Fint i GP om yrkesfiskarna som miljövänner vill förbjuda

I Göteborgs-Postens lördagsbilaga Två Dagar fanns igår ett mycket fint bildreportage om en yrkesfiskare på Vrångö. Han heter Mattias Olsson och fiskar kräfta med bottentrål tillsammans med sin son Axel Olsson. Trålaren heter GG 537 Glittskär och är nästan 17 meter lång med ett bruttotonnage på 39 ton. Läs mer…

Ett litet invasivt kräftdjur i Vättern

Vid provtagning av småkryp i Vätterns strandzon påträffades större rovmärla för första gången i Sverige och Norden. En rovmärla är ett litet kräftdjur. Den aktuella arten heter större rovmärla (Dikerogammarus villosus) och kan maximalt bli cirka 3 cm lång men är i allmänhet mindre. Läs mer…

B-C Pelagic – två fiskeriföretag i samarbete

B-C Pelagic AB är ett fiskeriföretag på Donsö som ägs av Bristol Fiske AB och AB Clipperton. I styrelsen för bolaget sitter Marcus Backman (VD), Kenny Jansson (ordf), Runar Jansson, Aste Jansson, Erling Malmborg och Reine Backman. Kenny, Runar och Aste Jansson äger Bristol Fiske AB där de alla också sitter i styrelsen. Läs mer…

Ginneton – Fiskebäcks största fiskeriföretag

Fiskeri AB Ginneton är det tredje största fiskeriföretaget i Sverige. Det är ett företag med verksamhet i både Sverige och Danmark vilket är mycket vanligt när det gäller svenska fiskeriföretag. Tidigare har bolaget haft ett separat danskt företag men numera bedrivs verksamheten i Danmark av en filial till det svenska företaget. Läs mer…

Fiskerättigheter i det demersala fisket

Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…

Effekter av fiskefria områden

Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU.  Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…

Danska missförstånd om svenskt kräftfiske

Danmarks Naturfredningsforening (DN) har publicerat en artikel om svenskt kräftfiske. Artikeln bygger dock delvis på okunskap och missförstånd eller visar i alla fall prov på det. Burfiske av kräftor står bara för en mindre del av svenskt kräftfiske och dessutom är den minskande. Kanske omkring 20 procent. Läs mer…

Fiskeministrar överens om kvoter i Västerhavet under 2023

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Beslutet om 2023 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 11-12 december. Läs mer…

Konstgjorda rev med fiskestopp gynnade hummer

Sju konstgjorda rev anlades i början av 2000-talet kring Vinga, utanför Göteborg. Områdena kring reven fredades dessutom från fiske. I detta sammanhang ska det nämnas att områdena ligger innanför trålfiskegränsen och det enda fiske som kan ha förekommit i området är burfiske och garnfiske.  Läs mer…

Miljövänlig scampi från Västervik

Pär Svärdson som grundat både Adlibris och Apotea har investerat i ett företag som ska odla miljö- och klimatvänlig räka i Västervik. Det är företaget Cresponix som har forskat fram en unik modell och som nu etablerar sin första svenska odling i större skala i Östersjöfabriken. Läs mer…

Niclas Törnell är inte ärlig om uppgradering i räkfisket

Nyligen skrev jag om räkfisket och det fusk som avslöjats i fiskerikontrollerna. Det sker uppgradering av fångsten. Huvudanledningen till att det sker är att det finns för många räktrålare. Läs mer…

Skärpta regler för hummerfiske inför hummerpremiären

Inför årets hummerfiske, med start 26 september, är det främst sumpningsreglerna som har ändrats och som man bör vara vaksam på. Sedan tidigare har det varit tillåtet att hålla hummer i sumpningsanordning i havet från och med premiären till den 10 maj. Nu ändras slutdatum till 31 januari. Läs mer…

Landningar från Kattegatt, Skagerak och Nordsjön

Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…

Fiskemöjligheter i kräftfisket 2022

Kräftfiske till havs är det fiske i Sverige som engagerar flest fiskebåtar. Det är också det fiske som sysselsätter näst flest personer. Allra flest sysselsätter dock det pelagiska fisket. Kräftfisket bedrivs både med trål och med bur. Fisket bedrivs i Skagerak och Kattegatt. Mer än 200 båtar har fiskemöjligheter för kräfta. Läs mer…

Landningar i det svenska insjöfisket

Det svenska insjöfisket är ett lönsamt fiske. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Lite beroende på vilken sjö det handlar om. Det är också ett fiske som ökar i omfattning och fiskbestånden i sjöarna är i allmänhet välmående. Läs mer…

Landningar i det svenska kräftfisket 2021

Svenskt fiske av havskräfta består av egentligen tre segment, burfiske, trålning med ristförsedd trål och trålning med trål utan rist. Det finns båtar som enbart fiskar med ristförsedd trål och båtar som fiskar med båda sorternas trål. Läs mer…

Landningar i det svenska räkfisket 2021

Svenskt räkfiske fiskar räka med bottentrål. Det finns 62 båtar som har tillstånd att fiska räka. De flesta av dem är små men huvuddelen av räkan fiskas av ett fåtal stora båtar. Fisket bedrivs i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med små båtar som fiskar i Kosterfjorden, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Läs mer…

Svenska räkfiskare missnöjda

Sveriges Fiskares PO (SFPO) ska den 1 juli ha ett medlemsmöte för räkfiskare som uppenbarligen ska behandla tre saker som de är missnöjda eller har problem med. Det första är de höga bränslepriserna som medför svårigheter att få verksamheten att löna sig. Läs mer…