Tidskriften Kvartal fantiserar om fiskbestånd och fiske

Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…

Tillståndet för fisken i Östersjön

I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter.  Läs mer…

Det svenska insjöfisket – landningar 2022

Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…

Landningar i det svenska insjöfisket

Det svenska insjöfisket är ett lönsamt fiske. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Lite beroende på vilken sjö det handlar om. Det är också ett fiske som ökar i omfattning och fiskbestånden i sjöarna är i allmänhet välmående. Läs mer…

Yrkesfiske i insjöar

Yrkesfiske i insjöar finns framförallt i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Viktiga arter för fisket insjöarna är bland annat signalkräfta (Vänern, Vättern, Hjälmaren), gös (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), siklöja (Vänern), abborre (Vänern), gädda (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), lake (Vänern), ål (Vänern, Mälaren), sik (Vänern, Vättern) och lax (Vänern). Läs mer…

Spigg har tagit över i Stockholms skärgård

I en undersökning av Stockholms universitet av sammansättningen av de pelagisk fiskbestånden i den södra delen av Stockholm skärgård har det visat sig att mängden spigg ökat nåt oerhört. I provtrålningar som gjordes 2002-2004 dominerades fångsterna i Himmerfjärden-Landsort av årsyngel av sill/strömming (55%), följt av skarpsill (29%) och ettåriga eller äldre sillar/strömmingar (14%). Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av fritidsfisket

Fritidsfiske utgör ett stort hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön och de stora insjöarna. Dessutom utgör fritidsfiske på sina håll ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av säl och skarv

Säl och skarv utgör stora hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön. Dessutom utgör säl och skarv ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Svensk vattenbruksnäring – fiskodling hav, sjö och på land

Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf),  Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…

Utökat skydd för kustnära rovfiskbestånd

På kusträckan från norra Uppsala län och ner till och med Kalmar län inför Havs- och vattenmyndigheten (HaV), skärpta fiskebestämmelser för fritidsfisket efter förslag från länsstyrelserna. Beslutet innebär bland annat nya fredningsområden för att skydda gädda, gös och abborre såväl Läs mer…

Förvånansvärt intressant om fisk- och skaldjursrapport

SLU Aqua har i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten gett ut rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020. Jag har tidigare publicerat en kommentar. Nu har jag lyssnat till ett webbinarium som fokuserade på de nationellt förvaltade arterna* Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Biologisk data tyder på att det måste fiskas mer skarpsill och dessutom fiskas spigg

Idag finns det mer än dubbelt så mycket skarpsill (brisling) som på 1980-talet. Det finns bara cirka en tredjedel så mycket sill som på 1980-talet, jämfört med 1970-talet kanske hälften så mycket sill. När det gäller torsk finns det kanske Läs mer…

Yrkesfiskare och fiskeriföretag som driver turistverksamhet

Jag har tidigare skrivit om yrkesfiskare som också driver restaurangverksamhet som ett komplement till sitt fiske samt sådana som skapat varumärken som höjer värdet på deras fångster. Genom restaurangverksamhet och varumärken kan yrkesfiskaren själv få ut mer av värdet i Läs mer…

Lönsamhet i insjöfisket

Det finns förutom de fisken jag tidigare beskrivit, det pelagiska fisket, siklöjefiske, fisket av läppfisk, kräftfisket, fiskfisket och räkfisket ytterligare en typ av yrkesfiske i Sverige som uppvisar en god lönsamhet. Detta fiske omnämns sällan då det ingår i den Läs mer…

Inför reduktionsfiske på spigg i Östersjön

Storspigg är en fiskart som blivit extremt vanlig i Östersjön. Så vanlig att den orsakar stora problem genom att den äter upp ägg och yngel av de fiskar som leker vid kusterna såsom abborre, gädda, gös och vårlekande sill/strömming. Orsaken Läs mer…

WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…