Hur mycket fisk och kräfta landar de svenska räktrålarna?

Det finns 38 svenska räktrålare som landade mer än tre ton räka under 2019. En båt landade mer än 100 ton och ytterligare 4 båtar mer än 50 ton. I Danmark var det 8 båtar som landade mer än 100 ton. De 8 danska båtarna är också genomsnittligt större än de 8 största svenska båtarna. Svenska båtar har en besättning på 3 eller mindre förutom GG 707 Arkö som har 4 anställda. Danska båtar har 4-5 anställda.

Bara några få av de större räktrålarna fiskar några större mängder kräfta. Det är SD 437 Viken, LL 91 Kristina, LL 110 Klingerö, GG 411 Orion och GG 892 Strannefjord. Flertalet riktigt små räktrålare fiskar också kräfta. SD 437 Viken är lika mycket kräfttrålare som räktrålare medan LL 91 Kristina och LL 110 Klingerö är kräftrålare som ibland också fiskar räka. Även SD 158 Luna tillhör den senare kategorin medan SD 451 Ferder 3, GG 1221 Singapore, LL 784 Littorina och SD 258 Falken hör tull den förstnämnda kategorin. De flesta av de mindre båtarna är enmansbåtar. Något som också gäller LL 9 Svartskär. För att det ska vara möjligt att fiska med LL 9 Svartskär med endast en person ombord har båten övervakningskameror ombord. De används bl.a. för att hålla koll på trålen när den sätts och halas.

En del av de svenska räktrålarna, framförallt de flesta från Göteborgsområdet är i praktiken kanske att betrakta som båtar med inriktning på blandfiske där fiskfiske är en del och räkfiske en annan del. För även om en del fisk kan tas som bifångst i räkfisket är den mängd som GG 234 Kennedy, GG 73 Ingun, LL 628 Atlantic GG 781 Sandefjord, GG 892 Strannefjord, GG 181 Västerland, GG 173 Grace och GG 411 Orion större än vad de rimligen borde få i bifångst. I alla fall under 2019. Det kan därför vara ett rimligt antagande att de också ägnar sig åt riktat fiskfiske och vissa fall vet jag att så är fallet. Fiskfångsterna är framförallt sej, rödtunga och torsk. Sej ger dåligt betalt medan rödtunga och torsk ger ganska bra betalt. GG 77 Ingun, GG 181 Västerland, GG 173 Grace och GG 781 Sandefjord borde nog i första hand betraktas som fisktrålare och inte räktrålare. De större svenska räktrålarna landar i flera fall mer fisk än de stora danska räktrålarna.

GG 892 Strannefjord och GG 411 Orion är demersala trålare som verkar bedriva riktat fiske på både fisk, räka och kräfta. De ägnar sig åt ett klassiskt blandfiske förutom att de inte också fiskar sill.

All räktrålning bedrivs med en trål med rist och med en tunnel som kan stängas och öppnas om de vil behålla bifångsten eller inte. On en båt vill behålla bifångsten fångas den i en separat påse, fisket bedrivs med stängd tunnel.  De som fiskar inomskärs behåller i allmänhet inte bifångsten och de som fiskar i Gullmarsfjorden och Kosterfjorden gör det aldrig.

Totala landningar i ton för svenska räktrålare 2019, båt, räka, kräfta, torsk, sej, kolja, rödtunga, rödspätta

  1. GG 707 Arkö, 116, -, 7, 56, -, 2, –
  2. GG 234 Kennedy, 76, -, 19, 43, 3, 2, 3
  3. GG 73 Ingun, 64, 1, 39, 128, 4, 4, 1
  4. LL 207 Nautic, 63, -, 11, 42, -, -, –
  5. LL 628 Atlantic, 60, -, 13, 50, -, 2, –
  6. SD 437 Viken, 45, 26, 8, 7, -, -, –
  7. GG 781 Sandefjord, 42, 2, 18, 45, 4, 16, 1
  8. GG 892 Strannefjord, 40, 17, 36, 61, 17, 27, 3
  9. GG 105 Titania, 35, 6, -, -, -, -, –
  10. SD 62 Theres, 30, 4, -, -, -, -, –
  11. SD 622 Vanguard, 28, 11, 2, 2, -, -, –
  12. SD 578 Vikingö Nord, 23, -, 1, 1, -, -, –
  13. GG 181 Västerland, 23, 1, 78, 49, 15, 10, 13
  14. LL 9 Svartskär, 22, 2, -, -, -, -, –
  15. LL 775 Rio, 21, 3, 5, 4, -, -, –
  16. SD 286 Listerö, 20, 17, 1, -, -, –
  17. SD 47 Brattskär, 20, -, -, -, -, -, –
  18. SD 623 Dagny, 19, -, -, -, -, -, –
  19. SD 511 Eros III, 18, 4, -, -, -, -, –
  20. LL 425 Vikefjord, 18, 2, -, -, -, -, –
  21. SD 539 Gryning, 16, 6, -, -, -, -, –
  22. GG 173 Grace/Vingafjord, 16, 2, 20, 31, 6, 7, 1
  23. SD 341 Sundland II, 16, 1, -, -, -, -, –
  24. SD 451 Ferder 3, 14, 10, -, -, -, -, –
  25. SD 262 Carona, 14, 2, -, -, -, -, –
  26. GG 411 Orion, 14, 17, 17, 19, 7, 2, 3
  27. GG 1221 Singapore, 14, 8, -, -, -, -, –
  28. LL 91 Kristina, 12, 85, 10, 2, -, 1, 3
  29. LL 110 Klingerö, 9, 22, 3, -, -, -, –
  30. SD 416 Nippon, 8, 1, -, -, -, -, –
  31. SD 278 Brattvåg, 7, 1, -, -, -, -, –
  32. LL 784 Littorina, 7, 6, -, -, -, -, –
  33. SD 475 Havbris, 6, 3, -, -, -, -, –
  34. SD 258 Falken, 6, 6, -, -, -, -, –
  35. LL 470 Starlet, 6, -, -, -, -, -, –
  36. SD 158 Luna, 5, 17, -, -, -, -, –
  37. GG 21 Zentha, 4, 1, -, -, -, -, –
  38. LL 467 Gullbris, 3, 1, -, -, -, -, –

Av båtarna på listan är SD 278 Brattvåg, LL 467 Gullbris och SD 416 Nippon rena kvotbåtar. De har samma ägare som SD 47 Brattskär, LL 7 Svartskär respektive LL 91 Kristina. GG 21 Zentha hade samm ägare som GG 1221 SIngapore men är numera såld. Totalt finns det 62 båtar med räkfisketillstånd. De flesta av de som inte finns med på listan är kvotbåtar, båtar som istället räknas som kräfttrålare och båtar som är att betrakta som ren hobbyverksamhet.

Som en jämförelse listar jag också danska räktrålare och deras landningar. Jag har inga landningsuppgifter för rödtunga i Danmark. Av de danska räktrålarna är det nog säkerligen så att  S 486 Sajoni och HM 424 Westbank också bedriver ett riktat fiskfiske. De flesta andra får sannolikt huvuddelen av den fisk de landar som bifångst vid räkfisket men fiskfiske kan också förekomma. Några små danska räktrålare som fiskar nära kusten eller inomskärs finns inte. Förutom de som ägnar sig åt fiske av hästräkor (tångräkor) men det är en helt annan sorts fiske. Den danska kusten är ju radikalt annorlunda än den svenska och det finns inga möjligheter för småskaligt kustnära räkfiske med små enmansbåtar. Det finns heller ingen trålare som kombinerar kräftfiske (jomfruhummerfiske) och fiskfiske.

Totala landningar i ton för danska räktrålare 2019, båt, räka, kräfta, torsk, sej, kolja, rödspätta

  1. S 255 North Sea, 420, – , 22, 71, 1, –
  2. S 226 Emli Pilegaard, 365, -, 27, 69, 1, –
  3. S 386 Casilo, 312, -, 26, 66, 2, –
  4. S 486 Sajoni, 268, -, 67, 82, 14, –
  5. HG 410 Signet, 206, -, 8, 27, -, –
  6. S 158 Saron, 174, -, 7, -, -, –
  7. HM 424 Westbank, 167, -, 30, 37, 5, –
  8. S 107 Ulla Lindblad, 117, -, 10, 24, 1, –

Med tanke på att en dansk båt med 4-5 anställda behöver fiska 100-200 ton räka för att ekonomiskt bära sig så borde ungefär samma förhållanden gälla svenska båtar. i det danska fisket förekommer inga utkast av liten räka. Landningarna består normalt till cirka 70% av råräka (små räkor som säljs okokta) och till cirka 30% av kokräka.

LL 207 Nautic har samma ägare som flera fisktrålare och ägaren till GG 234 Kennedy äger också flera andra båtar som fiskar kräfta och fisk. Dessa företag bör också kunna bedriva en lönsam verksamhet. Med tanke på att GG 707 Arkö får mer betalt för sina kokräkor än andra är det troligen så att fisket går ihop. Den sej de landar ger inte samma höga betalning.

En enmansbåt borde rimligen fånga cirka 25-50 ton räka om den inte också fiskar lika mycket kräfta eller fisk som räka, vilket skulle innebär 10-25 ton räka och 10-25 ton kräfta eller 10-25 ton fisk för att löner och lönsamhet ska vara tillräckligt stora. Bara en enda svensk räktrålare, LL 9 Svartskär uppfyller detta, men några uppfyller villkoren ihop med sitt kräftfiske, exempelvis LL 110 Klingerö och GG 1221 Singapore. Andra båtar uppfyller villkoren genom att också ägnar sig åt fiskfiske. De enmansbåtar som fiskar under 6 ton räka och väldigt lite fisk och kräfta kan knappast bära sig ekonomiskt utan då handlar det om hobbyfiske eller deltidsfiske där ägaren också har ett annat jobb eller är pensionär.

De tvåmansbåtar som inte fiskar över 50-100 ton räka eller 25-50 ton räka tillsammans med 25-50 ton kräfta eller fisk borde knappast heller kunna bedriva ett fiske som lönar sig och som dessutom ger rimliga inkomster. Flertalet båtar i norra Bohuslän borde därför bedriva ett fiske där lönsamheten är tveksam eller ger alldeles för låga inkomster. Hobbyfiskare och deltidsfiskare kan dock bedriva räkfiske med mindre lönsamhet och med mycket lågt löneuttag. Båtarna i GG-området tycks i allmänhet bedriva ett blandfiske och bör därför ekonomiskt gå ihop. Även GG 105 Titania och SD 62 Theres borde också kunna klara ekonomin. Ägarna av GG 105 Titania har dessutom en båt till som fiskar räka och kräfta.

Andra båtar som också borde ha ett lönsamt fiske är LL 628 Atlantic, SD 437 Viken, SD 622 Vanguard och SD 268 Listerö.

Dessutom fins det räkfiskare som skaffar sig mer betalt genom egna varumärken såsom GG 707 Arkö, LL 9 Svartskär och GG 1221 Singapore och flera av de mindre båtarna i norra Bohuslän. Andra bedriver egen fiskhandel eller direktförsäljning vilket också ger bättre betalt för fångsten. Många av de mindre båtarna i norra Bohuslän har direktförsäljning medan det är mer ovanligt i Göteborgs-området.

Ett sätt att förbättra ekonomin och lönsamheten i räkfiskeföretag är att uppgradera fångsten så att småräkor slängs ut (vilket är olagligt) och fisket därefter fortsätter tills det blivit en större andel stora räkor, så kallade kokräkor. Det möjliggör för företag som i normalfallet inte skulle kunna bedriva ett lönsamt fiske att ändå göra det. Det pris en fiskare får för kokräkor är just nu mellan 100 och 300 kronor kilot medan det pris han får för råräkor eller kokta småräkor är cirka 40 kronor kilot. Detta enligt prisnoteringarna på Göteborgs fiskauktion.

Det finns tecken på att uppgradering förekommer i den svenska räkfiskeflottan. Troligen handlar det om ett fåtal båtar, men ett tiotal båtar är definitivt i riskzonen för att det ska vara nödvändigt att uppgradera för att bedriva ett lönsamt fiske som ger tillräckliga löner. Ett tecken som kan observeras är det finns några svenska båtar som landar 60% kokräka och 40% råräka. När intensifierad kontroll genomfördes ökade andelen kokräka i landningarna vilket är ytterligare ett tecken på att uppgradering förekommer. Grundorsaken till uppgradering är för många båtar vilket ger för små fiskemöjligheter och bristande lönsamhet. Den enda kända och fungerande lösningen på sådana problem är att införa överförbara fiskerättigheter (TFC) för det medför snabbt en minskning av fiskeflottans storlek. De flesta deltidsfiskare och hobbyfiskare skulle försvinna och uppgradering skulle med stor sannolikhet också försvinna helt.

Läs också:

 

Advertisements