Sveriges största tidning om yrkesfiske
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har lagt ett förslag om att trålfiskegränsen ska flyttas ut på prov längs kusten från Öland i söder till Ålands hav. Detta berör två så kallade ICES-områden som har nummer 27 och nummer 29. Läs mer…
Riksdagen har fattat ett beslut om att trålfiskegränsen ska flyttas ut på prov. Konsekvenserna av en sådan utflyttning är sannolikt att det småskaliga trålfisket med bas i Östersjön kommer att drabbas genom att förlora större delen av sin fiskemöjligheter. Läs mer…
Trålfiskegränsen ska flyttas ut. Till 12 sjömil. Enligt riksdagsbeslut. I praktiken är beslutet dock ett slag i luften. Meningen är att det ska göras undantag för allt trålfiske för konsumtion och som också sorterar fångsten. Det gäller i stort sett allt trålfiske som sker nära kusten. Beslutets effekt är därmed nästan lika med noll. Läs mer…
Miljö- och jordbruksutskottet har fattat ett beslut vars konsekvenser politikerna inte verkar förstå. De har beslutat att föreslå en utflyttning av den svenska trålfiskegränsen från 3 eller 4 sjömil till 12 sjömil. Läs mer…
Det förekommer att folk argumenterar för att trålfiskegränsen ska flyttas ut. I Östersjön såväl som i Skagerak och Kattegatt. De flesta som föreslår detta argumenterar utifrån en felaktig beskrivning av verkligheten och det är speciellt tydligt när det gäller Skagerak och Kattegatt. Läs mer…
Sverige kan flytta ut trålfiskegränsen om bara politisk vilja finns säger Stiftelsen BalticWaters2030. Det stämmer. Men det får konsekvenser. Det vill inte BalticWaters 2030 kännas vid för de nämner det inte. Läs mer…
Visst kan Sverige flytta trålfiskegränsen till gränsen för nationellt svenskt vatten på 12 sjömil. EU har inte med saken att göra. När BalticWaters 2030 presenterar detta som en nyhet, som något som inte var känt är det alltså dumheter. Läs mer…
Om trålfiskegränsen flyttas ut kommer det i stort sett bara att påverka de små kustnära trålarna. Skulle den flyttas ut i hela Sverige så skulle det småskaliga räkfisket, en stor del av kräftfisket, siklöjefisket och det småskaliga sillfisket i Östersjön slås ut. Läs mer…
Sverige kan rent lagligt flytta ut trålfiskegränsen för svenska fiskebåtar till 12 sjömil istället för de 4 sjömil som gäller idag. Men ett sådant beslut skulle bara beröra svenska fiskebåtar. Om trålfiskegränsen flyttades ut i Stockholms skärgård skulle finländska och Läs mer…
Fisket längs hallandskusten handlar i huvudsak om kräfttrålning. De flesta båtarna hör hemma eller har sin bas i tre fiskelägen, Bua, Träslövsläge och Glommen. De flesta företag omsätter ganska lite och endast ett fåtal företag är så stora att de fått egna artiklar. Läs mer…
SD 437 i Edsvik AB är ett fiskeriföretag i Edsvik utanför Grebbestad som ägs av familjen Karlsson. Företaget äger de två räktrålarna SD 437 Viken och SD 248 Axö. Den sistnämnda båten är en kvotbåt. Läs mer…
Gröna Räkan AB är ett fiskeriföretag i Grebbestad som ägs av Eiwe Isaksson och Magnus Håkansson. Företaget äger två räktrålare, SD 62 Theres och SD 43 Helgoland samt den mindre trålaren SD 95 Mia som också är registrerad som utrustad för burfiske. Läs mer…
Titania Fiskeri AB på Fotö ägs av Jörgen Andersson och Conny Ivarsson. Företaget äger de två räktrålarna GG 105 Titania och SD 191 Silverön.
Under den undersökta perioden fiskade GG 105 Titania dels räkor i Skagerak Läs mer…
Förutom de större företagen med båtar som har AIS-sändare finns det ett antal mindre båtar som ägnar sig åt fisk av pelagiska arter i Bottenhavet och Bottenviken. Genom att de inte har AIS-sändare finns ingen data om var de fiskat på sajten Global Fishing Watch. Läs mer…
Kustnära pelagiskt trålfiske i Östersjön bedrivs bland annat i så kallade indragningområden som ligger innanför trålfiskegränsen men även utanför denna gräns. Det bedrivs i Hanöbukten och på andra håll. Läs mer…
Emma Nohrén är riksdagsledamot för Miljöpartiet som sitter i Miljö – och jordbruksutskottet. Det är det utskott som har ansvar för fiskerifrågorna. Hon har sysslat med fiskerifrågor under lång tid men tycks inte kunna ta till sig verkligheten. Hon kopplar ihop saker som inte har varandra att göra, påstår att forskarna säger nåt annat än de gör och föreslår meningslösa åtgärder. Läs mer…
I miljötidningar, vänstertidningar och sportfisketidningar publiceras med jämna mellanrum artiklar om den lyckade förvaltningen av sill i Rigabukten. Sanningen är att förvaltning av sill i Rigabukten är precis densamma som i Östersjön (område 25-29 och 32) och Bottenhavet. Läs mer…
Kattegatt Syd är en vindkraftspark som Vattenfall tänker bygga i Kattegatt. Placeringen av vindkraftsparken är mittemellan två marina skyddsområden (Lilla Middelgrund och Stora Middelgrund/Röde bank där trålning redan är förbjuden. Den har en stor påverkan på kräftfisket med bas i Träslövsläge och Glommen i Halland. Läs mer…
Den statliga utredningen om bottentrålningsförbud i marina skyddsområden är klar. En journalist i DN har fått för sig att det är ett absolut förbud på bottentrålning som föreslås. Men i själva verket kommer nog de ändringar i olika förordningar och regelverk som förelås inte att betyda särskilt mycket. Läs mer…
Ett populärt krav från många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister är utflyttning av trålgränsen. Förslagen stöds i allmänhet också av alla andra partier. Undantagen är när det finns nån riksdagsledamot som kommer från kusten i Bohuslän. De brukar vara emot oavsett vilket parti de tillhör. Läs mer…