Svenska fiskeriföretags fiskerättigheter i Sverige, Danmark och andra länder

Många stora svenska pelagiska fiskeriföretag har idag fiskerättigheter i andra länder än Sverige. Några få har bara fiskerättigheter i Sverige, några få bara i Danmark medan ett också har fiskerättigheter i Finland och två bara har fiskerättigheter i Tyskland. Ytterligare Läs mer…

Advertisements

Danska fiskerättigheter för sperling 2020 – båtar och företag

Sperling är en fisk som enbart fiskas för användning till fiskmjöl och fiskolja. Det är en liten torskfisk som ofta får som bifångst och på svenska heter den vitlinglyra medan den på norska bär det märkliga namnet øyepål. Det finns Läs mer…

Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…

Nordens största industrifiskeföretag

I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske.  Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…

Norska landningar av øyepål 2019

Øyepål är en liten torskfisk som på danska heter sperling, på svenska vitlinglyra och på engelska norway pout. Fiskas i stort sett enbart av norska och danska fiskare och för att användas för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Fisket sker Läs mer…

Danska landningar av sperling 2019

Sperling som heter vitlinglyra på svenska, øyepål på norska och norway pout på engelska var på 1970-talet Danmarks viktigaste industrifisk, dvs den viktigaste fiskarten för tillverkningen av fiskmjöl och fiskolja. Senare har fisket minskat då bifångsterna traditionellt varit stora. Sperling Läs mer…

Först vettiga åtgärder – sen kameraövervakning

Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…

Torskfiskarna – de viktigaste matfiskarna i Europa

Sett till fisket i världen är torskfiskar sammantaget de absolut viktigaste matfiskarna efter tonfiskar, makrillar och sillfiskar. Torskfiskar fiskas i stort sett i hela världen men kanske inte så mycket i tropiska vatten. Det viktigaste fisket av torskfiskar finns i Läs mer…

Bifångster, uppgradering och utkast i det svenska räkfisket

I danskt räkfiske som sker på samma områden som svenskt räkfiske så landas 30% kokräka och 70% råräka och har så gjort länge. I svenskt räkfiske låg sammansättningen i hela den svenska räkfiskeflottan på 48 procent kokräka och 52 procent Läs mer…

Fiskeriavtal mellan EU och Norge för 2020 klart

Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…

Industrifiske i Europa, USA och Sydamerika är hållbart fiske

Sustainable Fisheries Partnership (SFP) har släpp en rapport om industrifisket i världen under 2019 och den visar att 88 procent av fångsten kommer från fisken som är ”rimligt välskötta”. SFP:s översyn av förvaltningen av de ledande europeiska, indiska, afrikanska och Läs mer…

Danska fiskerättigheter för sperling 2019

Sperling är en liten torskfisk som på svenska heter vitlinglyra. Fiskas i Nordsjön och Skagerak av framförallt norska och danska fiskare. På 1970-talet var fisket av sperling det viktigaste danska industrifisket men idag är både tobis och brisling viktigare. Då Läs mer…

Leder brexit till fiskeri-investeringar i Storbritannien?

En hård brexit innebär att cirka 10-20% av det pelagiska svenska fisket försvinner då svenska båtar och fiskeriföretag då inte längre får fiska i brittiska vatten. Det handlar framförallt om sill och makrillfiske i Nordsjön men även om tobisfiske. När Läs mer…

Fel om rovfiske, fiskmjöl och fiske i DN

Fiskmjöl som används till foder i Europa och USA tillverkas framförallt i Peru, Chile, USA, Danmark, Norge och Island. Den fisk som används för tillverkning av fiskmjöl i dessa områden är anchoveta i Peru och Chile, menhaden i USA, skarpsill Läs mer…

Lögnaktiga påståenden om fisk och fiske i tidningen Filter

Tidningen Filter har publicerat ett reportage om laxodlingar och de miljöproblem som finns med dessa. Exempelvis lokal övergödning, användningen av gifter för att döda laxlus med mera. Tyvärr innehåller artikel också en mängd lögner och falska påståenden. Framförallt om fisket. Mårten Läs mer…

Hård brexit – mer danskt och svenskt fiske utanför Irland

En hård brexit innebär bl.a. att danska och svenska yrkesfiskare inte får lova att fiska i brittiska vatten i Nordsjön och Nordatlanten. Pelagiska danska yrkesfiskare fångar huvuddelen av fisken i Brittiska vatten i Nordsjön men också i Nordatlanten. För svenska Läs mer…

Danska landningar av annan industrifisk år 2018

Industrifisk är fisk som främst fiskas till fiskmjöls- och fiskoljefabriker. De vanligast arterna är brisling (skarpsill) och tobis om vilka jag skrivit separata inlägg. Övriga kvoterade fiskarter som fångas och landas i det danska industrifisket är blåvitling, sperling (vitlinglyra), hästmakrill Läs mer…

Thyborøns hamn för första gången över 1 miljard i landningsvärde

2018 innebar att en magisk gräns passerades i Thyborøns hamn. För första gången i hamnens mer än 100 års historia har värdet av den fisk som landats i Thyborøn hamnat på över en miljard kronor. Det tidigare rekordet för landningsvärdet Läs mer…

Miljövänligt fiske – flyttrålsfiske

En trål är i grunden ett påsformat nätredskap som dras efter båten, beroende vilken art som fiskas och om det är en flyttrål (pelagisk trål), semipelagisk trål eller bottentrål är de olika utformade. Från trålaren (båten) går vajrar ner mot trålen. Läs mer…

Vilka kvotkungar påverkas av de nya kvotreglerna i Danmark?

I Danmark ska det införas nya kvotregler. De kommer att medför att vissa så kallade kvotkungar måste sälja fiskerättigheter. Åter andra måste göra sig av med kvotbåtar. När det gäller att sälja fiskerättigheter finns det ett par olika anledningar till Läs mer…