Lobbygrupper och politiska föreningar forskar inte

Många människor tror att lobbygrupper som exempelvis Greenpeace, Oceana, Sea Shepherd, WWF och Baltic Waters presenterar sanningar och forskning. Samma missuppfattning finns också när det gäller politiska medlemsföreningar som Naturskyddsföreningen och andra. Men det är en rejäl missuppfattning. Lobbygrupper och politiska föreningar forskar inte.

Lobbygrupper och politiska föreningar presenterar åsikter och tolkningar av forskning. Ibland beställer de också forskningsrapporter från olika forskningsinstitut och företag. Men de gör det utifrån en politisk agenda. Utifrån att de vill förändra politiken i en viss riktning. Sådana rapporter ger det resultat som efterfrågas och är inte självständig och oberoende forskning, Den hör typen av rapporter ska läsas med ett kritiskt öga. Deras syfte är att presentera en bild som stärker organisationens i förväg bestämda åsikter.

Forskning utförs framförallt vid svenska universitet såsom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Stockholms universitet (SU), Göteborgs universitet (GU), Lunds universitet (LU) och Uppsala universitet (UU). Men också vid forskningsinstitut som exempelvis RISE. Vetenskapliga beståndsbedömningar görs av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) för internationella fiskbestånd och av SLU för nationella fiskbestånd. Men det är inte heller problemfritt. Även fakta från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är att lita på.

Det är mindre risk med bedömningar från ICES där det handlar om att de görs av 100-tals forskare från många olika länder. Det som ICES säger och de råd som de ger är därmed det bästa vi har att tillgå i faktahänseende. Bättre än det som de svenska universiteten levererar och framförallt mycket bättre än vad enskilda forskare säger. Självklart är det också mycket bättre än det som framförs av lobbyorganisationer och politiska påtryckningsgrupper. Så för den som letar efter fakta om fiske är ICES den överlägset bästa källan så läng det handlar om Nordostatlanten och Europa. För internationella vatten är det bästa att använda FAO och de regionala fiskeriorganisationerna (RFMO) som källor.

Även forskare har politiska agendor

Samma personer kan gå mellan att vara forskare på ett universitet och att vara anställd på en lobbyorganisation eller politisk organisation. De kan se gå tillbaka. Detta gäller förstås även anställda i yrkesfiskarnas organisationer och anställda på Havs- och vattenmyndigheten såväl som Jordbruksverket. Det betyder att även forskares resultat måste ifrågasättas.

Vilka organisationer en forskare varit eller är med i, vilka som var forskarens studiekamrater och vilka personen tidigare arbetat ihop med kan ge ett hum om vad forskaren faktiskt har för åsikter. Detta kan styra en forskares forskning och dess resultat. Framförallt påverkas hur forskaren tolkar forskningsresultat och hur personen uttalar sig i medis, pressmeddelande och artiklar. Fiskeribranschen i Sverige är liten och därför påverkas i princip alla forskare av vänskapsband och liknande.

En sund inställning till fiskeriforskare i Sverige är att de alla har en politisk agenda utifrån sina egna åsikter. Ibland är det väldigt tydligt. Speciellt när det gäller Stockholms Universitet och dess Östersjöcentrum där en del anställda som exempelvis Henrik Svedäng och Charles Berkow, har tydliga politiska agendor när det gäller fiske och fiskeripolitik. Det finns säkert fler både på Stockholms universitet och andra universitet men det är i de flesta fall inte lika tydligt. Samtidigt måste det inte vara fel men den som läser forskares uttalanden och forskares rapporter måste vara medveten om att även forskare har politiska uppfattningar och politiska agendor.

Journalister, skribenter och tyckare

Slutligen har även skribenter, journalister och politiska tyckare politiska åsikter och politiska agendor som styr vad de säger, vad de väljer att lyfta fram och vilka uppgifter de sprider. Det gäller förstås även mig.

Jag vill att fisket på min födelseö ska överleva och frodas. dessutom hatar jag falskhet, felaktiga uttalanden om och presentationer av fakta, spridning av falska nyheter och felaktiga uppgifter om fiske, fiskbestånd och forskningsresultat. Något som jag ser från Baltic Waters, Greenpeace och Sea Shepherd hela tiden. De presenterar i princip aldrig korrekta uppgifter när det gäller fakta om fiske utan hittar på och förfalskar. Från Naturskyddsföreningen, Oceana och WWF kommer falska uppgifter ibland. I WWF och Oceanas fall faktiskt ganska regelbundet.

Den som är journalist och skribent ska bara helt och hållet lita på fakta från ICES, ibland lita på fakta från Stockholms universitet, oftast lita på fakta från SLU och andra universitet och aldrig lita på faktapåståenden från lobbyorganisationer och politiska påtryckningsgrupper.

Faktapåståenden från lobbyorganisationer och politiska påtryckningsgrupper måste alltid kollas upp genom att kolla fakta hos ICES eller HaV. Eller genom läsning av forskningsrapporter från universitet förutom forskningsrapporter från Stockholms universitet som alltid måste ifrågasättas. Vad enskilda forskare säger måste måste dessutom alltid faktakollas mot uppgifter från ICES, den forskningsrapport de uttalar sig om eller andra forskningsrapporter. Går det inte att kolla upp och belägga ska faktapåståenden avvisas. Alla som uttalar sig har en agenda eller en spikt, Ingen är neutral.

Och kom ihåg. Lobbygrupper och politiska föreningar forskar inte. De presenterar åsikter och tolkningar av forskning. Ibland beställer de också forskningsrapporter från olika fprskningsinstitut och företag. Men de gör det utifrån en politisk agenda. Utifrån att de vill förändra politiken i en viss riktning. Sådana rapporter ger det resultat som efterfrågas och är inte självständig och oberoende forskning,