I Klarälven simmar ett av världens få kvarvarande bestånd av storvuxen lax som helt lever i sötvatten. Genom att restaurera bottnarna i delar av älven vill Länsstyrelsen Värmland ge Klarälvslaxen bättre möjligheter att föröka sig. HaV är med och finansierar arbetet.
Grävmaskiner lägger tillbaka de schaktvallar av grus, sten och block som uppstod när älven rensades för timmerflottning. Foto: Länsstyrelsen Värmland
Den vildfödda laxen i Vänern har påverkats och decimerats kraftigt. I slutet av 1800-talet berodde nedgången främst på dammbyggen och hårt fiske. Under de senaste hundra åren har laxens livsmiljöer förstörts i samband med flottningsrensning och kraftverksbyggen.
– Sammantaget har allt detta gjort att det bara återstår en spillra av det forna beståndet, säger Pär Gustafsson, fiskbiolog och projektledare på Länsstyrelsen Värmland.
Området som restaureras är cirka 225 hektar stort och utgör Klarälvens enda kvarvarande lek- och uppväxtområde för lax och öring från Vänern. Ill: Länsstyrelsen Värmland
Enormt arbete
Nu leder han ett projekt som ska ge Klarälvslaxen bättre förutsättningar. Arbetet görs i den cirka 25 km långa sträckan mellan Sysslebäck och Höljes i norra Klarälven. Sedan flera år jobbar stora grävmaskiner och dumpers med att lägga tillbaka de schaktvallar av grus, sten och block som uppstod när älven rensades för timmerflottning. En slät, rensad älvbotten ger inget skydd för lek, rom och laxyngel. Det som krävs är en oregelbunden botten full av stenar, lekgrus, klippblock och naturliga höljor.
– Det är ett enormt arbete. Klarälven är på sina ställen 90 meter bred. Det är utan tvekan Värmlands största restaureringsprojekt i vatten någonsin, konstaterar Pär Gustafsson.
Strängsforsen – den sista outbyggda forssträckan i Klarälven. Foto: Länsstyrelsen Värmland
Man satsar också på att återskapa sidofåror i älven. De är viktiga för mindre fiskar, som inte klarar den starka strömmen i huvudfåran lika bra. På så vis fungerar sidofårorna som barnkammare för laxynglen.
Gynnar fler arter
När naturliga strukturer, processer och funktioner återskapas i vattendraget och kontakten mellan vatten- och landmiljön ökar gynnas inte bara laxen, utan även många andra arter som trivs i en mer naturlig och varierad vatten- och strandmiljö. Exempelvis harr, utter, backsvala och flera hotade insektsarter.
– På köpet kan vi även stärka ekosystemtjänster, såsom ett bättre fiske. Det är något som också gynnar landsbygdsutvecklingen, säger Christina Lindhagen, utredare vid HaV.
Elfiske visar att det nu finns laxyngel på ställen där det tidigare inte fanns några. Foto: Länsstyrelsen Värmland
Ljustecken syns
Den regniga sommaren 2023 gjorde att vattnet steg kraftigt. Det satte stopp för grävmaskinerna en bit in i säsongen. Pär Gustafsson räknar därför med att man behöver arbeta till och med 2025 innan det hela är klart. Men redan nu syns vissa ljustecken, berättar han.
– Vi har elfiskat området från båt under de senaste tolv åren. Fångsterna i år och förra året visar att det nu finns laxyngel på ställen där det tidigare inte fanns några. Jag vill inte dra för stora växlar på det, de naturliga variationerna i laxpopulationer är stora. Men det är absolut ett gott tecken. Glädjande är också att vi fångat många ettåriga yngel, vilket tyder på att uppväxtmiljön är bra.
Elfiske är en metod där man använder ström för att bedöva, fånga in och mäta fisktillgången i rinnande vatten. Efter undersökningen släpps fiskarna tillbaka oskadda. Foto: Länsstyrelsen Värmland
Fakta Klarälvslaxen
Av de en gång fem förekommande laxstammarna i Vänern återstår idag två, Klarälvslax och Gullspångslax. Stammarna är genetiskt sett atlantlax av Östersjöursprung. Idag lever Klarälvslaxen (och Gullspångslaxen) hela sitt liv i sötvatten. De vandrar inte ut till havet som andra laxar. Istället utgör Vänern fiskarnas hav.
Området som restaureras är cirka 225 hektar stort och utgör Klarälvens enda kvarvarande lek- och uppväxtområde för lax och öring från Vänern. Övre delen av Klarälven är Natura 2000-område där laxen är en utpekad art som ska skyddas.
EU och HaV stöttar
Arbetet i Klarälven är en fortsättning på EU-projektet ”Två länder – én elv”, där även Norge har deltagit. HaV finansierar åtgärderna i Klarälven från det så kallade 1:11-anslaget.
