Forskare vid Institut for Fødevare- og Ressourceøkonomi (IFRO) vid Köpenhamns universitet menar att Brexit påverkar det danska fisket mindre än förväntat. Det är också något jag tidigare tidigare kommenterat. En huvudanledning till att de danska forskarna menar att Brexit påverkar förhållandevis lite är att det danska fisket tidigare inte utnyttjat sina kvoter fullt ut:
Ifølge beregningerne står den samlede danske fiskeindustri og engroshandel til at miste maksimalt cirka to procent af sin årlige omsætning som følge af told. Omsætningen forventes yderligere reduceret med mellem 0,5 og 2,6 % på grund af faldende råvareforsyning fra de danske fiskere – det vil sige færre fisk at fange. Nedgangen kan dog reduceres betragteligt, hvis der eksporteres mere til andre lande.
”I dag er det stort set kun kvoterne på sild og makrel, som udnyttes med hundrede procent. De øvrige kvoter, der reduceres i Brexit-aftalen, udnyttes kun delvist. Det betyder, at de fisk der mistes på grund af reducerede kvoter til dels kan indhentes ved at udnytte dem bedre og eksportere dem til andre lande i EU,” forklarer økonom og lektor Max Nielsen fra Institut for Fødevare- og Ressourceøkonomi ved Københavns Universitet.
Så selvom de danske fiskeres kvoter, der indgår i Brexit-aftalen, reduceres med samlet set 9 procent, er der stadig fisk at hente for de fleste arter, hvis altså de nuværende kvoter udnyttes.
Detta sätt att resonera har dock sin begränsningar. En del av de outnyttjade danska kvoterna byt bort mot andra kvoter. Exempelvis byter svenska fiskeriföretag till sig sill i utbyte mot att danska fiskeriföretag får blåvitling. Det framgår inte hur IFRO:s forskare hanterat detta i sin beräkningar. När det gäller sperling (vitilinglyra) så utnyttjade danska fiskare bara hälften av kvoten år 2019, men nästan hela kvoten 2020. Något som beror på utvecklingen av en ny trål för sperlingfiske som bättre skiljer ut och undviker bifångster.
Som mest beräknas de danska fiskets fångster minska med 9% och som minst med cirka 2%. Det pelagiska fisket beräknas få minskade fångster på nånstans mellan 5% och 9% medan industrifisket hamnar mellan 0% och 8% minskning. När det gäller det demersala fisket, konsumfisket, så är dock påverkan såväl som osäkerheten större, som mest beräknas fångsterna minska med 24% och som minst med 0,5%. För det danska konsumfisket kan därför brexit få stora konsekvenser och den danska yrkefiskeorganisationen DFP är mycket upprörda över IFRO-rapportens slutsatser:
– Det er helt hen i vejret at læse om, at fiskeindustrien stort set går fri af brexit, når Storbritannien lige nu ønsker at forbyde det danske industrifiskeri i britisk farvand. Usikkerheden er maksimal. Det forekommer mig særdeles virkelighedsfjernt, og det havde været helt på sin plads, at man i IFRO havde hævet hovedet fra skrivebordet og kigget ud i virkeligheden, hvor der lige nu bliver kæmpet for industrifiskeriet, lyder det fra Svend-Erik Andersen, formand for Danmarks Fiskeriforening.
Derudover påpeger Danmarks Fiskeriforening, at rapporten intet siger om, hvordan brexit påvirker de danske fiskere, og det er hos dem hovedparten af regningen havner. Det er særligt de fiskere, der fanger spisefisk som torsk, kulmule og sej, der bliver ramt, og her bliver regningen rigtig høj lyder det fra Svend-Erik Andersen.
– Nogle af de danske fiskere skal aflevere op mod en fjerdedel af de kvoter, som de har investeret store beløb i. Det er et hårdt slag mod deres forretning, og det kan ikke undgås, at nogle af de danske fiskere er nødt til at sige stop. Det må vi for alt i verden ikke glemme, siger Svend-Erik Andersen.
Det är enligt de siffror jag sett i allmänhet inte så mycket som 25% av kvoterna som ska överlämnas till Storbritannien utan som det verkar betydligt mindre. DFPO överdriver helt klart Brexit-konsekvenserna.
När det gäller råvaruförsörjningen till dansk fiskindustri står det svenska fisket för en stor del av detta. Forskarna från IFRO har räknat som om dessa fångster inte kommer att minska men det är ju felaktigt. Även svenska fiskeriföretag påverkas av brexit men i betydligt mindre utsträckning än det danska fisket. Men det svenska fisket av tobis, sill och makrill bör påverkas av brexit och leda till minskad leverans av råvara för de danska fiskbearbetningsföretagen. Påverkan på råvaruunderlaget underskattas därför sannolikt något:
Den del af råvaregrundlaget for dansk fiskeindustri og fiskeengroshandel, der stammer fra dansk fiskeri, skønnes således reduceret med 1,0-5,1 procent. Imidlertid er halvdelen af sektorens råvarer skønsmæssigt importeret (jf. afsnit 2), hvorfor reduktionen i råvareforsyningen fra danske fiskere reducerer fiskeindustrien og engroshandlens totale råvaregrundlag med i størrelsesordenen 0,5-2,6 procent. Det skal understreges, at disse beregninger er behæftet med usikkerhed, da der ikke foreligger statistik, der gør det muligt at følge fisken gennem værdikæden.
Så om DFPO överdriver konsekvenserna av brexit så underskattar IFRO:s forskare dem.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.