Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhvate. I Bottenviken finsn det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja.
I motsats till läget i Östersjön bottentrålas allt vatten i Kattegatt och Skagerak där trålning är tillåten vilket betyder ungefär 70% av det evsnak vattnet i Skagerak och Kattegatt. Bottentrål där används vid fiske av räka, kräfta och fisk (dvs det som inte är sill, skarpsill och makrill). rent ytmässigt ör bottentrålning helt klart ovanligt.
När det gäller antalet fiskebåtar som använder bottentrål så handlar det om cirka 200-250 stycken av cirka 900 registrerade fiskebåtar. En ganska stor andel men ändå en minoritet av alla fiskebåtar. När det gäller mängden fisk är det också en liten andel då den övervägande mängden fisk fångas med pelagisk trål.
Så i motsatas till vad folk i Sverige tycks tro om bottentrålning sår står bottentrålning inte för en majoritet av svenskt fiske. Detta oavsett hur vi räknar. Det är den dominerande fiskemetoden när det gäller bottenlevande fiske, räkor, kräftor och siklöja. Men bara en liten del av svenska vatten bottentrålas och en minoritet av fiskebåtarna använder bottentrål. Det enda område där bottentrål har stor betydelse är när det gäller värdet på det fångade. Detta då arter som fångas med bottentrål betingar ett stort ekonomiskt värde per kilo.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.