Biolog och forskningsledare visar upp sin okunnighet om trålfiske

Stora trålare i Sverige skadar inte bottnarna i havet. Speciellt inte om de fiskar sill (strömming) eller skarpsill och det är vad stora trålare i Sverige i huvudsak gör. Ändå påstår en forskare från Högskolan i Gävle det. Det är märkligt att folk som borde veta bättre ständigt för fram felaktigheter på detta område. Den det handlar om är Lars Hillström, lektor, biolog och forskningsledare på Högskolan i Gävle. Han vet uppenbarligen inte vad han pratar om och det är ju allvarligt när det handlar om en person i hans position.

Uttalandet gör han i en artikel som handlar om fiskfällor, ett bra redskap för det småskaliga fisket som idag främst används vid lax- och sikfiske. I det fisket utvecklades fällorna som ett sätt att undvika sälskador på fångst och redskap. Redskapet är på många sätt skonsamt för både fisken, fiskaren och miljön. I likhet med de stora trålarnas flyttrålar orsakar fiskfällor inga skador på bottnarna vilket är bra för miljön.

Det är också i likhet med flyttrålning (pelagisk trålning) ett redskap som innebär låg energiförbrukning (även när det gäller detta pratar Hillström i nattmössan) per fångat kilo fisk. Faktum är att de stora pelagiska trålarna som fiskar sill är de mesta miljö- och klimatvänliga fiskebåtarna som finns. De skadar inga bottnar. De drar mindre bränsle per fångad mängd fisk än vad småbåtar gör. De har inga eller helt obetydliga bifångster. En sån som Hillström borde veta dessa saker. Vet han det så ljuger han medvetet. Vet han det inte är han på fel plats och borde inte ha den position och det jobb han har.

Det storskaliga pelagiska fisket är också det enda fisket i Sverige där medelåldern sjunkit kraftigt och är låg idag. Kring 45 jämfört med över 60 i annat svensk fiske. Den bästa arbetsmiljön, de bästa inkomsterna och de bästa arbetstiderna finns i detta fiske som alltså också är det mest miljö- och klimatvänliga fisket.

Hillström ingår i en grupp som arbetar med att ta fram fiskfällor som kan användas vid fiske av sill, siklöja och abborre. Den kommer sannolikt främst att användas istället för garn (nät, skötar). I det mer storskaliga fisket på siklöja (som fiskas med bottentrål) och sill (strömming) med småtrålare är fällorna sannolikt för arbetsintensiva för att utgöra ett ekonomiskt gångbart alternativ.

Den nya fiskfällan utvecklas i ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och ett fiskeriföretag, Harmånger Maskin & Marin AB som ägs av Christer Lundin. Arbetet leds av av Christer Lundin och Mikael Lundin. Mikael Lundin, som väl troligen är son till Christer Lundin, har tidigare doktorerat på selektiva fällor för strömming och sik. När det gäller siklöjan samarbetar de med fiskare i Kalix.

Lars Hillström menar att den nya fiskfällan är bättre på alla sätt än äldre fiskemetoder.

– Vi har utvecklat en sälsäker, flyttbar, ergonomisk och effektiv multifälla som kan användas på alla djup och modifieras för olika ändamål, säger Lars Hillström.

Fällorna kommer vara ergonomiska då pontoner med hjälp av en kompressor lyfter upp fällan, vilket annars är ett väldigt slitsamt arbete. För forskarna har det varit viktigt att stimulera det kustnära fisket.

Tidigare har sill bland annat fiskats med fällor precis under vattenytan, men med de nya fällorna så blir det möjligt att kunna sill på uppemot 50 meters djup.

– Då kommer vi att kunna fiska också på andra tider av året, en bra bit in på hösten skulle bli möjligt. Det blir även ett selektivt fiske då de små kan simma ut genom redskapet, menar Hillström vidare.

Läs mer:

Advertisements