Bottentrålars skadeverkningar

ICES Journal of Marine Science har publicerat en rapport om de skador fiskeredskap som dras på botten på haven orsakar (en rättelse av vissa tabeller finns också). De redskap det handlar om är skrapor (dredges), bomtrål, bottentrål, skotsk snurrevad (flyshooting) och dansk snurrevad. Skrapor använd i nordiska vatten för att fiska blåmusslor och ostron, bomtrål används till plattfisk, bottentrål till fisk inklusive plattfisk, tobis, sill och skarpsill, skotsk snurrevad till främst plattfisk och dansk snurrevad till plattfisk.

Rapporten innehåller data på hur djupa skador redskapen orsakar men också uppgifter om hu stora områden som påverkas av redskapen. Klart sämst när det gäller djupet på skadorna är skrapor och bomtrålar. De går så djupt att de inte bara påverkar ytskiktet utan även bottenskikt under detta. I viss mån gör också bottentrålar det, men där är det främst trålborden (tråldörrarna) som är problemet. På lerbottnar kan tråldörrarna går så långt ner som tre decimeter om det handlar om stora trålare och stora trålar. De huvudsakliga skadorna på bottnarna som orsakas av bottentrål kommer från tråldörrarnas påverkan men också från den tyngd som finns mellan trålarna vid användning av dubbel- eller trippeltrål. Bomtrålning efter hästräkor (tångräkor, Crangon) ger inte lika djupa skador som bomtrålning efter plattfisk.

När det gäller djupet på skadorna så varierar det kraftigt mellan olika typer av bottentrålar. De trålar som används för tobis, skarpsill och sill (i Sverige fiskas i av dessa fiskar bara tobis med bottentrål numera om jag förstått det rätt) som ibland kallas semipelagiska trålar orsakar betydligt grundare skador än andra typer av bottentrålar. Räkfiske och kräftfiske md bottentrål ger djupare skador än fiskfiske.

Olika bottnar påverkas olika. Sålunda är skadorna på sandbottnar mycket mindre än skadorna på lerbottnar men skrapor, bomtrålar och bottentrålars tyngder och tråldörrar ger även här djupa skador.

Det är dock inte bara djupet på skadorna som betyder något utan också hur stora ytor som påverkas. Snurrevad påverkar mycket större ytor på en timme än vad bottentrålar, bomtrålar och skrapor gör. Men skadorna är mycket grunda när det gäller dansk snurrevad men kan vara lite djupare när det gäller skotsk snurrevad. trots de stora ytor som påverkas av snurrevadsfiske brukar det ändå anses mindre skadligt för bottnarna än bottentrålning. Bottentrålning efter fisk orsakar större påverkan ytmässigt per tidsenhet än bottentrålning efter skaldjur. Skotsk snurrevad kan användas också på hårdare bottnar vilket gör att redskapet innebär fiske på områden som tidigare inte kunnat utsättas för fiske.

bottom_impact

Även båtstorleken påverkar skadornas storlek. Ju större båt, desto större skador. Dansk snurrevad används i huvudsak av mindre båtar (dock finns ingen som använder redskapet i Sverige). I Sverige är de allra flesta båtar som använder bottentrål små. En svensk båt använder skotsk snurrevad.

Det finns dock numera bottentrålar med flygande dörrar, dvs dörrar so inte vidrör bottnarna. Dessa sparar bränsle och innebär att de allvarligare skadeverkningarna av bottentrålning kan undvikas. Med tanke på att bottentrålning påverkar mindre ytor än snurrevadsfiske borde bottentrålning med flygande tråldörrar vara mer miljövänligt än snurrevadsfiske. Det finns därför ingen som helst anledning att totalförbjuda bottentrålning som en del miljöorganisationer vill. Det viktiga är snarare att flygande tråldörrar införs.

Även när det gäller bomtrålning pågår en utveckling så att trålarna orsakar mindre skadeverkningar på bottnarna. Detta genom att redskap med kedjor som orsakar stora skador byts ut mot redskap som istället använder elektricitet vilket orsakar små skador på bottnarna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Lite ordförklaringar:

OT = Otter Trawl = Bottentrål
TBB = Beam Trawl = Bomtrål
DS = Demersel seine = Snurrevad
SDN = Dansk snurrevad
SSC = Skotsk snurrevad
DRB = Dredge = Skrapa

Sole = Tunga
Plaice = Rödspätta
Cod = Torsk
Sprats = Skarpsill
Sandeel = Tobis
Nephrops = Kräfta
Shrimp = Räka

Advertisements