Runt Sveriges kuster finns tre bestånd av tumlare ((Phocoena phocoena), nämligen Östersjöbeståndet, Bälthavsbeståndet och Nordsjöbeståndet. Det två senare bestånden är livskraftiga. Beståndet i Östersjön anses dock vara utrotningshotat då det bara består av 500 individer.
Det största hotet mot Östersjötumlarna anses vara garnfiske (nätfiske) då tumlare fångas som bifångst vid sådant fiske. Garnfiske bedrivs i allmänhet av små fiskebåtar som fiskar relativt kustnära men i exempelvis Polen och Danmark finns också mellanstora garnfiskebåtar.
Minskade bifångster
De viktigaste åtgärderna för att skydda tumlarna i Östersjön är därför att försöka minska bifångsterna i fisket. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) föreslår i ett åtgärdsprogram följande åtgärder:
- Norra Midsjöbanken stängs för allt fiske, med undantag för passiva redskap som har påvisats att inte bifånga tumlare. Exempel på sådana redskap är burar, fällor och långrev. Undantag ska däremot inte gälla för passiva nätredskap, även sådana som är försedda med pingers (ljudskrämmare) eller andra typer av instrument som avger ljud.
- Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna, samt Södra Midsjöbanken, stängs för allt fiske med passiva nätredskap. Södra Midsjöbanken avgränsas här för Sveriges del som området mellan Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna och gränsen till Polens ekonomiska zon.
- Fiske med passiva nätredskap utan användning av pingers förbjuds, under maj–oktober inom det område som avgränsas av den förvaltningsgräns som föreslagits av Carlén m.fl. (2018) (en linje dragen mellan Hanö, Sverige, och Jarosławiec nära Słupsk, Polen) och en linje dragen mellan 60.5°N vid den svenska kusten och 61°N vid den finska kusten, och under november–april inom det område som begränsas av en linje dragen längs longitud 13°O och en linje dragen mellan 60.5°N vid den svenska kusten och 61°N vid den finska kusten. Detta innebär att det förbjuds i större delen av den egentliga Östersjön under sommaren.
Användningen av pingers
Förbudet mot garnfiske utan pingers under sommaren innebär tillsammans med trålfiskeförbud i delar av Östersjön under sommaren att det kustnära fisket i Östersjön till viss del helt kan slås ut. Användningen av pingers kommer dock sannolikt inte att kunna krävas i svensk vatten. Detta då det svenska försvaret motsätter sig detta. Pingers kan dessutom, enligt en del studier, locka till sig gråsäl och därmed göra garnfisket omöjligt.
För fiskebåtar som fiskar med garn och är längre än 12 meter gäller redan regelverk som kräver pingers i västra Östersjön och Hanöbukten. Dessutom finns krav på övervakningssystem för fiskebåtar som är längre än 15 meter i Skagerak och Kattegatt.
Andra åtgärder
Förslagen kommer ursprungligen från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Därifrån kommer också flera andra förslag som HaV lägger fram:
- Detaljerad övervakning av fiskeansträngningen i tid och rum, i lämpliga enheter och för alla fartyg. Detta behövs för beräkning av bifångst, utvärdera risken för bifångst i tid och rum, samt för att utvärdera effekterna av implementerade åtgärder för att minska bifångsterna
- Ökad dedikerad övervakning av skyddade och hotade arter för att säkerställa en representativ datainsamling av bifångster.
- Övervakning av tumlarförekomst i nyckelområden där pingers implementeras för utvärdering av påverkan på tumlare.
- Kontroll av efterlevnad av åtgärder för minskning av bifångst. Både användning och funktion av pingers ska säkerställas.
För den första punkten krävs nog att de små fiskebåtarna som fiskar med garn förses med VMS och/eller AIS. Dessutom behövs sannolikt kameror för att övervaka fångsten. Annars är sådan kontroll i praktiken inte möjlig. Frågan är dock om en sådan åtgärd kan motiveras. Särskilt med tanke på att inga åtgärder för att minska gråsälsbeståndet i Östersjön föreslås.
Gråsäl och predation på tumlare
I Nederländerna har 25 % av de tumlare som strandat under 2003–2013 och varit tillräckligt färska för att undersökas makroskopiskt haft likadana bit- och klomärken som observerats på tumlare som testats positiva för gråsäls-DNA. Majoriteten var friska juveniler som nyligen hade ätit (Leopold et al., 2015). Man har även funnit tumlare som initialt överlevt gråsälsattacken, men senare dött av allvarliga infektioner orsakade av bakterier från gråsälens munhåla (Gilbert et al., 2020).
Även på tumlare från svenska vatten har tecken på predation av gråsäl på tumlare observerats. Av 98 tumlare strandade under 2008–2019 diagnosticerades dödsorsaken som trolig predation för två och för ytterligare två som dött av trauma kunde predation inte uteslutas (Neimane et al., 2020).
Bifångster i fisket står dock enligt forskningen för en större andel av dödligheten bland tumlare än gråsälspredation. Frågan är dock om det är sant idag då det viktigaste garnfisket, torskfisket i södra Östersjön, numera är stoppat.
Men ska pinger användas så måste nog gråsälsbeståndet reduceras för att garnfiske överhuvudtaget ska vara möjligt.
Läs mer: Svenska försvaret stoppar skyddsåtgärd för östersjötumlare.
