Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten. Läs mer…
Många har hoppats att Livsmedelsverkets kostråd för fet fisk från Östersjön skulle ändras så att det skulle kunna bli lättare att sälja sill/strömming som livsmedele. Sill från Östersjön ligger nämligen idag under de gränsvärden som finns för PCB och dioxiner. Men istället ser det ut som om gränsvärdena kommer att sänkas. Läs mer…
På yrkesfiskekonferens i Uddevalla. En intressant första dag med presentation av den nya organisationen Vi Svenska Fiskare (VSF) såväl som av den ännu nyare organisationen Sveriges Regionala FIskare (eller nåt liknande, det exakta namnet kan jag ha missuppfattat). Läs mer…
Det finns inget fel på den grundläggande slutsatsen i Fiskbranschens rapport Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön? Slutsatsen från rapporten är att det inet finns något samband mellan laxodlingen i Norge och det pelagiska svenska fisket i Östersjön. Däremot så går förmodligen den sill och skarpsill som fiskas i Östersjön förmodligen i slutändan till laxodlingar i Norge. Läs mer…
Det är i princip omöjligt att sälja sill/strömming från Östersjön till svenska konsumenter. Detta trots att sillen är en mycket nyttig fisk och borde ätas i betydligt större utsträckning. Orsakerna till svårigheterna att sälja färsk sill/strömming till konsument är de kostråd som finns i Sverige. Läs mer…
Vätterns Fiskareförbund har ansökt om att ursprungsskydda Rökt Vättersik och nu fått godkänt av EU-kommissionen. Det innebär att den sik som tas upp ur Vättern och tillreds på angivet sätt inom 10 kilometer från Vätterns strand nu kan märkas med den rödgula ursprungsbeteckningen (SUB). Läs mer…
Sill och skarpsill är bra mat. Ändå äter vi nästan ingen skarpsill i Sverige och mycket mindre sill än vad vi skulle kunna äta. Ungefär 25% av den sill och skarpsill som fiskas går till mänsklig konsumtion. Läs mer…
Sverige har fått ytterligare en produkt med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) – Vänerlöjrom. Att löjrommen från Vänern nu har fått en skyddad beteckning är resultatet av ett långsiktigt arbete som började 2014. Läs mer…
Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…
Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…
Sportfiskarna, en hel del politiker, en del journalister, PO Kustfiskarna Bottenhavet, en del byråkrater, en del kustnära fiskare och diverse miljöorganisationer liksom en del forskare för ständigt fram att mer sil/strömming borde tilldelas det kustnära fisket längs med Östersjöns och Bottenhavets kuster och fiskas för konsumtion. Men det är ett puckat krav. Läs mer…
Sportfiskarna har en kampanj för att se till att de får en större dela av kakan och att yrkesfisket ska minimeras. Nåt annat syfte går inte att se då resultatet om kampanjen skulle lyckas blir en stor del svenskt kustfiske kan slås ut liksom det lönsammaste konsumtionfisket som svenska yrkesfiskare bedriver. Läs mer…
Anledningen till sill/strömming från Östersjön bara i liten utsträckning fiskas för och säljs till konsumtion har inget med dålig tillgång (svaga bestånd) eller med stora pelagiska trålare som fiskar för fiskmjölsfabrikerna att göra. Läs mer…
I Sverige finns en trålfiskegräns på 4 sjömil förutom i Halland där den är tre sjömil. Innanför trålfiskegränsen finns så kallade indragningsområden där trålning är tillåten. Det finns i Skagerak, Kattegatt, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
I den i stort sett korrekta och informativa broschyren Fisk och fiske – vad är det som gäller? från Landsbygdsnätverket har det insmugit sig en några få fel. Enstaka är ganska allvarliga. Exempelvis står det: De tre arter som det fiskas Läs mer…
Fet fisk är exempelvis makrill, hästmakrill (taggmakrill), sill, skarpsill, sardin, ansjovis, siklöja, sik, lax, öring och röding för att nämna några av de feta fiskar som används till konsumtion. Makrill, hästmakrill, sill, skarpsill, siklöja, lax, öring och röding är sådant Läs mer…
Sill från egentliga Östersjön har sen ett par år tillbaka gifthalter som ligger under gränsvärdena. Med andra ord kan vi äta sill (och strömming) från Östersjön. Läs mer…
Fisk och skaldjur är både hälsosamma och uthålliga livsmedel men är ibland också associerade med klimatpåverkan och gifter. Konsumenternas osäkerhet kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig den mängd fisk och skaldjur Läs mer…
EU anser inte alls att sill från Östersjön inte går att äta vilket påstås på forskning.se. Istället är det så att de anser att sill från Östersjön innehåller så lite gifter att den numera är bra som föda. Det kommer Läs mer…
Merparten av sillen i Östersjön fiskas av båtar från Västkusten. Det är korrekt. Merparten fiskas också för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja (kallas industrifiske eller skrapfiske). Anledningen till det är att sillen från Östersjön inte går att sälja till konsumtion Läs mer…