Felaktiga beräkningar av hur mycket av svensk sjömat som går till konsumtion

Av den fisk som fångas av svenska fiskare så beräknas 40% gå till konsumtion i Sverige och 60% till konsumtion utomlands, fiskmjöl, fiskolja och foder. Det sistnämnda kallas i beräkningarna bara för foder. Det är felaktigt. Det mesta går till produktion av fiskmjöl och fiskolja. En del av den tillverkade fiskoljan går direkt till konsumtion. Fiskmjölet fiskoljan används visserligen i huvudsak som en ingrediens i foder till framförallt lax. En del av denna lax återkommer till Sverige. Det går åt lite mindre än 1kg vild fisk till 1kg lax.

En stor del av svensk konsumtionsfisk landas i Danmark och återexporteras till Sverige. Den räknas inte in i den svenska sjömaten som konsumeras. Fiskrens, fiskmjöl och fiskolja räknas överhuvudtaget inte trots att delar av detta också i slutändan konsumeras i Sverige i form av odlad lax.

Jag skulle tro att de verkliga siffrorna på hur mycket av det svenska fiskets fångster som går till konsumtion är mer än 80%. Till svensk konsumtion går det dock inte lika stor andel. Men det är ju inte det väsentliga om det är hur mycket som utnyttjas till konsumtion är det som är det väsentliga.

Sen definieras svenska vatten enbart som den svenska ekonomiska zonen. Men en stor del av svenskt fiske för konsumtion sker utanför svensk ekonomisk zon. Detta är traditionellt svenskt fiske och borde räknas. Och hur gör vi med danskt, finskt, norskt, tyskt, polskt, estniskt, lettisk och litauiskt fiske på svenskt vatten? Räknas det inte så är det en självklarhet att svenskt fiske i andra länders vatten ska räknas. När svenska fiskare i början av 1900-talet fiskade sill vid Island räknades det utan tvekan som svenskt fiske. Detta också om fisket skedde med danskflaggade båtar (Island var en del av Danmark då). Långafisket väster om Norge, vid Shetland och mitt ute i Nordatlanten har också alltid räknats som svenskt fiske. Varför skulle vi inte räkna likadant idag?

Och hur ska svenska fiskares fångster med båtar som är flaggade i andra länder räknas? Är det en form av export eller ska det räknas. Där finns både fiske för konsumtion och för fiskmjölstillverkning. Hur blir det när svenska fiskare på en danskflaggad båt fångar fisk på vad som egentligen är svensk kvot? Om fisket sker i svenskt vatten eller i danskt vatten? Eller när det landar i Sverige med en danskflaggad eller finskflaggad båt?

Kontentan av detta är de försök till beräkningar som gjorts av hur mycket svenskfångad fisk som går konsumtion är helt otillförlitliga. När det sen används i propaganda blir det fel. När Formas, KTH och andra hävdar att bara 40% används för konsumtion och att utnyttjandet måste ökas är det påståenden utan substans och utan verklighetsanknytning. De beräkningar som finns är rena gissningar och faktum är att huvuddelen av det så kallade foderfisket också slutar som mänsklig föda.

Om det är så att över 80% av fisken som fångas i svenska vatten eller av svenska fiskare (en undersökning blir mer korrekt om något av dessa används än om svenska vatten av svenska fiskare används) i slutändan går till konsumtion så går det inte att öka utnyttjandegraden speciellt mycket och de satsningar som görs är dömda att bli ett misslyckande. Det är helt enkelt skattepengar rakt i sjön. Slöseri.

Advertisements