ICES (Internationella Havsforskningsrådet) har idag publicerat sin rådgivning om kvoterna i Östersjön inför 2022. Rådgivningen innebär nollkvot för torsk i östra Östersjön och sill i västra Östersjön. För sillen i centrala Östersjön föreslås en kvot på mellan 52 443 och 87 581 ton, för skarpsill i Östersjön mellan 214.000 och 373 210 ton medan kvoten för rödspätta i västra Östersjön och Kattegatt rekommenderas vara 8 821 ton medan rådet för rödspättekvoten i östra Östersjön är 3 956 ton. Råden för torsk i västra Östersjön och för lax kommer senare. Inte heller tycks nåt råd för Bottenhavet och Bottenviken publicerats ännu.
Utifrån ICES rådgivning beslutar EU-kommissionen om storleken på kvoten.
När det gäller sill i västra Östersjön kan den inte bli noll för denna sill fångas ihop med nordsjösill i Kattegatt och Skagerak. Ingen kan se skillnad utan det görs en rent matematiskt uppdelning på de olika lekbestånden. Med en mycket liten kvot kommer dock sillfisket för konsumtion i Skåne som består av två trålare i Simrishamn och några garnbåtar i Öresund att slås ut. De två trålarna fiskar dock även i östra/centrala Östersjön.
För sillen i centrala Östersjön innebär rådgivningen en rejäl minskning av kvoten till ungefär samma nivåer som åren 2004-2005.
Skarpsill har fiskats över maximalt hållbart uttag (F-Msy) i 20 år men beståndet har trots det inte minskat utan ligger kvar på över den hållbara nivån (Msy/B-trigger). En slutsats av detta är att ICES beräkningsmodeller när det gäller skarpsillsbeståndet inte kan vara riktiga. Kvoten för skarpsill borde därför sättas högt så att biomassan kan minskas till 1970- och 1980-talets nivåer. En sådan kvotsättning skulle sannolikt gynna sillbestånden i centrala och västra Östersjön såväl som torskbestånden.
Läs också: Hur fungerar kvotsystemet – EU, ICES och Sverige
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.