Landningar i det svenska kräftfisket 2021

Svenskt fiske av havskräfta består av egentligen tre segment, burfiske, trålning med ristförsedd trål och trålning med trål utan rist. Det finns båtar som enbart fiskar med ristförsedd trål och båtar som fiskar med båda sorternas trål. Läs mer…

Landningar i det svenska räkfisket 2021

Svenskt räkfiske fiskar räka med bottentrål. Det finns 62 båtar som har tillstånd att fiska räka. De flesta av dem är små men huvuddelen av räkan fiskas av ett fåtal stora båtar. Fisket bedrivs i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med små båtar som fiskar i Kosterfjorden, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Läs mer…

Svenska räkfiskare missnöjda

Sveriges Fiskares PO (SFPO) ska den 1 juli ha ett medlemsmöte för räkfiskare som uppenbarligen ska behandla tre saker som de är missnöjda eller har problem med. Det första är de höga bränslepriserna som medför svårigheter att få verksamheten att löna sig. Läs mer…

Yrkesfiske i insjöar

Yrkesfiske i insjöar finns framförallt i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Viktiga arter för fisket insjöarna är bland annat signalkräfta (Vänern, Vättern, Hjälmaren), gös (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), siklöja (Vänern), abborre (Vänern), gädda (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), lake (Vänern), ål (Vänern, Mälaren), sik (Vänern, Vättern) och lax (Vänern). Läs mer…

WWF:s dubbelmoral

Räkor fiskade i Skagerak av svenska, danska och norska yrkesfiskare tycker WWF att vi inte ska äta. Anledningen ska vara att minskat i storlek. Rekryteringen av små räkor har, med undantag av enstaka år, sedan 2008 varit lägre än under den tidigare perioden. Läs mer…

Det är inte bottentrålningen som är problemet

Det förekommer utkast av fångad fisk i allt fiske. I sportfisket anses det vara jättebra och de kallar det ”catch & release”. Ingen har aning om överlevnadsgraden vid sådant fiske. Det kan kanske vara så att de flesta fiskar som släpps ut igen faktiskt dör. Det mest sannolika är dock att det är hög överlevnadsgrad på den fisk som släpps tillbaka. Läs mer…

Olagliga utkast i det danska jomfruhummerfisket

Danmark har genomfört ett försök med övervakningskameror på ett antal danska jomfruhummertrålare. De har undersökt bifångsten och utkasten av kvoterade fiskarter som torsk, kulmule (kummel), kuller (kolja), mørksej (sej, gråsej) med eller utan övervakningskameror på 12 båtar. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av miljöproblem

De allra största problemen för fiskbestånd och fiske i Sverige är miljö- och klimatproblem. En mängd arter berörs av dessa problem på en mängd olika sätt. Bland problemen märks svårigheter för fiskarter att leka på grund av att de inte längre kan nå sin lekområden i älvar, åar och bäckar eller att lekområden förstörs av övergödning som skapar syrebrist. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av fritidsfisket

Fritidsfiske utgör ett stort hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön och de stora insjöarna. Dessutom utgör fritidsfiske på sina håll ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Havs- och vattenmyndigheten och fiskelicenserna

Det är välkänt att Havs- och vattenmyndigheten avslår de flesta ansökningar om fiskelicens. Resultatey är att antalet fiskelicenser minskar när äldre yrkesfiskare slutar med fisket. Samtidigt finns det utrymme för mer fiske av vissa arter. Läs mer…

Kvoterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt 2022

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…

Kustbevakare dömd för tjuvfiske

Ett av kustbevakningen uppdrag är att vara fiskerikontrollanter mer kontroller av fisket till havs. Att en kustbevakare, visserligen en före detta, avslöjas med tjuvfiske är därför särskilt allvarligt. Mannen hade dessutom märkligt nog fått tillstånd att bedriva yrkesfiske men misskött tillståndet och inte följt regelverket.  Läs mer…

MSC-certifierade havskräftor ger inte bättre pris

Vad tjänar yrkesfiskare på att låta miljöcertifiera sina fartyg för fångst av havskräftor? Kanske blir det lättare att nå ut på vissa marknader, för det pris fiskaren får är inte högre när havskräftan är MSC-märkt. Det visar en ny studie från Agrifood Economics Centre, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Läs mer…

Ullhandskrabban i Vänern

Högskolan i Skövde har genomfört en pilotstudie för att inventera beståndet av den främmande arten ullhandskrabba i Vänern. I studien framkommer att yrkesfiskare under de senaste åren har sett ett ökat antal individer av den invasiva arten. Första gången den observerades i Vänern var dock redan 1954. Läs mer…

Dåligt med räkor och hög efterfrågan ger höga priser

Enligt yrkesfiskare och fiskhandlare är det just nu dålig mer både räkor och kräftor i havet. Fisket rapporteras vara dåligt. Enligt uppgift både för trålare och burfiskare. Samtidigt är det hög efterfrågan på grund av stor hemmaturism. Svenskar som besöker västkusten vill ha räkor. Resultatet är mycket höga priser. Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

Alaskas jättekrabbor

Under mina många vuxensomrar på Brännö i den göteborgska skärgården återkom ständigt två aktiviteter; ”Dans på Brännö brygga” och krabbjakt med mitt ”låtsasbarnbarn” Lisa. Det senare kan bli betydligt mer riskfyllt i framtiden om den gigantiska kungskrabban sprider sig till den svenska västkusten. Läs mer…

Det finns olagliga utkast men Sportfiskarna har som vanligt ingen koll

Alla arter som är kvoterade omfattas av landningsskyldigheten (utkastförbudet) men det finns också en mängd undantag. Dessa undantag gäller i olika grad de flesta arter i Kattegatt och Skagerak, som exempelvis kräfta, rödspätta, rockor, vitling, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, kummel, skarpsill, sill, guldlax, tobis, vitlinglyra och kolmule (blåvitling). Läs mer…