Sjötorps varv

Inlägg nr 2 av 8 i serien Fiskebåtsvarv i inlandet

I Sjötorp i Västergötland där Göta kanal mynnar i Vänern har skepp, fartyg och båtar byggts under mycket lång tid, sen långt innan Göta kanal byggdes. Hur länge är det ingen som vet och den kända varvshistorien startar på 1740-talet då en varvsplats vid Sjötorp omtalas i skriftliga källor. Men det var med Göta kanals anläggande som ortens storhetstid började.

Vid anläggandet av Göta kanal byggdes en smedja i Sjötorp 1811 och en torrdocka 1820-23. Från 1930 arrenderade AB Göta kanalbolag ut torrdockan till Johannes Larsson, som började bygga pråmar och efter hand större fartyg. Innan dess användes den i huvudsak av kanalbolaget självt som byggde och reparerade arbetsbåtar. Dessutom använde de troligen dockan för vinterförvaring. Johannes Larsson byggde också ett hotell (kallades senare ”brohuset”) och tillverkade samt sålde öl under några år. 1905 byggdes Gästgivaregården, senare känt som Sjötorps pensionat, av Johannes Larssons son Olle Larsson.

Johannes Larsson arrenderade varvet ända tills han dog år 1869 och under denna tid byggdes 56 fartyg vid varvet, varav 9 ångfartyg. Det första ångfartyget byggdes 1852. reparationsverksamheten ska ha varit omfattande under samma period.

Hur varvsrörelsen i Sjötorp bedrevs mellan 1669 och 1874 är inte känt. Sistnämnda år tillträdde dock P.L. Andersson som arrendator på tio år. Han dog dock redan 1877. Under hans tid ska det ha byggts 12 segelfartyg av olika slag vid varvet.

Ny arrendator blev nu den endast 22 år gamle Sixten Groth. Han härstammade från en vitt utbredd vallonsläkt med släktmedlemmar på en stor mängd järnbruk i Mellansverige. En gren levde i Ullervad i Västergötland där Sixten Groth föddes år 1885. Han fick som ung arbete som bokhållare på varvet i Sjötorp då P.L. Andersson var arrendator och disponent. Under Sixten Groths första tre år producerades enbart 4 fartyg på grund av ekonomisk depression i Sverige. Under 1880-talet blev det mer fart i verksamheten. 1884 byggdes exempelvis 6 fartyg, varav fyra ångfartyg.

I början av 1900-talet expanderade verksamheten kraftigt och 1910 sysselsatte varvet 120 personer med lika många sysselsatta vid den ångsåg som Sixten Groth också uppförts. Den första sågen (Gamla sågen) som fanns i Sjötorp ägdes inte av varvsrörelsen och lades ner 1877 på grund av konkurs. 1888 uppförde Groth ett mindre sågverk som han ägde tillsammans med Erik Johansson. 1905 ersattes denna såg av en större ångsåg.  Vidare byggdes två nya verkstadsbyggnader och torrdockan förlängdes med 9 meter till en total längd på 69 meter. Företaget fick nu namnet Sjötorps Varf, Docka och Ångsåg.

Sixten Groth ägde också egendomen Sparresäter invid Billingen som han köpte 2006. Även där anlade han en såg, närmare bestämt vid Stora Bjursjön. Dessutom ägde han en såg vid Västeräng två mil söder om SJötorp. 1907 köpte han också Elfströmsgården, senare känt som SJötorps gård.

Det först decenniet på 1900-talet byggdes en stor mängd fartyg på varvet, 1906 hela 13 stycken. Bland fartygen som byggdes detta återfinns de två fiskebåtarna Bluff och Rush. Det var två ångtrålare av trä som byggdes för den sydafrikanske fiskeriföretagaren Charles Johnson (Carl Johnsson) som senare skulle bli en av grundarna av fiskeriföretaget Irvin & Johnson.

Sixten Groths son Gustaf utbildade sig till skeppsbyggare vid Chalmers i Göteborg och när fadern dog år 1910 övertog han ansvaret för företaget. Företaget fisk nu nmanet Sixten Groths Efterträdare.1912 installerades en kraftstation på sågverket, en ångdriven generator för att producera el. 1907 rekryterade varvet sin första plåtslagare, Otto Magnusson från Göteborg. Detta för att underhåll det frakt- och passagerarfartyg som varvet inköpt och som var byggt av järn. på 1920-talet blev behovet av montörer och reparatörer för motorer stort då underhålls- och reparationsverksamheten vi varvet expanderade. Inte minst behövde det egna rederiets fartyg repareras och underhållas. Även denna gång ska den nya arbetskraften ha rekryterats i Göteborg.

Från år 1862 till början av 1900-talet var en man från Långared invid Alingsås skeppssbyggmästare vid varvet. Han byggde fartyg utan ritningar. Han efterträddes av sonen C.A. Larsson i början av 1900-talet men arbetade kvar till sin död år 1912. Sonen var tekniskt utbildad och fartyg började byggas med hjälp av ritningar även om många byggdes på det gamla sättet utifrån modeller. C.A. Larsson var skeppsbyggmästare tills 1943 då han avled, i likhet med fadern över 80 år gammal.  Så småningom blev också hans son Bertil Larsson skeppsbyggmästare. Han slutade på SJötorps varv 1960 och började på Karlstad varv.

Sjötorps varv tillverkade sitt sista ångfartyg 1921 och därefter var det huvudsakligen ett reparations- och ombyggnadsvarv. Under hela 1920-talet var det dåliga tider och varvet skar ner på arbetsstyrkan.  1926 byggde också de första fartygen av stål på varvet, men därefter skulle det dröja till 1950-talet innan det byggdes fler. På 1930-talet byggde främst några fartyg på spekulation, mellan 1932 och 1936 byggdes endast två fartyg.  i slutet av 1930-talet belv det bättre och varvet gick ånyo för högtryck. 1938 levererades ytterligare två fiskebåtar till Sydafrika och denna gång till bolaget Irvin & Johnson.  De ingick i en order på 5, men andra världskriget gjorde att bara tre byggdes, den sista levererades efter kriget, år 1945 även om den var färdigbyggd år 1940.

Under kriget byggde Sjötorps varv också tre så kallade krigsfiskekuttrar (Kriegsfischkutter, KFK) för den tyska marinen. Ett av skroven byggdes på Rödesunds varv i Karlsborg. De användes sannolikt i likhet med de andra båtarna av samma typ som byggdes i Sverige som minsvepare och bevakningsbåtar i det av Tyskland ockuperade Norge.  De levererades 1943.

Don Carlos

Don Carlos i torrdockan på Sjötorps varv år 1954. Foto: Olof Hasslöf/Sjöhistoriska museet

1943 dog Gustaf Groth och sonen Åke Groth övertog ledningen av varvet. 1946 byggdes så två trålare för Island i enlighet med en order via Föreningen Sveriges Mindre Varv och denna förenings bolag AB Förenade Varv. Några år senare byggdes två fiskebåtar för Sovjet som stod färdiga 1950, året efter ytterligare en och 1952 den fjärde. På 1950-talet blev företaget ett aktiebolag, Åke Groth AB och kom främst att syssla med reparationer och underhåll.

Därefter byggde företaget nästan enbart fartyg i stål. Däribland 36 lotsbåtar mellan 1957 och 1968. Mellan 1952 och 1957 byggdes dock inte en enda ny båt vid varvet. Dock byggdes ytterligare en fiskebåt i trä, det var GG 9 Fanö för beställare på Knippla. Fanö byggdes enligt ritningarna som användes för de sovjetiska fiskebåtarna.

År 1976 övertogs varvet av Göta kanalbolaget för att vara i första hand ett reparation och underhållsvarv för fritidsbåtar. Ett fåtal fartyg och båtar har dock byggts vid varvet även därefter.

MPT-1023

MPT-1023

Fiskebåtar byggda på Sjötorps varv, namn, år, hemmahamn, köpare

GG 295 Carl, 1892,
Zeus, 1905, Helsingborg, Carl-Petter Hansson m.fl. Byggd som skonare till fraktfart. Blev senare LL 695 Zeus. Från 1911 på Bohus-Malmön, 1931 Hunnebostrand, 1945 Grundsund.
Bluff, 1906, Kapstaden Sydafrika, Charles Johnson
Rush, 1906, Kapstaden Sydafrika, Charles Johnson
Linnea, 1915, Stockevik, Bertram Berndtsson och Ludvig Boliver OLsson. Byggd som skonare till fraktfart. Till Rönnäng 1936, nu som LL 397 Linnea.
Gilia, 1938, Kapstaden Sydafrika, Irvin & Johnson
Poinsettia, 1939, Kapstaden Sydafrika, Irvin & Johnson
KFK 135, 1943, Norge, Tyska marinen
KFK 136, 1943, Norge, Tyska marinen
KFK 137, 1943, Norge, Tyska marinen (skrovet byggt i Karlsborg)
Siri, 1945, Kapstaden Sydafrika, Irvin & Johnson
IS 75 Hafdis, 1946, Isafjördur Island,
Freydis, 1946, ??,
MPT-1027, 1950, Leningrad Sovjet,
MPT-1023, 1950, Sovjet,
MPT-1041, 1951, Sovjet,
MPT-1008, 1952, Sovjet,
GG 9 Fanö, 1960, Knippla, Harald och Uno Karlsson

I listan finns även skutor av olika slag upptagna om de varit inregistrerade som fiskebåtar och jag hittat uppgifter om dem. Det finns säkert många fler och med tiden kommer jag att uppdatera inlägget.

Andra källor:
Anders Olsson, Skaftöboken 2007, Motorseglare
Anders Olsson, Skaftöboken 2007, Galeaser

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Serienavigation<< Eckerna och Södra Garns VarvRödesunds varv i Karlsborg >>
Advertisements