Sveriges största tidning om yrkesfiske
Torsken i södra Nordsjön kommer förmodligen inte tillbaka menafdr en forskare från DTU Aqua. Kvoten för torsk i södra Östersjön har minskats med 44% men det räcker inet enlit miljöorgansiationer. De anser att en nollkvot borde införas. Läs mer…
Fortsatt god nivå för fiske av havskräfta. För ett antal andra arter går kvoterna ner. Det gäller bland annat för torsk, makrill och sill. EU:s fiskeministrar har beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2026. Läs mer…
EU, Norge och Storbritannien har nått en överenskommelse om fiskekvoterna för de fiskbestånd de gemensamt förvaltar i Nordsjön och Skagerak. Det gäller även torskbestånden, där en 44 procent mindre kvot än år 2025 överenskommits. Läs mer…
1992 stängdes torskfisket på Grand Banks utanför Newfoundland. Beståndet (Northern cod) hade kollapsat totalt efter ett omfattande överfiske under 1960-, 1970- och 1980-talen. Därefter har alla väntat på att torsken skulle komma tillbaks. Men inget har hänt. Förrän de senaste åren. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) satsar nu 35 miljoner kronor för att rädda ett torskbestånd i Bohusläns fjordar. Mia Dahlström som är avdelningschef på havsmiljöenheten på HaV och ger en beskrivning vad de 35 miljonerna ska användas till i tidningen Bohusläningen Läs mer…
Ministerrådet har beslutat om kvoterna i Östersjön. I de flesta fall följer de EU-kommissionens förslag om kvoter. Men när det gäller sill (strömming) i Östersjön, skarpsill i Östersjön och sill (strömming) i Bottenhavet följer de inte förslaget från EU-kommissionen. Läs mer…
Sälar är en naturlig del av näringsväven i våra hav, men påverkar deras predation fiskpopulationer i våra vatten? Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort en rapport om sälens roll i ekosystemen och vad det betyder för återhämtning av fiskbestånd Läs mer…
Orsakerna till att torsken försvunnit och att sillbeståndet i västra Östersjön kollapsat är framförallt två. Klimatförsämringar och övergödning. På grund av det allt varmare klimatet har Östersjön värmts upp mycket kraftigt. Det är det hav som värmts upp snabbast i hela världen näst efter Svarta havet. Det innebär att kallvattenarter som torsk och lax inte trivs Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har precis kommit med ett råd om torsken i Nordsjön och Skagerak. Det anses bestå av tre åtskilda lekbestånd, ett sydligt bestånd, ett nordvästligt bestånd och ett bestånd på Vikingbanken. Läs mer…
Projekt Fjordtorsk är ett fiasko. I alla fall en del av det. Det handlar då om den del av projektet som handlar om radiosändare på torskar. Det finns inga pengar till utvärdering så det finns bara informella och inte bekräftade uppgifter från projektet. Läs mer…
Det finns en omfattande missuppfattning bland folk om småskaligt fiske. Nämligen att småskaligt fiske inte kan överfiska och inte kan fiska så hårt att fiskbestånden minskar. Till och med en del forskare upprepar denna felaktiga uppfattning. I en artikel i ETC säger forskaren Viktor Vesterberg erxempelvis följande: ”Fisk från småskaligt fiske kan ni alltid köpa, de kommer aldrig att fiska ut någon fisk.” Läs mer…
När Internationella havsforskningsrådet (ICES) i våras publicerade sina råd för 2026 innehöll detta en ökning av kvoten för sill/strömming i centrala Östersjön samt en liten minskning i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
För en månad sen publicerade SLU Artdatabanken de preliminära bedömningarna för sin nya rödlista. Fram tills att den nya rödlistan publiceras gäller ”Rödlistade arter i Sverige 2020”. Den nya rödslitan ska publiceras i april 2026. Läs mer…
En rapport från forskningsinstitutet RISE, framtagen på uppdrag av Jordbruksverket, visar att svenskarnas konsumtion av sjömat har minskat. Vi är därmed längre ifrån att nå Livsmedelsverkets rekommenderade intag på 2 – 3 portioner per vecka. Läs mer…
De vetenskapliga råden från ICES baseras främst på tidigare års fångster. Detta leder till en eftersläpning på två-tre år och onödigt stora fluktuationer för kvoterna. Just nu kan vi se detta vad det gäller två olika bestånd. Torsken i Skagerak och sillen (strömmingen) i Bottenhavet. Läs mer…
Ett avtal mellan flera danska partier innebär att det blir trålfiskeförbud i 18,7% av Danmarks territorialvatten. Det blir iörbjudet att tråla i hela Bälthavet och västra Östersjön samt i stora delar av Kattegatt. Läs mer…
Trots fluktuationer i beståndsstorlekar är bilden relativt stabil jämfört med råden för 2025. Praktiskt taget alla bestånd ligger inom säkra biologiska gränser. Detta är kärnan i de vetenskapliga råden för fisket i Nordsjön och Skagerak från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
De som föreslog att bara stora torskar skulle fiskas är samma forskare och miljövänner som idag föreslår bottentrålsförbud, utflyttning av trålgränsen oc en mass andra förslag som slår mot det kustnära fisket. Läs mer…
Svenska, norska och isländska yrkesfiskare och fiskerriföretag deltar alla i fisket utanför Västafrikas kuster. Det gör också många andra fiskeriföretag från andra europeiska nationer som exempelvis Irland, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Portugal, Tyskland, Litauen och Polen. Läs mer…
Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…