Sveriges största tidning om yrkesfiske
Fisket av kräfta är det viktigast demersala fisket i Sverige tillsammans med räkfisket. Det omfattar överlägset flest fiskebåtar. Kräftfisket består i praktiken av tre segment, burfiske, fiske av kräfta med ristförsedd trål och fiske av kräfta med trål utan rist. Läs mer…
Danmarks Naturfredningsforening (DN) har publicerat en artikel om svenskt kräftfiske. Artikeln bygger dock delvis på okunskap och missförstånd eller visar i alla fall prov på det. Burfiske av kräftor står bara för en mindre del av svenskt kräftfiske och dessutom är den minskande. Kanske omkring 20 procent. Läs mer…
Kräftfiske till havs är det fiske i Sverige som engagerar flest fiskebåtar. Det är också det fiske som sysselsätter näst flest personer. Allra flest sysselsätter dock det pelagiska fisket. Kräftfisket bedrivs både med trål och med bur. Fisket bedrivs i Skagerak och Kattegatt. Mer än 200 båtar har fiskemöjligheter för kräfta. Läs mer…
Svenskt fiske av havskräfta består av egentligen tre segment, burfiske, trålning med ristförsedd trål och trålning med trål utan rist. Det finns båtar som enbart fiskar med ristförsedd trål och båtar som fiskar med båda sorternas trål. Läs mer…
WWF har tagit fram ett förslag som går ut på bottentrålsförbud i vissa områden i Östersjön inklusive Kattegatt som de inkluderar i Östersjön i detta sammanhang. Förslaget är meningslöst, ogenomförbart och delvis urbota dumt. De föreslår i korthet ett förbud Läs mer…
I Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utvärdering av systemet med årliga demersala fiskemöjligheter konstateras att rapporteringen av utkast länge har varit bristfällig och det ser inte ut att ha förbättrats genom införande av landningsskyldighet (utkastförbud). Dessutom konstateras att dålig lönsamhet och Läs mer…
De renodlade kräftfiskeföretagen finns främst i norra Bohuslän och Halland. Totalt finns det ett par hundra fiskeriföretag som fiskar kräfta. De flesta är trålfiskeföretag men det finns också många burfiskeföretag. De allra flesta kräftfiskeföretag är enskilda firmor, partrederier och handelsbolag. Läs mer…
Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…
Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…
I Sverige använder kräftfiskare (jomfruhummerfiskare) i stor utsträckning rist i trålen när de fiskar kräfta. I Danmark finns det ingen som använder rist. Bifångsterna utgör cirka 75% av fångsterna i det danska kräftfisket. Huvuddelen av bifångsterna är plattfiskar som sandskädda Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har skickat ut ett förslag (en remiss) som innebär att de fiskelicensinnehavare som endast har fisketillstånd för torskfångande redskap i Östersjön med trål, ges möjlighet att ansöka om att bedriva fiske efter havskräfta med bottentrål försedd med Läs mer…
Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, var det 108 fiskebåtar som fiskade kräfta med bur år 2015. Fisket efter havskräfta med burar sker på lerbottnar eller i kantzonen mellan lera och andra habitat på djup mellan Läs mer…
GG 126 Ulrika är en mindre fiskebåt av plast byggd år 2000 av Stansviks Marina AB i Rönnäng. Båten är 11 meter lång och på 11 bruttoton med en motor på 250 kW. Mellan 2000 och 2014 hette den GG Läs mer…
Kräftfisket är ett av de viktigaste svenska fiskena. Kräftor fiskas av ett mycket stort antal båtar med bur och trål. Det är båtar från Falkenbergsområdet i söder till Strömstad i norr med en dominans av båtar från Göteborgs- och Varbergsområdena Läs mer…
Havskräftor eller jomfruhummer som det heter på danska fiskas i Sverige huvudsakligen med ristförsedd trål. Med en sådan trål kan fisk sorteras båt och fångstens består då nästan enbart av kräfta. Vill en fiskare ändå fånga och landa fisken är Läs mer…
Och två yrkesfiskare, Patrik Berndtzen och Rikard Berndtzen, blåljuger om en enskild sak i artikeln. Såvida inte Blomgren helt missuppfattat vad de sagt. Det är ju också en möjlighet. 2016 fångade LL 775 Rio 1,2 ton kräftor. Ägarna till Rio Läs mer…
I en del tidigare inlägg har jag nämnt att GG 732 Viken från Rörö köpts av Arkö Fiske AB och numera heter LL 107 Rimfors. Det är en mindre båt som lämpar sig för kräftfiske. Den tidigare LL 107 Rimfors Läs mer…
På listan över fiskebåtar som ingår i MSC-märkningen för kräfta finns totalt 78 fiskebåtar. Av dessa är lite mindre än hälften, 35 stycken, hemmahörande i GG-området, 15 stycken i LL-området, 13 i SD-området och 13 i VG-området. Slutligen är det en båt Läs mer…
Ett fiske utmärker sig när det gäller bifångst. Det är kräftfiske med trål utan rist. Detta fiske är relativt ovanligt i Sverige, men vanligt i Danmark där de flesta kräftfiskare använder SELTRA-trål, medan de flesta i Sverige använder bottentrål med Läs mer…
Fisket av kräfta (jomfruhummer på danska) i Skagerak och Kattegatt har nyligen MSC-certifierats. Nu kritiseras denna certifiering starkt av danska Greenpeace talesperson i fiskerifrågor, Hanne Lyng Winter. Hon skriver på Greenpeace blogg att fisket av havskräfta inte är hållbart då utkasten Läs mer…