Underutnyttjad fisk i Sverige

Med anledning av ICES årliga vetenskapskonferens ASC som ägt rum i Göteborg under den gångna veckan har Göteborgs-Posten och andra tidningar idag en artikel om fiskarter som vi borde kunna äta mer av i Sverige. Artikeln handlar främst om arter som idag inte äter speciellt mycket av men som borde kunna fiskas mer och ätas mer.

Främst berör artikeln karpfiskar som braxen, id och mört. Det finns i sjöar samt längs med stora delar av östersjökusten. Utan tvekan borde det gå att fiska mer av dessa arter. En annan art som nämns är svartmunnad smörbult som är en invasiv art och som borde kunna fiskas och ätas mer i de områden där den etablerat sig. Karpfiskarna kan dock aldrig blir nåt större inslag i dieten för svenskar då det inte handlar om några jättemängder som kan fiskas.

Men artikeln nämner inte de arter som har en rejäl potential att bli en stor del av kosten. Det handlar främst om sill och skarpsill från Östersjön. Skarpsill från Östersjön äts idag inte alls i Sverige, fisket är miljö- och klimatvänligt och bedrivs på ett långsiktigt hållbar sätt. Dessutom är det en mycket nyttig fisk som vi helt klart borde äta mer av. Skarpsill från Östersjön äts idag i de baltiska länderna och Finland, men alltså inte i Sverige.

Även sill från Östersjön kan vi idag äta mer av. Sillen från Östersjön har under lång tid inte fått säljas som mat inom EU på grund av höga halter miljögifter. Idag är halterna under gränsvärdena så numer är det fritt att sälja sill från egentliga Östersjön som mat, däremot inte sillen (strömmingen) från Bottenhavet. I Sverige och Finland har den alltid fått säljas då länderna haft undantag från EU:s regler för detta.

Livsmedelsverket i Sverige har dock hela tiden haft och har fortfarande rekommendationer om att barn och gravida inte bör äta för mycket sill från Östersjön De höga gifthalterna har förstås lett till att folk inte ätit så mycket sill (inkl. strömming) från Östersjön men nu när gifthalterna sjunkit kraftigt så är det möjligt att äta mer. Det går också att rensa och filea sillen på ett sådant sätt att de delar som har höga gifthalter tas bort varvid sillen kan säljas nästan som helt giftfri. Fisket av sill i Östersjön är klimat- och miljövänligt såväl som långsiktigt hållbart. Helt klart bör vi svenskar äta mer sill.

Siklöja borde vi också äta mer av. Idag blir siklöjan i huvudsak foder efter att löjrommen utvunnits men det är en god och nyttig matfisk som vi borde äta mer av.

Läs mer:

• Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt
• Ät sill – nyttigt, klimatvänligt och miljövänligt
• Siklöja som är god och bra mat borde ätas mer
• Makrill istället för tonfisk – nyttigare och bättre