MSC-certifierade havskräftor ger inte bättre pris

Vad tjänar yrkesfiskare på att låta miljöcertifiera sina fartyg för fångst av havskräftor? Kanske blir det lättare att nå ut på vissa marknader, för det pris fiskaren får är inte högre när havskräftan är MSC-märkt. Det visar en ny studie från Agrifood Economics Centre, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Marine Stewardship Council (MSC) certifierar fisk och skaldjur för att bidra till levande hav och hållbart fiske. I en ny rapport undersöker forskarna Cecilia Hammarlund och Anna Andersson om MSC-certifiering av det svenska fisket av havskräfta har gjort att yrkesfiskare får bättre betalt eller säljer mer än tidigare. Med hjälp av statistisk analys har forskarna jämfört certifierade fiskefartyg med fartyg som inte är certifierade.

– Vår analys fokuserar på fartygen som certifierade sig direkt när MSC-certifieringen infördes 2015. Vi följer de fartygen och en kontrollgrupp med icke-certifierade fartyg under perioden januari 2012 till januari 2018, säger Anna Andersson, utredare vid Agrifood Economics Centre, i ett pressmeddelande.

Ingen generell effekt på priserna

Resultaten visar att det inte finns någon effekt på vare sig pris eller såld kvantitet av MSC-certifiering när hela tidsperioden analyseras. Denna slutsats gäller för alla fartyg som fiskar havskräfta. Både för storskaligt fiske med trål och småskaligt fiske med bur.

– Vi kunde inte hitta någon generell effekt av MSC-certifiering på hur mycket havskräftor man säljer eller till vilket pris. Däremot ser vi att fiskarna fick bättre betalt de första månaderna efter att certifieringen infördes, men den effekten försvinner med tiden, säger Cecilia Hammarlund, utredare vid Agrifood Economics Centre.

Trålare och burfiskare påverkas dock olika av MSC-certifiering. Trålare fick en större initial prisökning medan burfiskare fick en större effekt på sålda kvantiteter men endast under delar av den undersökta tidsperioden.

Uppköparna kan ställa krav

Hur kan resultaten förklaras? Det verkar alltså inte som att yrkesfiskarna tjänar mer pengar på sina havskräftor i långa loppet genom att MSC-certifiera sina fartyg. Ju fler som certifierar sig desto svårare blir det att ta ut ett högre pris för sin produkt. Trots detta fortsätter fartyg att certifiera sig. Det finns heller inga tecken på att fartyg lämnar certifieringen efter en tid. Det kan alltså finnas andra skäl för fartyg att certifiera sig, menar forskarna.

– I värdekedjor där köpare har mycket makt är det inte ovanligt att uppköpare kräver certifiering av producenterna. Det kan då bli nödvändigt för fiskarna att certifiera sina fartyg för att ens kunna nå vissa delar av marknaden. Vi har i intervjuer med representanter för uppköpare och producenter sett att trycket på att vara MSC-certifierad för de som fiskar havskräftor har ökat över tiden. Till exempel kräver svenska Coop att alla frysta havskräftor de köper ska var MSC-certifierade, säger Cecilia Hammarlund.

För burfångade kräftor syns inte samma mönster, eftersom de ofta säljs direkt till restauranger.

– Det verkar alltså finnas två olika marknader för havskräftor i Sverige och kraven på MSC-certifiering skiljer sig åt mellan dem. Trålade havskräftor säljs främst i stora kvantiteter till grossister där MSC-certifiering har blivit allt viktigare. Burfiskade havskräftor av hög kvalitet säljs främst till restauranger och mindre fiskhandlare och där är MSC-certifiering inte avgörande, säger Anna Andersson.

Konsekvenser

Konsekvensen är att fisket får ökade kostnader bara för att köpare ska känna sig mer ansvarsfulla. Grossister ska kunna svära sig fria och säga att vår fisk och våra skaldjur minsann är MSC-certifierade. Men det är oklart om det alltid innebär att fisken eller skaldjuren är mer miljövänligt och hållbart fiskade.

När det gäller havskräfta kan det verkligen ifrågasättas då bifångsterna är stora om de fiskas med trål utan rist som i Danmark. De fiskas dessutom med bottentrål vilket utan tvekan påverkar bottnarna negativt. Konsumentnyttan är också marginell eller obefintlig.

Kraven från grossister kan också få negativa konsekvenser för det småskaliga fisket som inte har råd att certifiera sig. Utan MSC-märkning är konsumentmarknaden i stort sett stängd för yrkesfiskarna såvida de inte har egen lokal försäljning. MSC-märkningen och uppköparna gynnar alltså troligen de större företagen. Just för havskräfta spelar det inte så stor roll för där har de småskaliga yrkesfiskarna egna försäljningskanaler där krav på MSC-märkning inte finns. Det är också huvudsakligen trålare som har MSC-certifiering.

MSC-certifiering

MSC-certifiering är i dag den största miljömärkningen för sjömat i världen. År 2020 fanns det fler än 400 MSC-certifierade fisken i 53 länder. Processen för att MSC-certifiera svenskt fiske av havskräfta inleddes år 2012 och fisket blev certifierat av MSC 27 januari 2015.

Till skillnad från många andra fisken är certifieringen av havskräfta individuell vilket innebär att varje fiskebåt aktivt måste välja att certifiera sig. De betalar en avgift per kilo för certifieringen samt måste fylla i bifångstrapporter. Vid lanseringen av MSC-certifieringen valde 69 båtar att certifiera sig. Antalet certifierade fiskebåtar har ökat över tiden. I slutet av januari 2018, hade 123 båtar valt att certifiera sig.

Läs mer om kräftfiske

 

Gilla Anders Svensson på Patreon!