Fisk är bra och hälsosam mat

Fisk och skaldjur är både hälsosamma och uthålliga livsmedel men är ibland också associerade med klimatpåverkan och gifter. Konsumenternas osäkerhet kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig den mängd fisk och skaldjur som Livsmedelsverket rekommenderar – och att en av tre aldrig äter fisk eller skaldjur. Men det finns egentligen inte så mycket att vara osäker eller orolig inför.

Odlad norsk lax, tilapia, öring och guldsparid samt vildfångad skarpsill, sill, makrill och kolja är näringsmässigt mycket bra att äta. Medelmåttig nyttighet inkluderar pinklax, odlad regnbåge, havskräftor och orökt kaviar från torsk.

Fisk och fiskprodukter med låg klimatpåverkan och som samtidigt är nyttig är vildfångad alaska pollock, pinklax, sill, makrill, hoki, skarpsill, bläckfisk, sej samt orökt kaviar. Medelmåttig nyttighet i förhållande till klimatpåverkan har odlad norsk lax, kapkummel, torsk och kolja. Jag har i min uppräkning tagit bort arter där det kan finnas problem med höga gifthalter, exempelvis strömming, dvs sill från norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken, ål, gös, hummer, abborre, sik och gädda eller fisk där beståndssituationen generellt är problematisk som exempelvis vitling, piggvar och ål.

Den globala konsumtionen av sjömat, det vill säga fisk och skaldjur, har fördubblats sedan 1960-talet. Svenskar äter också mer fisk per person än genomsnittet i världen och Europa. Ändå är det bara en av tre svenskar som får i sig den mängd som Livsmedelsverket rekommenderar. Det visar rapporten Frisk med fisk utan risk? från RISE, Research institutes of Sweden.

Sjömat är i regel rik på mineraler, vitaminer och fleromättade fetter vilka är viktiga för oss. Men det finns en stor variation mellan arterna både vad gäller näringsinnehåll och klimatpåverkan.

– En del arter, som till exempel sill, har låg miljöpåverkan och högt näringsinnehåll, medan andra, som havskräftan, har en relativt hög klimatpåverkan och lågt näringsinnehåll, säger Friederike Ziegler, forskare vid RISE. De flesta arter har dock en betydligt lägre klimatpåverkan per näringsinnehåll än landbaserad djurproduktion, i synnerhet i jämförelse med rött kött, i ett pressmeddelande.

I Sverige äter vi årligen cirka 13 kg fisk eller skaldjur per person och år, det vill säga en till två gånger per vecka. De arter som vi äter mest av är lax, sill, torsk och räkor. Livsmedelsverkets rekommendation är att vi ska äta fisk eller skaldjur två till tre gånger per vecka för att minska riskerna för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer. Konsumtionen av fisk och skaldjur är ojämnt fördelad med högre konsumtion bland äldre, män och personer med högre inkomst och utbildning.

– En av tre svenskar äter inte fisk och skaldjur alls. Och två av tre skulle behöva öka sin konsumtion av fisk och skaldjur både ur miljö- och hälsosynpunkt, säger Friederike Ziegler.

Livsmedelsverket rekommenderar samtidigt att man ska begränsa intaget av de arter som kan innehålla höga halter miljögifter. Det gäller framför allt vissa konsumentgrupper som exempelvis gravida.

– Konsumenter har generellt uppfattningen att fisk och skaldjur är nyttigt och bra för hälsan, men många känner en osäkerhet kring vilka arter som är bra att äta och hur ofta de kan ätas. Forskningen visar också att konsumenterna har begränsad kunskap om var fisken och skaldjuren de köper kommer ifrån, säger Friederike Ziegler.

Rapporten som Ziegler och hennes kollegor producerat visar tydligt att den bästa sjömat vi kan äta samtidigt som vi kan hjälpa svenskt fiske att överleva är lokalt fiskad pelagisk fisk som skarpsill, sill och makrill samt lokalt fångad sej.

Läs också:

 

Advertisements