Vid provtagning av småkryp i Vätterns strandzon påträffades större rovmärla för första gången i Sverige och Norden. En rovmärla är ett litet kräftdjur. Den aktuella arten heter större rovmärla (Dikerogammarus villosus) och kan maximalt bli cirka 3 cm lång men är i allmänhet mindre. Enligt den svenska riskklassificeringen av främmande arter placerar den sig i den högsta riskklassen. Det lilla kräftdjuret har orsakat stora problem på kontinenten och i Storbritannien då den konkurrerar ut inhemska arter.
I media har det varit braskande rubriker om att en skräckkräfta eller mördarkräfta hittats i svenska vatten. Det blir ju lite löjligt med tank på att den oftast är cirka 2 cm lång. För många mindre djur är den säkert en katastrof för den äter väldigt mycket och uppges döda fler smådjur än den faktiskt äter upp. Det är detta som gett den populärnamnet mördarräka på engelska (killer shrimp). Att okunniga och svenska journalister sen översätter det till mördarkräfta säger mest en del om dem och deras okunskap på området.
Större rovmärla
Större rovmärla. Foto: Jonas Roth/HaV
Större rovmärla har sitt ursprung vid Kaspiska havet. Den har med människans hjälp spritt sig till bland annat Polen, Tyskland, Storbritannien och Holland. Där är den nu allmänt etablerad. När större rovmärla invaderar ett vatten förändras ofta smådjurssamhället och flera av de lokala arterna minskar kraftigt eller försvinner. För fisk är den sannolikt inget större problem utan de äter denna rovmärla istället för annat. Förmodligen kan även signalkräfta äta större rovmärla.
Vättern
– Sannolikheten att den kommer sprida sig runt stora delar av Vättern inom några år är tyvärr stor, säger Ulf Bjelke, limnolog på SLU Artdatabanken, i ett pressmeddelande.
– Vätterns strandzon har rik mångfald och höga naturvärden. Därför gör vi regelbundna inventeringar av vattenlevande insekter, kräftdjur och mollusker, säger Friederike Ermold, sakkunnig i vattenfrågor på Vätternvårdsförbundet som samordnar miljöövervakningsprogrammet för Vättern.
Det var alltså vid en rutinundersökning inom det som kallas miljöövervakning som man påträffade arten på tre lokaler utmed Vätterns östa sida.
– Upptäckten är ett bra exempel på vikten av miljöövervakningen för tidig upptäckt av främmande arter, säger Friederike Ermold.
Det är oklart hur arten nått Vättern. En förklaring kan vara att den följt med båtar eller annan utrustning som flyttats till sjön från andra vatten.
Hindra spridning
Att utrota arten bedöms vara omöjligt. Upptäckten ger oss dock en möjlighet att hindra spridning från Vättern till andra vatten. Det är vi människor som främst sprider denna typ av arter – och vi kan också göra något åt det.
– Se till att din båt, dina fiskeredskap och badleksaker är torra och rena innan du använder dem i ett annat vatten, säger Lina Tomasson, samordnare för invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.
För att undvika spridning är det några saker som är oerhört viktiga att tänka på:
- Töm ut allt vatten från din båt eller utrustning innan den flyttas.
- Torka utrustning som dykardräkter, badleksaker, fiskeredskap, båtar och annan utrustning innan du flyttar dem till ett nytt vatten. Det räcker att de får lufttorka ett par dagar.
- Rengör båtar och utrustning från växtdelar, djur och sediment innan du flyttar dem till ett nytt vatten.
