Egentligen inget nytt i regeringens havsprogram

Regeringen ha lanserat sitt havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram för perioden 2021-2027. Det handlar om mer än 2 miljarder i EU-pengar. Jämfört med tidigare program för perioden 2014-2020 är det inga större ändringar. Regeringens lansering är alltså egentligen rök utan eld. Det är mest ord och lite verkstad. Fortfarande innehåller programmet inget stöd till yrkesfiskare som vill bli mer miljö- och klimatvänliga genom att byta till en modern amotor med lägre effekt och mindre utsläpp.

Det är troligen bra med stöd till småskaligt kustnära fiske. I alla fall låter det bra. Samtidigt är det ett problem. Det kan medföra att en eventuell överkapacitet inom det kustnära fisket bevaras och motverka en utveckling mot fler lönsamma fiskeriföretag. Det är ju inte rimligt att kustnära fiskare behåller sin båt och huvudsakligen finansierar verksamheten med bidrag. Speciellt inte när båten borde säljas/skrotas så att fisket kan anpassas efter resursen i form av fisk att fånga.

Ingen satsning på småskaligt kustnära fiske

Vid en genomläsning av programmet hittar jag dock inget specifikt stöd till kustnära fiske utan det tycks mest handla om munväder från politikernas sida för att det ska verka bra. Programmet är mest en samling allmänt formulerade mål som i praktiken kan betyda vad som helst. När regeringen (och Jordbruksverket) påstår att programmet är fokuserat på småskaligt kustnära fiske är det helt enkelt inte sant.

Alla pengar och bidrag kan vad jag förstår sökas av alla yrkesfiskare, även de med jättestora pelagiska båtar. Exempelvis för att köpa in trålar med exkluder. Dessutom troligen utveckla trålar med exkluder för spiggfiske. Det går sannolikt också att få bidrag till att installera kameror och utrustning ombord som övervakar och sorterar fångsten. Att det går att få bidrag till att installera AIS-system och VMS-system som möjliggör fjärrövervakning av båtens rörelser och var den befinner sig står uttryckligen i programmet:

• inköp och installation på fartyg av nödvändiga komponenter för obligatorisk fartygsspårning och elektroniska rapporteringssystem som används i kontrollsyfte
• inköp och installation på fartyg av nödvändiga komponenter för obligatoriska elektroniska fjärrövervakningssystem som används för kontroll av genomförandet av landningsskyldigheten

Nästan hälften av de aktuella EU-pengarna (cirka 980 miljoner) är tänkta att vara bidrag till olika kontrollåtgärder och liknande. Det vore väl bättre att utveckla självreglerande system så att mängden kontroller kunde minska. Exempelvis överförbara fiskerättigheter, kameror för att övervaka och sortera fångsten och förenklat regelverk. Ungefär en tredjedel av pengarna (640 miljoner) är tänkta att gå till fisk-, mussel- och algodlingar.

Fördelning av bidragen

Okunnig och nonchalant mediebevakning

Men rapporteringen i media fokuserar på det som det är avsatta mycket begränsad pengar till. Som stillaliggandeersättning (5 miljoner), ta upp spökgarn och säljakt. Det är försumbara pengar som kan sökas till sånt. Stödet till att försörja nya byråkrater är betydligt mer omfattande (mer än 100 miljoner) och det har varken havsmiljön eller fisket nån som helt nytta av. Några 2 miljarder kommer inte att gå till hållbart fiske utan det handlar bara om cirka 160 miljoner för sådana ändamål. Inte ens 10% av EU-pengarna.

Faktum är att de som skrivit de tidningsartiklar (exempelvis Maria Davidsson som arbetar på TT) som finns inte läst programmet och nog inte har en aning om vad som står i det. Det handlar om nonchalans, okunnighet och total inkompetens. Uruselt helt enkelt.

Pengarna blir tillgängliga för utdelning när EU-kommissionen godkänt programmet.