Många märkliga uppfattningar om yrkesfiske

Många märkliga uppfattningar om yrkesfiske. Folk har en mängd fördomar om yrkesfiske. De beror i allmänhet på okunskap. Men samtidigt förstärks dessa fördomar av att forskare, politiker, miljöaktivister, lobbyister, sportfiskare och journalister ständigt för fram felaktigheter om fiske. I viss fall när det gäller folk som faktiskt kan en del om yrkesfiske handlar det om ena lögner, i andra fall om utelämnande av viktiga fakta. Det kan vara att de använder märkliga tidsperioder som bevisar det som de säger trots att om en anna tidsperiod använts hade resultatet blivit de omvända.

Bland de vanligaste fördomarna hittar vi diverse föreställningar om stora fiskebåtar. En vanlig uppfattning är att stora båtar fiskar med bottentrål. I svenskt fiske förekommer inte det. En annan felaktig men vanlig uppfattning är att stora fiskebåtar innebär att det fångas mer fisk. Det finns också en mängd fördomar om kontroll och bifångster.

Fångster

Hur mycket fisk som totalt fångas har inget med båtarnas storlek att göra utan det bestäms helt av kvoterna som beslutas av politiker efter råd från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). En stor båt fiskar förstås mer än en liten båt, men 5 små båtar fiskar lika mycket som en stor båt.

Att fiska med 5 små båtar istället för en stor skulle leda til mycket större användning av fossila bränslern samt dålig lönsamhet då inkomsterna skulle behöva delas på fler båtar, fler delägar eoch fler anställda. Det skulle också innebära kraftigt försämrad arbetsmiljö.

Flyttrålning

De stora fiskebåtarna fiskar i huvudsak inte bottenlevande arter. De fiskar pelagiska arter, dvs fiskarter som lever mitt i vattnet. Det är sådana arter som sill, skarpsill (brisling), makrill, kolmule (blåvilting), sperling och hästmakrill. Det mesta fiskas i Nordsjön. Pelagiska arter fiskas med fiskeredskap som inte vidrör botten såsom snörpvad och flyttrål. Och ingen vill förstöra en flyttrål genom att låt den röra botten. En stor flyttrål kostar många miljoner.

Det finns ett undantag från detta. Nämligen tobisfisket i Nordsjön som sker med så aklade semipelagiska trålar. Trålarna rör botten men trålborden (tråldörrarna) rör inte botten. Samtidigt handlar det om sandbotten och grusbotten som bara påverkas marginellt av trålning som rör bottnarna.

Bifångster

Sanningen om bifångster är att alla landningar från stora båtar i Danmark kontrolleras av oberoende kontrollanter. De stora båtarna landar nästan all sin fångst i Danmark. De bifångster som finns är välkända och de omfattar mycket sällan lax och torsk. I sillfisket i Östersjön fånga skarpsill men det är en del av fångsten och inet en bifångst. Den enda art som det förekommer lite större bifångster av är skrubba (flundra) men det är en fisk som det är fritt fiske på och det finns inga kvoter.

Också på denna punkt avviker tobisfsket. Där finns risk för ganska stora bifångster och därför används en så kallad exkluder i trålen som gör att bifångsterna sorteras brott och släpps ut i vattnet igen. Det minskar bifångsterna så mycket att problemet idag är försumbart.

I det pelagiska fisket finns det klara stordriftsfördelar då mycket går att automatisera. Det är också är bättre för arbetsmiljön, miljön och klimatet.

• Vad är pelagiskt fiske?
• Storskaligt pelagiskt fiske är det mest klimatvänliga
• Myter om svenskt fiske – bifångster i pelagiskt fiske
• Storskaligt pelagiskt fiske är Sveriges mest miljövänliga fiske

Bottentrålning

När det gäller bottentrålning i sig finns det en massa fördomar och missuppfattningar. Både om var och hur det används och vilka skadeverkningar det har. Idag förekommer det exempelvis ingen bottentrålning i Östersjön. I Nordsjön, Skagerak och Kattegatt är det dock vanligt och det förekommer i Bottenviken och Bottenhavet. I det demersal fisket finsn inga stordriftsfördelar då det krävs mycket manuellt arbete.

Bifångster

Bottentrål används vid kräft- räk- och fiskfiske i Västerhavet, siklöjefiske i Bottenviken samt småskaligt strömmingsfiske i Bottenhavet och Bottenviken. Fiskfiske är fiske av bottenlevande fisk som exempelvis torsk, sej, kolja, kummel, rödspätta med mera. Detta så kallade demersala fiske utförs av små och medelstora fiskebåtar. I både räkfisket och kräftfisket använder de flesta svenska båtar sorteringsrist i trålen för att inte få en massa fisk som bifångst. Ibland väljer räktrålarna dock att behålla även bifångsten (de har kvoter för denna bifångst) och en del av kräftfisket sker med bottentrpl uta rist vilket innebr att båtarna får mycket fisk som bifångst. Även de har kvoter för denna fisk.

Bottnarna

En hel del bottentrålning sker på sandbottnar där det inte orsakar några som helst skador. På sandbottnar orsakar naturliga saker strömmar, vågor och vind större skador än vad bottentrålning kan göra. Det betyder att bottentrålning på sådan botten inte spelar nån roll. På lerbottnar innebär det dock minskad biologisk mångfald samtidigt som det ofta innebär ökad biomassa, framförallt då räka och kräfta tycks gynnas av upprepad  bottentrålning. På sten- och klippbottnar förekommer ingen bottentrålning i Sverige.

Dessutom förekommer ingen bomtrålning eller bottentrålning med stora kedjor på tåreln i Sverige. Det som orskar störst skador på botten är trålborden, inte själva trålen. Men det har tagits fram nya trålar och trålbord som innebär att trålborden inte behöver röra botten. Dessa trålbord kallas flygande trålbord. De är dock ännu så länge mycket ovanliga.

Sålunda överdrivs bottentrålningens skadeverkningar liksom problemen med bifångster. Och kom ihåg att de stora pelagiska trålarna inte fiskar med bottentrål.

• Vad är bottentrålning?
• Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön
• Bottentrålning och bifångst
• Bottentrålning och bottenskador
• All bottentrålning inte dålig
• Bottentrålning och skador på bottnarna
• Det danska fiskets miljö- och klimatvänlighet

Ägandet

När det gäller ägande av fiskebåtar fins det också en massa fördomar. Många verkar tro att det är stora kapitalstarka finansbolag som äger fiskeriföretagen och fiskebåtarna. Så är det inte. I stort sett alla små fiskebåtar ägs av de som arbetar ombord. De so arbetar på en viss båt är ofta släkt med varandra. Större fiskebåtar ägs av alla de som arbetar ombord eller av en del av de som arbetar ombord.

De som arbetar ombord har alla samma lön. Oavsett vade de har för utbildning, vilket arbete de har ombord eller om de är delägare eller inte. Delägarna är dock de som kan få del av företagets vinst om det sker aktieutdelning för de flesta båtar ägs idag via aktiebolag.