mycket stor del i skyddade områden och det riktiga småskaliga och kustnära räkfisket bedrivs huvudsakligen i skyddade havsområden.

I detta sammanhang bör det påpekas ett mer än 20% av Skagerak och Kattegatt ingår i marina skyddsområden. Dessutom råder trålfiskeförbud i ytterligare stor del av Västerhavet. Det finns ingen anledning att skydda ännu mer. Speciellt inte då den politiska målsättningen är att skydda 10% av Sveriges havsområden. I Västerhavet har denna målsättning uppnåtts med råge. Total sett är 16% av svenskt vatten skyddat från trålfiske. Men det innebär inte att det bottentrålas överallt. I Östersjön bottentrålas det bara på 7% av bottnarna utanför trålfiskegränsen. I Västerhavet bottentrålas det i stort sett överallt utanför trålfiskegränsen förutom i de områden där fiske är helt förbjudet eller där trålfiske inte är tillåtet.

Boströms ledare har föranlett ett svar från några miljöpartister, Elisabeth Falkhaven och Maria Gardfjell. Detta då han kallar dem fiender till yrkesfiskare och bönder. En helt korrekt bedömning som jag ser det. Men miljöpartisterna tycker förstås inte det. De har skrivit ett svar som inet betyder något. Det finns inte en enda konkret mening i svaret utan faktiskt mest svammel. Alla vill bevara det kustnära fisket, alla engagerade och insatta förutom miljöpartister vet att det diskades för mycket för 30-50 år sen men inte idag. Alla vet att vi skräpar ner och att vi tidigare har släppt ut en massa gödningsämnen via vår avlopp (men idag är det inte längre så) osv: alla vill rädda miljön och alla vill värna kustbygden osv. Det är innehållslöst svammel. Alla vill värna ekosystemen. Att skriva såna saker betyder därför ingenting.

Alla vill bevara det kustnära fisket, alla engagerade och insatta förutom miljöpartister vet att det diskades för mycket för 30-50 år sen men inte idag. Idag är problemet att kvoterna som fastställts på vetenskaplig väg inte utnyttjas. Det fiskas för lite. Några exempel:

Fiskart och hav, kvotutnyttjande 2018

• Torsk Kattegatt (bifångst), 16%
• Torsk Skagerak, 57%
• Torsk västra Östersjön, 100%
• Torsk östra Östersjön, 26%
• Kolja Nordsjön, 13%
• Räka S & K, 89%
• Rödspätta Kattegatt, 30%
• Rödspätta Skagerak, 13%
• Sej, 86%
• Vitling S & K 31%

Fiskart och hav, kvotutnyttjande hittills 2019

• Torsk Kattegatt (bifångst), 5%
• Torsk Skagerak, 33%
• Torsk västra Östersjön, 35%
• Torsk östra Östersjön, 12%
• Kolja Nordsjön, 8%
• Kräfta, 28%
• Räka S & K, 59%
• Rödspätta Kattegatt, 9%
• Rödspätta Skagerak, 3%
• Sej, 44%
• Vitling S & K 9%

Källa till uppgifterna är Havs- och vattenmyndigheten.

Problemet är alltså inte för mycket fiske utan snarare för litet fiske. Det finns för få aktiva yrkesfiskare samtidigt som det finns för många med tillstånd. Medelåldern är över 60 år. För att lösa de problemen så måste överförbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) som går att köpa och sälja införas. Införandet av TFC löste motsvarande problem i det pelagiska fisket. I det pelagiska fisket är yrkesfiskarnas medelålder 40 år.

Miljöpartiet vill förbjuda bottentrålning. Större delen av Sveriges småskaliga fiske är bottentrålning. Utan bottentrålning skulle i princip bara det storskaliga fisket finnas kvar. Inget räkfiske, nästan inget kräftfiske, inget siklöjefiske (ingen löjrom) och i stort sett inget fiskfiske. Det är vad miljöpartiet vill. Det är direkt fientligt mot yrkesfiskarna.

Miljöpartiet vill förbjuda fiske i marina skyddsområden. Det skulle slå ut det småskaliga kustnära räk- och kräftfisket i norra Bohuslän. Bara räkfisket, kräftfisket och det storskaliga pelagiska fisket med bas i Göteborgsområdet skulle överleva. Detta är också direkt fientligt mot yrkesfiskarna.

Miljöpartiet är motståndare till säl- och skarvjakt. Säl och skarv är idag de största problemen för kustnära småskaligt fiske med passiva redskap. Utan säl- och skarvjakt kommer det inte att finnas kvar om 10-20 år. Att vara motståndare till säljakt är att vara fientlig till yrkesfiskare och yrkesfiske. Speciellt det kustnära småskaliga fisket.

Miljöpartiet är motståndare till TFC, det som kan lösa många av de problem som idag finns i räk-, kräft- och fiskfisket. Det är alltså direkta motståndare till att minska medelåldern i det kustnära småskaliga fisket och direkta motståndare till att lösa strukturproblemen med för många pensionärer med tillstånd och för få egentligt aktiva yrkesfiskare.

Det är uppenbart att Miljöpartiet är ett parti som är rakt och direkt fientligt mot yrkesfiskare och yrkesfisket. Speciellt mot det småskaliga och kustnära fisket som de säger sig vilja ha kvar.

Läs mer:

• Existerande fiskefria områden i Sverige
• Övervakningskameror på fiskebåtar – en katastrof?
• Fisket är inte orsaken till torskens problem i Östersjön