Havsmiljö – arterna som blivit vanligare i havet

Det är vanligt med artiklar som fiskarter och andra varelser i havet som försvunnit eller blivit mer sällsynta. Sällan nämns dock när minskningen skedde och aldrig nämns det att det också finns arter som blivit vanligare. Dessutom handlar det ju om vilken tidsperiod vi väljer att jämföra med. Utvecklingen är också väldigt olika i olika hav.

Torsken är det kända exemplet på en art som minskat i antal längs den svenska kusten. Om vi jämför med 1970-talet och tidigare så har torskbeståndet minskat kraftigt längs Skageraks kuster. Jämför vi med 2000-talet har det inte minskat alls. Så är det med de flesta fiskbestånd.

Utvecklingen beror på vad vi jämför med. Jämfört med slutet av 1700-talet finns det väldigt mycket mindre sill i Skagerak idag, men jämfört med 1970-talet finns det mer. Idag finns det troligen också mer makrill än det fanns på 1960-talet. Osv.

Beroende på vilka tidsperioder vi tittar på så kan vi få fram i stort sett vilket resultat vi vill. Minskningen av torskbeståndet i Skagerak skedde på 1980-talet. Men det framgår inte när vi bara jämför nuläget med 1970-talet eller tidigare perioder.

Arter som blivit vanligare

I en artikel i GP nämns det att virvelkraken, en bläckfisk, blivit mycket ovanligare de senaste årtiondena. Samtidigt är det så att bläckfiskar rent generellt blivit mycket vanligare i svenska vatten. Andra arter som blivit vanligare på den svenska västkusten om vi jämför med 1970-talet är exempelvis blåfenad tonfisk, sill, makrill, kummel, guldsparid, havskräfta, tumlare, späckhuggare, olika delfinarter, knubbsäl och japanska jätteostron (stillahavsostron). Men jämför vi med 1930-talet så har tonfisk inte blivit vanligare utan har nog blivit ovanligare och sill troligen inte blivit vanligare.

Blåfenad tonfisk. Bild: NOAA. Public domain

Beroende på art så är utvecklingen väldigt olika. En del bestånd ökar medan andra minskar. Huvudorsaken i de flesta fall är klimatförändringar. Övergödning har tidigare haft stor betydelse. Fisket har i allmänhet marginell betydelse men har haft betydelse för bland annat torskens minskning på 1980-talet och sillens minskning på 1970-talet.

I GP-artikeln nämns också att pigghaj blivit mycket ovanligare de senaste 10 åren. Det beror på att pigghaj tidigare fiskades för hårt. Men sen länge fiskas ingen pigghaj även om en del tas som bifångst (den får dock inte landas utan måste kastas ut). Enligt tillgängliga uppgifter har pigghajen också blivit vanligare de allra senaste åren. Det är inte troligt att den försvinner från svenska vatten (klimatet är inget problem, pigghaj finns även i Medelhavet).

Vidare nämns att atlantisk stör utrotats i våra vatten. Men det är ju inget som skett i modern tid. Den var försvunnen redan för 100 år sen. Det är ganska ointressant för miljödebatten idag vad som skett med den atlantiska stören. På samma sätt är staksill och majfisk utrotade i Sverige sen mycket lång tid tillbaka.