Regeringen måste styra om strömmingskvoter från industritrålarna till det småskaliga kustnära fisket hävdar några Norrbottenskommuner i ett pressmeddelande. Problemet är att kustfisket i Norrland inte fiskar upp sina kvoter. De har redan en kvot om klart överstiger vad de fiskar. Att kräva större kvot till kustfisket är med andra ord totalt meningslöst.
Samtidigt har det kustnära fisket fångat ungefär lika mycket varje år de senaste åren. Omkring 400 000 kilo. Kvoten är på 500 000 kilo.
Det har heller aldrig nånsin skett ett överfiske i Bottenhavet och Bottenviken. Överfiske är fiske utöver vad som anses hållbart, dvs över FMSY. Men det påstår talesmannen för kommunerna i Norrbotten, Claes Nordmark. Han sprider med andra ord felaktigheter. Lögner.
Det är uppenbart att politikerna i Norrbotten inte har nån som helst koll på det som de uttalar sig om i detta fall. Claes Nordmark kommer för sin del från Bodens kommun, en kommun utan kust, så det är iofs inte så underligt att han har noll koll. Men nån annan borde ju ha det kan en tycka.
Det finns idag fyra svenska trålare som fiskar på pelagiska fiskerättigheter i Bottenhavet. Fyra så kallade industritrålare. De tar upp cirka 20 % av kvoten i Bottenhavet och Bottenviken tillsammans med det kustnära svenska fisket som består av kanske ett 60-tal fiskebåtar som fiskar med trål eller garn. Resten av kvoten, dvs cirka 80% tas av finska trålare. Så även om svenska trålare hade ägnat sig åt överfiske, vilket de inte gör, skulle det inte påverka beståndet av sill/strömming i Bottenhavet och Bottenviken i nån större utsträckning.
Läs mer:
