Danmarks största fiskehamnar

Av Danmarks tio största fiskehamnar år 2015 ligger 8 på Jylland, varav 4 på Nordjylland och 3 i västra Jylland. De två som inte ligger på Jylland är Gilleleje och Nexø.

SkagenSkagen ävar den störst landningshamnen oavsett hur vi mäter. Därefter följer Thyborøn och Hanstholm. Det är också i dessa tre hamnar som det finns fiskmjölsfabriker och det är i huvudsak där som industrifisk landas. Detta betyder extra mycket när det gäller landad mängd fisk men betydligt mindre när det gäller värdet på den fisk som landas.

Pelagisk fisk för konsumtion landades främst i Skagen och Hirtshals och nästan all makrill landadess i Hirtshals, medan sillen främst landades i Skagen. Demersal fisk för konsumtion landadess främst i Hanstholm, Skagen, Hirtshals, Thyborøn och Hvide Sande. Det Strandby som nämns i tabellerna ligger på Nordjylland.

Landad mängd fisk år 2015, namn, ton, andel

Skagen, 347 531, 31,5%
Thyborøn, 309 641, 28,0%
Hanstholm, 196 860, 17,8%
Hvide Sande, 86 817, 7,9%
Hirtshals, 53 322, 4,8%
Nexö, 32 031, 2,9%
Grenå, 30 611, 2,7%
Strandby, 14 112, 1,3%
Gilleleje, 2 667, 0,2%
Thorsminde, 1 278, 0,1%

Landad fisk värdemässigt år 2015, 1 000-tals kronor

Skagen, 918 992, 24,1%
Hanstholm, 890 284, 23,4%
Thyborøn, 797 868, 20,9%
Hirtshals, 414 098, 10,9%
Hvide Sande, 249 340, 6,5%
Nexö, 74 463, 2,0%
Grenå, 59 738, 1,6%
Strandby, 57 042, 1,5%
Thorsminde, 32 036, 0,8%
Gilleleje, 30 297, 0,8%

Värdemässigt stod makrill för nästan 33% av landningsvärdet i Hirtshals medan sill stod för 37% i Skagen. Huvuddelen av sillen som landas i Skagen kommer från Östersjön och används till fiskmjöl. 64% av landningsvärdet i Thyborøn var industrifisk. Motsvarande siffra i Skagen var 49% av landningsvärdet, i Hanstholm 33% och i Hvide Sande 54%. Den sistnämnda industrifisken transporteras väl antagligen till fabriken i Thyborøn med bil. I Hanstholm stod demersal fisk för 67% av landingsvärdet och i Hvide Sande för 46%.

Utländska båtar stod för en mycket stor del av landningarna i vissa hamnar, i Skagen står båtar med utländsk flagg för 63% av den landade fisken viktmässigt, i Nexö 84%, Grenå 61%, Hanstholm 50%, Hirtshals 41% och Thyborøn 10%. I övriga hamnar var andelen noll eller nån enstaka procent. Värdemässigt stod de utländska företagen för lite mindre andel av fångsterna förutom i Hanstholm där det är ungefär lika stor andel värdemässigt som viktmässigt. I Skagen och Thyborøn landar det utlandsflaggade båtarna nästan bara industrifisk och pelagisk fisk.

Norskflaggade båtar landade fisk för ett värde av 212 miljoner DKK i Skagen, 190 miljoner i Hanstholm och 41 miljoner i Hirtshals. I Skagen landade svenskflaggade båtar för 185 miljoner och i Hanstholm tyskflaggade för 125 miljoner. Skagen är den överlägset viktigaste landningshamnen för svenskt industrifiske följt av Västervik. Fisken från Västervik kör också till fiskmjölsfabriken i Skagen.

Den svenska andelen i Skagen var dock egentligen större än vad siffrorna visar då en majoritet av de danskflaggade stora pelagiska båtarna med Skagen som hemmahamn är svenskägda och detsamma gäller de pelagiska båtar som hör hemma i Grenå vilka oftast landar i Skagen. Med all sannolikhet stod svenskägda båtar för mer än hälften av den landade fisken i Skagen och dominerar landningarna av pelagisk fisk och industrifisk totalt. Utan det svenska fisket skulle Skagens betydelse som fiskehamn vara mycket mindre och det skulle inte vara Danmarks största fiskehamn. Svenskflaggade båtar står troligen också för en hygglig andel av landningarna i Nexø och Grenå.

De danska hamnar som minskat i betydelse som landningshamnar sen 2009 är Gilleleje, Grenå och Nexö. Dvs de fiskehamnar som inte ligger i Nordjylland eller Västjylland. De som ökat mest i relativ betydelse är två små hamnar på Jylland, Hvide Sande och Strandby, men även Hanstholm har ökat sin betydelse som landningshamn.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements