Där svenska miljörörelser alltid i först hand skyller på fisket och dessutom regelmässigt sprider lögner om forskningen och forskarnas rekommendationer så agerar de finska miljörörelserna mycket rimligare. Mer i linje med den faktiska verkligheten.
I Finland är det också fiskeribranschen som dominerat debatten i media i motsats till i Sverige. Media i Sverige låter stor sett aldrig branschen komma till tals. Och i de fall de gör det så pratar media med personer som inte är representativa. Exempelvis restaurangägare och pensionerade fiskare som fortsätter fiska för skojs skull.
”Vi vill att besluten vilar på vetenskaplig grund. Det måste finnas en långsiktig och konsekvent linje”, sade utskottets ordförande Jenni Pitko (Gröna) till Hufvudstadsbladet och hänvisade till att de följer Internationella Hanvsforskningsrådets (ICES) råd. De Gröna är den finska motsvarigheten till Miljöpartiet och de konstaterar precis som jag att beslutet om kvoterna följer ICES råd. Svenska Miljöpartiet och flera svenska miljörörelser ljuger om detta och hävdar att beslutet om sillkvoter i Östersjln inte följer de vetenskapliga råden.
WWF
WWF i Finland har också en annan uppfattning än WWF i Sverige. I enlighet med vad som står i beståndsuppskattningarna så klassar de sillen i Bottenhavet som gul i sin fiskguide. De är också av åsikten att det minskade fiske som ICES rekommenderat är den rätta vägen att gå. Det är också vad som beslutats. Svenska WWF skiter i ICES beståndsuppskattningar. Forskningen i Finland visar dessutom tydligt att sillen/strömmingen i Bottenhavet mår bra och att de problem som finns beror på klimatförändringarna och inte på fisket:
WWF Finland har inte gått ut med krav på fiskestopp på sill och strömming, snarare har de satt fokus på ett minskat fiske som tar i beaktande förändringar i havsmiljön.
– Östersjöns ekosystem förändras snabbt. Arter i början av näringskedjan reagerar snabbt på förändringar i livsmiljön och till exempel en höjning av havsvattentemperaturen kan orsaka en kedja av förändringar i näringsväven. Effekterna ses först i plankton, sedan hos arter som äter plankton, till exempel små stimfiskar. Strömmingen är ett exempel på en art som är starkt påverkad av miljöförändringar.
Läs mer:
- Finska forskare menar att strömmingen svälter
- Brist på vårlekande sill betyder inte brist på sill
- Klimatförändringar bakom minskande lekbestånd av sill
- Fisketrycket styr inte storleken på sillbestånd
- Maten för larver och yngel styr sillbeståndens storlek
- Strömmingen är inte hotad
