Yrkesfiske i Vättern

Besökte i förrgår ett litet fiskeläge i Vättern norr om Karlsborg som heter Klangahamn. En liten hamn med en 3-4 yrkesfiskebåtar, ett rökeri och en fiskbutik. Köpte en rökt öring som smakade utsökt. Rökeriet och fiskbutiken drivs av Klanghamns Fisk HB som även driver en butik i Karlsborg. Delägare i företaget är yrkesfiskarna Berndt Grönlind, Kent Ragnar Karlsson och Rolf Milton Ståhl. På företagets hemsida uppges att de fiskar röding och siklöja. Även Berndt Grönlinds son Peter Grönlind ägnar sig åt yrkesfiske.

Klangahamn

Yrkesfiske i Vättern kan bedrivas av personer med yrkesfiskelicens eller människor som fiskar på enskilt vatten med enskild fiskerätt. Enskild fiskerätt kan arrenderas av andra personer som inte själva är innehavare.

I Vättern fångade yrkesfisket 4 ton abborre år 2018. En minskning har skett under en längre tid även om det ökat något sen 2012. Fisket av abborre bör enligt SLU Aqua inte öka. Braxen fångas yrkesfisket i Vättern men i mindre mängder. SLU aqua menar att fisket kan ökas. Även gädda som bara finns i mindre utsträckning där yrkesfiske bedrivs fångas endast i mindre mängder av yrkesfisket i Vättern. 2018 landades 3 ton gädda. Fritidsfisket fångar mycket mer. Fångsterna bör enligt SLU Aqua inte öka. Fisket av gös var mycket begränsat och den fångas endast som bifångst i yrkesfisket. Fritidsfisket fångar mer gös i Vättern än vad yrkesfisket gör.

Fram till början av 1970-talet bedrevs ett omfattande fiske av lake i Vättern. Därefter minskade det kraftig, troligen på grund av att fisket tidigare varit för hårt. Sen 2012 har dock fångsterna ökat igen och 2017 landades 14 ton. Lake används i stor utsträckning som kräftbete och anses underutnyttjad som matfisk.

När det gäller fet fisk som exempelvis lax, sik, röding och öring är ett av problemen att fisken från Vättern innehåller alldeles för höga halter av miljögifter. Det gör att den är ganska svår att sälja. Detta har bidragit till att yrkesfisket på olika laxfisket minskat eller inte ökat.

I Vättern finns inte lax naturligt utan den sätts ut och fiskas till viss del i yrkesfisket. År 2018 landades 1 ton. Fritidsfisket är mer omfattande.

Röding är en viktig fiske för yrkesfisket i Vättern. Från 1914 och fram till 1950 ökade fisket stadigt med enstaka toppar med landningar på över 70 ton. Därefter minskade fisket kraftigt och 2007 landades strax under 3 ton. De minskade fångsterna berodde förmodligen på för hårt fiske genom införandet av moderna garn av nylon. Yrkesfisket landade 9 ton röding år 2018 medan fritidsfisket sannolikt fångar 30-50 ton. Yrkesfisket bör enligt SLU Aqua inte öka.

I Vättern varierade yrkesfiskets landningar av sik mellan 40 och 50 ton per år fram till 1940-talets slut. Därefter ökade de markant och nådde toppar på omkring 170 ton under några år på 1960- och 1970-talen. En viktig orsak var att fisket intensifierades och effektiviserades när nylonnäten infördes i början av 1950-talet. En annan bidragande orsak till denna uppgång var att sjön blev mer näringsrik efter en ökad användning av vattentoaletter och fosforhaltiga tvättmedel, i kombination med avsaknad av fosforrening. Sedan utbyggnaden av fosforfällning i reningsverken påbörjades i slutet av 1960-talet har fosforhalten minskat till förmodad ursprunglig nivå. Att landningarna av sik i Vättern minskat radikalt från 1970-talet och framåt beror dock inte bara på fosforhalten. Fiskeansträngningen med nät i yrkesfisket har minskat avsevärt och jämfört med ansträngningen på 1970-talet är dagens ansträngning endast tio procent. Efter en lång rad år med minskande landningar var det åren 2012–2014 en temporär ökning till 12 ton, men 2015–2016 landades återigen endast cirka 3–4 ton. 2018 landades 5 ton. Fångsterna kan enligt SLU Aqua öka, men giftproblematiken gör att det är svårt att sälja sik från Vättern.

Öringfisket i Vättern baseras helt på vild fisk, och inga utsättningar av odlad öring sker. I Vättern har yrkesfiskets fångst av öring varit i medeltal 3,7 ton under de senaste tio åren och 2018 inrapporterades 4 ton landad öring, i huvudsak vid garnfiske. Tidigare var yrkesfiskets fångster högre, men minskade under hela 1900-talet på grund av minskad fiskeansträngning, dvs allt färre ägnar sig åt riktat fiske på öring i Vättern. Numera står fritidsfisket för huvuddelen av öringfisket och fångsten i detta fiske beräknas till omkring 15 ton. SLU Aqua rekommenderar att fångsterna inte ökar.

I Vättern var fisket på siklöja mer omfattande förr och som mest fångades 68 ton 1957. Från 2001 och framåt har bara ringa fiske bedrivits på grund av det svaga beståndet. Rapporterade årliga fångster (mindre än 1 ton) under dessa år var bifångst i annat fiske som exempelvis öringgarn. Från 2013 noterades en ökning av siklöjebeståndet i Vättern och för åren 2014–2016 hade landningarna ökat till 0,5–2 ton. År 2017 landades 126 kg, huvudsakligen från riktat fiske efter siklöja. Beståndet av siklöja i Vättern varierar kraftigt från år till år. SLU Aqua rekommenderar att siklöja inte fiskas.

Det viktigaste fisket i Vättern är idag fisket av signalkräfta. I Vättern ökade yrkesfiskets totala landningar från under ett ton 1994 till nästan 30 ton 2002. Landningarna ökade därefter till 145 ton 2008. Under de senaste sex åren har landningarna efter en nedgång ökat igen från 88 ton 2012 till 127 ton 2017. 2018 landades 110 ton. De senaste 12 åren har signalkräftfisket i Vättern utgjort mellan 86 och 93 procent av de totala inkomsterna för yrkesfisket. Huvudsakliga uppköpare av kräftan från Vätterna är Smålandskräftan AB. Fritidsfiskets fångster uppskattas till 25-30 ton.

Yrkesfiskets fångster i Vättern 2018 viktmässigt, art, ton

  • Signalkräfta, 110
  • Lake, 14 (2017)
  • Röding, 9
  • Sik, 5
  • Abborre, 4
  • Öring, 4
  • Gädda, 3
  • Lax, 1

Yrkesfisket i Vättern 2018 värdemässigt, art, 1000-tals kr

  • Signalkräfta, 18 371
  • Sik, 736
  • Öring, 188
  • Abborre, 169
  • Lax, 82
  • Gädda, 80
  • Gös, 32
  • Röding, 31
  • Siklöja, 13

Förutom redan nämnda yrkesfiskare i Klangahamn finns ytterligare ett antal yrkesfiskare i Vättern.

Vi har Rolf Gustafsson och hans son Samuel Gustafsson i Hjo som driver företaget Gustavssons Fisk och Kräftor i Hjo AB. De fiskar signalkräftor, sik, röding och öring. Magnus Johansson i Aspa bruk är en annan yrkesfiskare i Vättern. Företaget driver han ihop med sin fru Ulli Johansson. Kräftfisket är det viktigaste fisket för honom liksom för Zeth Rylander i Habo. Dessa fyra liksom yrkesfiskarna i Klangahamn har yrkesfiskelicens.

En annan yrkesfiskare som inte har det är Jonny Stål i Heda i Östergötland. Han fiskar signalkräfta på vatten med enskild fiskerätt som han arrenderar. Båten ligger i Hästholmen där han idag är den ende yrkesfiskaren. Han är också styrelsemedlem i Hästholmens Fiskehamnsförening ek.för. tillsammans med Håkan Kajling och Gösta Vilén som ordinarie ledmöter med Leif Fracke, Kurt-Olof Holmstedt och Jan Rydberg som suppleanter I Hästholmen finns också ett fryshus för fisk som byggde på 1960-talet när det fanns 8 yrkesfiskare på platsen. Han fiskar också på arrenderat vatten i Sommen där han fångar gös, gädda och abborre. Dessutom driver han en fiskbutik i Ödeshög.

Jonny Stål är ordförande i Vätterns Fiskareförbund där Rolf Gustafsson i Hjo är kassör. Stål är dessutom styrelsemedlem i Svensk Insjöfiskarenas Centralförbund (SIC) som äger Svenska Insjöfiskarenas AB där han också sitter i styrelsen. Rolf Gustafsson är suppleant i bägge styrelserna.

Fisket i Vättern samförvaltas av de olika intressenterna. I Samförvaltning Fiske Vättern ingår bl.a. Vätternvårdsförbundet, Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbund, Fiskevattenägareförbundet, Sportfiskarna, Sveriges Enade Fisketurism Företagare), flera kommuner runt sjön, SLU, Insjöfiskarena och flera Länssstyrelser. Insjöfiskarena representeras av Jonny Stål med Zeth Rylander som suppleant.

Advertisements