Nya S 144 Themis

Förra gången familjen Ryberg och Themis Fiskeri fick en nybyggd fiskebåt levererad var 1951 med numret och namnet GG 144 Themis. Det var faktiskt det sista nybygget till Rörö på 30 år. 1981 levererades nästa nybygge till fiskare på ön, GG 64 Astrid till familjen Johansson. Sen dess har det köpts många nybyggda båtar till ön av flera olika företag och fiskarfamiljer. Men familjen Ryberg har inte köpt nån nybyggd båt förrän nu.

Den nya båten har dansk flagg och nummer, men samma namn som familjens tidigare båtar. S 144 Themis är numret och namnet. Hemmahamn är Skagen men företagets moderbolag och ägarna finns på Rörö i Göteborgs norra skärgård.

Nya S 144 Themis är  63 meter lång, 12,8 meter bred med ett bruttotonnage på 1 339 ton. Båten har en MaK-diesel på 2 999 KW. Sammanlagt finns 12 sovplatser ombord. RSW-tankarna rymmer 1 445 kubikmeter. Den är tonnagemässigt nästan dubbelt så stor som den båt som ersätts och längdmässigt cirka 15 meter längre. Den nya trålaren liknar den norska båten Gollenes och ska främst användas till industrifiske av skarpsill (brisling), tobis och vitlinglyra (sperling, øyepål) i Nordsjön och Östersjön men även till sill- och makrillfiske. Båten är byggd för att fiska med dubbeltrål.

Läs om dopet och se några bilder till.

Themis_dop - 5
Themis_dop - 10
Themis_dop - 12
Themis_dop - 14
Themis_dop - 13
Themis_dop - 16
Themis_dop - 15
Themis_dop4 - 2
Themis_dop4 - 1
Themis_dop2 - 1
Themis_dop2 - 3
Themis_dop2 - 2
Themis_dop3 - 1

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements

Danska landningar av sperling och blåvitling 2017

Sperling är en industrifisk som på svenska heter vitlinglyra. Den fiskas enbart för användning till fiskmjöl och fiskolja. Fisket är besvärligt och ger stora bifångster vilket medfört att en mycket liten andel av kvoten fiskas. 2017 landades bara lite över 10% av den danska kvoten. Lite mer brukar fiskas under år då tobis- och brislingkvoterna är små. Ett fåtal båtar landade vitlinglyra och bara två av dem innehar stora fiskerättigheter för vitlinglyra. Landningarna dominerades av båtar ägda av John-Anker Hametner Larsen som sammantaget också är en av de största innehavarna av fiskerättigheter för sperling.

Blåvitling eller kolmule som det heter på norska är en fisk som fiskas i Nordatlanten på djupt vatten. Nästan hela den danska blåvitlingkvoten landades år 2017, men allt landades av 5 båtar vara tre ägs av färingar. 4 av båtarna är hemmahörande i Hirtshals. På Färöarna är blåvitlingsfisket stort. Blåvitling som landas av danska båtar används främst till fiskmjöl och fiskolja, men i fler andra länders fisken går blåvitling också till konsumtion.

Landningar av sperling 2017, båt, ton, ägare

L 229 Lykke Hametner, 2 173, John-Anker Hametner Larsen
L 441 Hametner Senior, 1 804, John-Anker Hametner Larsen
R 500 Sophia Hametner, 1 744, John-Anker Hametner Larsen
S 229 Maria Hametner, 1 445, John-Anker Hametner Larsen
L 228 Susanita, 1 437, John-Anker Hametner Larsen
L 526 Lonny Hedvig, 1 247, P/R Lonny Hedvig, familjen Hovgaard Schmidt
L 415 Stormy 1 165, Mindbo ApS, familjen Christensen

Total landade Hametner Larsens båtar 9 875 ton. Sperling landas inte av de företag som har de allra största fiskerättigheterna. Astrid Fiskeri A/S har de allra största fiskerättigheterna för sperling och enligt planerna ska de framöver fiska mer sperling (øyepål på norska) med sin nya båt S 364 Rockall.

HG 264 Ruth

HG 264 Ruth. Bild: Bandholm Skibsbilleder

Landningar av blåvitling 2017, båt, ton, ägare

HG 264 Ruth, 18 997, Rederiet Ruth A/S, familjen Madsen
HG 265 Asbjørn, 12 405, Asbjørn A/S, familjen Magnusen
HG 333 Isafold, 11 530, P/R HG 333 Isafold, familjen Niels Jensen
S 349 Gitte Henning, 10 369, Gitte Henning A/S, Henning Kjeldsen
HG 62 Beinur, 7 547, P/R Beinur, familjen Tindskard

Blåvitling landas i huvudsak av de företag och båtar som har störst fiskerättigheter.

Läs mer:

Källa: Landbrugsstyrelsen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Klimatet ger mindre fiskar – kanske också i Östersjön?

I Nordsjön har forskare kunnat konstatera att klimatförändringar gett upphov till att flera fiskarter blivit mindre när det gäller storleken på enskilda fiskar. Undersökningen gäller pelagisk fisk som sill, skarpsill, vitlinglyra och dessutom tobis. Klimatförändringarna har orsakat minskad tillgång på föda vilket gjort att genomsnittstorleken sjunkit.

I Östersjön har forskare konstaterat att torsken i genomsnitt blivit mindre. De har kastat skulden på trålfisket, men det finns inga egentliga belägg för att trålfisket bär skulden. Även garnfisket kan bära skuld till att stora torskar försvunnit men ingen har undersökt detta. I Östersjön har det också konstaterats B-vitaminbrist (tiaminbrist) hos flera fiskarter. Detta kan orsakas av brist på föda, svält. Om födotillgången minskat kan det också resultera i att storleken på individer från aktuella fiskarter minskar i storlek.

Med tanke på forskningsrönen i Nordsjön finns det onekligen fog för att tro att orsaken till den minskade storleken hos torsken i Östersjön kan vara brist på föda på grund av klimatförändringar. I så fall kommer minskat fiske inte att förändra nånting. Däremot måste självklart fisket anpassas till de nya förhållandena, vilket kan innebära mindre kvoter men också borde innebär minskad minimistorlek.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Storleksminskning för pelagisk fisk i Nordsjön

En dansk studie har kommit fram till att storleken på sill, vitlinglyra (sperling) och tobis har minskat sen 1990-talet. Skarpsillen (brislingen) har dock inte minskat i storlek. Det handla rom fiskarter som är av mycket stor betydelse för både svenskt och danskt fiske.

Skarpsill

Skarpsill

De danska forskarna menar att det skett en betydande förändring av ekosystemet i Nordsjön. Anledningen till storleksminskningen anser forskarna att klimatförändringarna är. Höjningen av havets temperatur har lett till att vissa plankton som är viktig föda för de aktuella fiskarterna har minskat i Nordsjön då de föredrar kallare vatten:

Tidligere forskning har peget på, at klimaændringerne i Nordsøen har ført til en nedgang i produktionen af dyreplankton i området. Sild, brisling, tobis og andre fødefisk er afhængige af at kunne spise disse dyreplankton, og derfor var det forventet, at en nedgang i dyreplankton også ville gå ud over de små fødefisk i Nordsøen.

»Men det er første gang, at det er blevet påvist,« påpeger Mikael van Deurs.

På Aarhus Universitet mener lektor Peter Grønkjær, at der er tale om en grundig og veludført undersøgelse.

»De fremlægger beviser for en formodning, man har længe haft om, at der er sket nogle væsentlige ændringer i Nordsøens økosystem,« siger Peter Grønkjær, som er lektor ved afdelingen for Akvatisk Biologi på Aarhus Universitet og ikke har været involveret i det nye studie.

Det nye studie bygger på 40 års fiskedata, som både er indsamlet af forskere og af erhvervsfiskere.

Studiet viser generelt, at fødefiskene i Nordsøen i perioden siden midten af 1990’erne har fået:

  • Mindre længde. Fiskens længde måles ved en given alder. Alle fødefisk, på nær brisling, er blevet mindre – gennemsnitligt omkring fem procent. Det ved forskerne, fordi havforskere hvert år indsamler data på forskellige fiskearter. Længden kan måles, og alderen kan bestemmes ved at undersøge fiskens øresten (se faktaboks).

  • Mindre vægt. Fødefiskene vejer gennemsnitligt 13 procent mindre ved samme alder. Det ved forskerne fra data over fisk, som erhvervsfiskere har fanget i Nordsøen. Erhvervsfiskerne har nemlig pligt til at hvert år at indlevere en vis mængde fisk til forskning.

  • Dårligere rekrutteringssucces. Rekrutteringssucces er et begreb, som beskriver mængden af nye små fisk, som et forældrepar kan producere. Antallet af små nye ‘børn’, som to forældrefisk kan producere, er i gennemsnit faldet 28 procent. Disse data stammer fra almindelige vurderinger af størrelsen på fiskebestande udført af Det internationale Havforskningsråd, ICES.

På grund av klimatförändringarna har bestånden av de aktuella fiskarterna minskat och det har lett till minskat fiske av de aktuella arterna.  Det finns helt enkelt inte lika mycket fisk att fiska. Samtidigt ska det påpekas att fisket på de undersökta arterna sker långsiktigt hållbart, miljö- och klimatvänligt.

Samtidigt vet vi också att andra arter ökat i Nordsjön under senare år, det gäller sydligare arter som sardin, ansjovis och taggmakrill (hästmakrill). Ett minskat fiske av sill, skarpsill, tobis och vitlinglyra kanske därför på längre sikt kan ersättas av ökat fiske på framförallt sardiner och ansjovis.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Johansson är inte största kvotägare i Danmark

De så kallade kvotkungarna i Danmark är de stora pelagiska fiskerättighets-innehavarna. För att få en komplett och korrekt bild av vilka dessa är har jag först gått igenom hur mycket olika fiskerättighetsinnehavare innehar. Siffrorna är ungefärliga och ögonblicksvärden från mitten av september. Därefter har jag gått igenom de bokförda värden som tas upp i olika företags årsberättelser. För partrederier och enskilda firmor saknas ekonomiska siffror varför de inte finns med i de listorna.

Jag har räknat med promilleandelen företagen faktiskt äger och utifrån befintlig dansk kvot räknat fram hur mycket varje företag innehar. Eftersom siffrorna kan ändras från dag till dag och innehåller en viss osäkerhet har jag också avrundat till jämna tusentals ton. Dessutom har jag räknat in delägda företag, bulvanföretag och företag som ägs av nån annan familjemedlem när jag redovisat individer och familjer. Detta ger en mer korrekt bild av vilka som är de största innehavarna av fiskerättigheter i Danmark än vad Danmarks Radios sammanställning ger.

Danmarks Radio har räknat ihop vad olika företag äger i form av fiskerättigheter och sådant de bytt till sig under ett enskilt år men som de inte äger. Det ger en felaktig bild. Henning Kjeldsen är i verkligheten den störste innehavaren av pelagiska fiskerättigheter. Danmarks Radio har fel. Men skillnaden mellan Henning Kjeldsen (Gitte Henning A/S) och Astrid-koncernen är liten. Det är det också i de siffror Danmarks Radio redovisar. Notera dock att jag inte redovisar demersala fiskerättigheter (FKA). Henning Kjeldsen innehar stora demersala fiskerättigheter. Johansson har inga.

I referat och omskrivningar, exempelvis i Hirtshalstidningen Flaskeposten av uppgifterna i Danmarks Radio påstås också att Astrid-koncernen inte betalar skatt i Danmark och att de inte landar fisken i Danmark. Det är helt enkelt inte korrekta uppgifter utan osanning, lögn.

Astrid-koncernen landar precis som alla andra danska pelagiska företag sin fisk i Danmark, Norge, på Färöarna och Shetland och dessutom i Tyskland, vilket också HG 264 Ruth gör. Det som landas i Tyskland är en stor del av framförallt sillen men industrifisk som tobis, brisling (skarpsill) och sperling (vitlinglyra) landas främst i Danmark och i liten utsträckning i Norge. Makrill landas främst i Hirtshals, på Shetland och Färöarna men även i Skottland och Norge. Makrill, sill, blåvitling, sperling, tobis, hästmakrill och trynfisk fiskas huvudsakligen utanför danskt vatten, främst i brittiskt, tyskt, svenskt och norskt vatten och importeras följaktligen till Danmark om det landas där. En stor del av brislingen fiskas i svenskt vatten. Att klaga på att en del av det som fiskas i andra länders vatten landas i de länderna är mer än lovligt inskränkt.

Astrid-koncernens svenska fiskebåt GG 764 Astrid landar huvudsakligen i Danmark precis som alla andra pelagiska svenska fiskebåtar. Även det mesta av det som landas i svenska hamnar transporteras till Skagen för att bearbetas där. Utan de svenska fiskebåtarna och yrkesfiskarna skulle också Skagen vara ett dött samhälle på vintern. Självklart betalar också Astrid Fiskeri A/S skatt i Danmark i den mån verksamheten redovisar vinst som är belagd med skatt.

Ungefär hälften av de som är anställda på fiskebåtarna i Astrid Fiskeri A/S bor i Danmark och betalar skatt i Danmark. Detta gäller främst de som arbetar på E 532 Rockall. Resten bor i huvudsak Sverige och betalar i likhet med 10 000-tals svenskar som arbetar i Danmark och bor i Sverige, skatt i Sverige. Någon enstaka är skriven på Färöarna och betalar skatt där.

Kvotkungar, fiskerättigheter totalt, ton fisk, kommentar, 2017

Henning Kjeldsen, 109 000, i huvudsak Gitte Henning A/S och August A/S.
Astrid Fiskeri A/S, 107 000, familjen Johansson
Rederiet Ruth A/S, 79 000, Gullak Madsen
Asbjørn ApS, 76 000, familjen Magnusen
Familjen Tindskard, 75 000, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS
P/R HG 333 Isafold, 61 000, familjen Niels Jensen
Cattleya A/S, 40 000, Flemming Pedersen
Themis Fiskeri A/S, 38 000, familjen Ryberg
John-Anker Hametner Larsen, 33 000
Gifico ApS, 25 000, familjen Claesson
Jette Kristine E 727 ApS, 24 000, Niels Arne Hounisen
Familjen Rasmussen, 13 000, Lingbank Fiskeri ApS och Lingbank Baltic ApS
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 12 000, familjen Bryngelsson
Brdr. Langer A/S, 12 000, familjen Langer
Fiskeriselskabet 2Bis ApS, 11 000, TripleNine Group (Koppernæs)
Familjen Knak, 9 000

Då fiskerättigheter för tobis och tobiskvoten varierar enormt mellan olika år är det också rimligt att redovisa fiskerättigheter utan tobis. Dessutom är det intressant att redovisa vem som har mest fiskerättigheter för de mer värdefulla fiskarterna, dvs sill och makrill.

Kvotkungar, fiskerättigheter exklusive tobis, ton fisk, kommentar, 2017

Astrid Fiskeri A/S, 62 000, familjen Johansson
Henning Kjeldsen, 57 000, i huvudsak Gitte Henning A/S och August A/S.
Asbjørn ApS, 46 000, familjen Magnusen
Familjen Tindskard, 37 000, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS
Rederiet Ruth A/S, 33 000, Gullak Madsen
P/R HG 333 Isafold, 28 000, familjen Niels Jensen
Themis Fiskeri A/S, 19 000, familjen Ryberg
John-Anker Hametner Larsen, 19 000
Cattleya A/S, 17 000, Flemming Pedersen
Jette Kristine E 727 ApS, 10 000, Niels Arne Hounisen
Familjen Knak, 9 000
Familjen Rasmussen, 6 000, Lingbank Fiskeri ApS och Lingbank Baltic ApS
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 5 000, familjen Bryngelsson
Brdr. Langer A/S, 5 000, familjen Langer
Familjen Hovgaard Schmidt, 4 000
Fiskeriselskabet 2Bis ApS, 3 000,TripleNine Group (Koppernæs)
Gifico ApS, 2 000, familjen Claesson

Kvotkungar, fiskerättigheter exklusive industrifisk (dvs för sill och makrill), ton fisk, kommentar, 2017

Henning Kjeldsen, 25 000, i huvudsak Gitte Henning A/S och August A/S.
P/R HG 333 Isafold, 21 000, familjen Niels Jensen
Astrid Fiskeri A/S, 17 000, familjen Johansson
Rederiet Ruth A/S, 16 000, Gullak Madsen
Asbjørn ApS, 15 000, familjen Magnusen
Familjen Tindskard, 10 000, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS
Themis Fiskeri A/S, 5 000, familjen Ryberg
Cattleya A/S, 5 000, Flemming Pedersen
Brdr. Langer A/S, 5 000, familjen Langer
Familjen Rasmussen, 3 000, Lingbank Fiskeri ApS och Lingbank Baltic ApS
Jette Kristine E 727 ApS, 2 000, Niels Arne Hounisen
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 1 000, familjen Bryngelsson

Värdemässigt är fiskerättigheter för makrill mycket mer värda än fiskerättigheter för sill som i sin tur är mycket mer värda än fiskerättigheter för industrifisk som brisling, tobis och sperling (vitlinglyra). Astrid Fiskeri A/S äger mycket sill, sperling och brisling, Isafold (vars majoritet ägs av Niels Jensen, hans dotter och hennes sambo/make) äger mycket makrill och sill. För P/R HG 333 Isafold och P/R Beinur, andra partrederier samt för de som bedriver fiske i enskild firma (personligen) finns inga tillgängliga siffror. men genom att olika fiskerättigheter har så olika värde är det också intressant att se vem eller vilka som har mest fiskerättigheter rent värdemässigt. På det området dominerar Henning Kjeldsen kraftigare än när det gäller hur mycket olika fiskeriföretag har i ton.

När det gäller bokförda värden för fiskerättigheter kan vi se att 4 företag är klart mycket större än de andra. Ytterligare två företag hade återfunnits i samma grupp om de hade varit bolag, nämligen P/R HG 333 Isafold (familjen Niels Jensen) och P/R Beinur (Tindskard). För de pelagiska företagen handlar det i huvudsak om IOK-fiskerättigheter men några har också mindre FKA-fiskerättigheter.

Nordstrand Fiskeri ApS, August A/S och Karen Nielsen ApS har främst demersala fiskerättigheter men företagen är med då de har en koppling till Henning Kjeldsen och Gitte Henning A/S.

Bokförda värden för fiskerättigheter i pelagiska fiskeriföretag, namn, miljoner DKK, ägare 2016

Gitte Henning A/S, 785, Kjeldsen
Astrid Fiskeri A/S, 654, Johansson
Asbjørn ApS, 606, Magnusen
Rederiet Ruth A/S, 543, Madsen
Themis Fiskeri A/S, 152, Ryberg
Gifico ApS, 145, Claesson
Cattleya A/S, 130, Pedersen
Jette Kristine E 727 ApS, 128, Hounisen
Nordstrand Fiskeri ApS, 122, Kjeldsen
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 109, Bryngelsson
TN Hirtshals ApS, 92, Tindskard
Lingbank Fiskeri ApS, 79, Rasmussen
Fiskeriselskabet 2bis ApS, 55, TripleNine Group (Koppernæs)
Themis Fiskeri AB, dansk filial, 42, Ryberg
August A/S, 37, Pedersen (Kjeldsen)
Karen Nielsen ApS, 29, Bloch Larsen & Munksgaard (Kjeldsen)
Lingbank Baltic ApS, 25, Rasmussen
Ahlma Danmark ApS, 23, Ahlström & Magnusson
Lingbank Pelagic ApS, 23, Rasmussen
Brdr. Langer A/S, 22, Langer
René Røn Fiskeri ApS, 21, René Røn (inkluderar även andelar i fiskebåtar)

Av företagen (egentligen är det båtarna som är medlemmar) är Gitte Henning A/S, Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Ruth A/S, Asbjørn ApS, Themis Fiskeri A/S, Gifico ApS, Cattleya A/S, Lingbank Fiskeri ApS, P/R Beinur (Tindskard) och P/R HG 333 Isafold medlemmar i Danmarks Pelagiske PO (DPPO).

Gitte Henning A/S är också medlem i Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) via flera båtar. Det gäller också familjen Tindskard som via TN Hirtshals ApS också är med i DFPO.

Jette Kristine E 727 ApS, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, John-Anker Hametner Larsen, Brdr. Langer A/S, familjen Knak, familjen Hovgaard Schmidt, HG 352 Polaris ApS (Kjeldsen), August A/S och Karen Nielsen ApS är medlemmar i DFPO. Dessa företag är i huvudsak företag som sysslar med industrifiske (IOK-rättigheter) eller demersalt fiske med FKA-rättigheter.

Bokförda värden, sammanlagt per ägare, miljoner DKK, 2016

Kjeldsen, 904 (970)
Johansson, 654
Magnusen, 606
Madsen, 543
Ryberg, 194
Pedersen, 130
Claesson, 145
Hounisen, 128
Rasmussen, 127
Bryngelsson, 109

För Niels Jensen med familj och för familjen Tindskard borde det vara ungefär samma summa som för familjen Magnusen medan Hametner Larsens fiskerättigheter bör vara värda ungefär lika mycket som familjen Claessons. Det bokföra värdet är märkligt olika mellan olika bolag, Brdr. Langer A/S har exempelvis ett väldigt lågt bokfört värde trots att bolaget äger stora fiskerättigheter för sill samtidigt som värdet av fiskerättigheter i Jette Kristine E 727 ApS förefaller högt i förhållande till deras fiskerättigheter i ton. Men det bokförda värdet kanske främst motsvarar anskaffningsvärdet (inköpsvärdet) och då framstår det ju som om några företag betalat mer för sin rättigheter medan andra, som familjen Langer, fått dem gratis och köpt billigt.

Det är också intressant att se om det finns stora tillgångar vid sidan av fiskerättigheter. Därför också en redovisning av de totala tillgångarna. I dessa tillgångar finns också fiskebåtar, andra fartyg, fastigheter, andelar i andra företag och annat med.

Totala bokförda värden i pelagiska fiskeriföretag, namn, miljoner DKK, ägare 2016

Gitte Henning A/S, 1 580, Kjeldsen
Rederiet Ruth A/S, 1 050, Madsen
Astrid Fiskeri A/S, 945, Johansson
Asbjørn ApS, 877, Magnusen
Themis Fiskeri A/S, 361, Ryberg
Cattleya A/S, 311, Pedersen
Jette Kristine E 727 ApS, 286, Hounisen
Gifico ApS, 247, Claesson
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 146, Bryngelsson
Nordstrand Fiskeri ApS, 144, Kjeldsen
TN Hirtshals ApS, 108, Tindskard
Lingbank Fiskeri ApS, 101, Rasmussen
Brdr. Langer A/S, 69, Langer
August A/S, 61, Pedersen (Kjeldsen)
Fiskeriselskabet 2bis ApS, 55, TripleNine Group (Koppernæs)
Odeskar Fiskeri A/S, 41, Andersson
Karen Nielsen ApS, 40, Bloch Larsen & Munksgaard (Kjeldsen)
Lingbank Baltic ApS, 30, Rasmussen
Lingbank Pelagic ApS, 30, Rasmussen
Ahlma Danmark ApS, 28, Ahlström & Magnusson
Christer og Lennart Fiskeri A/S, 28, Jansson
René Røn Fiskeri ApS, 21, René Røn (inkluderar även andelar i fiskebåtar)

För de svenskägda företagen är också bokförda värden i det svenska moderbolaget eller systerbolaget av intresse. Astrid Fiske AB, Rylo AB och Ahlma Fiskeri AB är moderbolag och de bokförda värden inkluderar värdena i de danska företagen. Omräknat till danska kronor. Inom parentes återges det sammanlagda bokförda värdet i de danska och svenska systerföretagen när dotterbolagsförhållande inte finns. Ahlma Fiskeri AB, Astrid Pelagic AB och Odeskär AB har pelagiska fiskerättigheter i Sverige, Astrid Fiske AB har demersala fiskerättigheter medan Fiskeri AB Ginneton har både pelagiska och demersala fiskerättigheter.

Totala bokförda värden i pelagiska fiskeriföretag i Sverige med anknytning till Danmark, namn, miljoner DKK, ägare, 2016

Astrid Fiske AB, 1 066, Johansson
Rylo AB (Themis), 429, Ryberg
Fiskeri AB Ginneton, 127 (374), Claesson
Ahlma Fiskeri AB, 77, Ahlström & Magnusson
Astrid Pelagic AB, 61, Johansson
Stella Nova Fiskeri AB, 34 (180), Bryngelsson
Odeskär AB, 21 (62), Andersson
Christer & Lennart Fiskeri AB, 8 (36), Jansson

I de fall företag har systerföretag i Danmark står det samlade totalvärdet inom parentes.

Sammantaget innebär detta att en grupp på 8 familjer i det svensk-danska fisket urskiljer sig från de andra. Kjeldsen, Johansson, Magnusen, Madsen, Tindskard (P/R Beinur), familjen Niels Jensen (P/R HG 333 Isafold), Ryberg och Claesson. Några totalsiffror för Tindskard och familjen Niels Jensen finns dock inte.

Med nya fiskebåtar kommer sannolikt de bokförda värdena i Lingbank-koncernen såväl som inom Themis-koncernen att öka. I allmänhet motsvaras tillgångarna av lån i motsvarande storlek.

Bokförda värden i Sverige och Danmark, sammanlagt per ägare, miljoner DKK, 2016

Kjeldsen, 1 724 (1 825)
Johansson, 1 127
Magnusen, 606
Madsen, 543
Ryberg, 429
Claesson, 374
Bryngelsson, 180
Pedersen, 130
Hounisen, 128
Rasmussen, 127

För en jämförelse har jag också gjort en lista där också demersala fiskeriföretag, dvs företag med FKA-rättigheter ingår. Kjeldsenägda Nordstrand Fiskeri ApS är det företag som har FKA-fiskerättigheter för största bokförda värdet följt av Ny-Kingfisher ApS, Förmodligen skulle räkkungen från Bornholm, Kristian Barslund Jensen, också ligga i samma klass om han haft ett bolag för sina fiskerättigheter i Danmark och inte bara partrederier. Barslund Jensens företag Ocean Prawns A/S har totala bokförda tillgångar på 1 181 miljoner danska kronor.

Bokförda värden för fiskerättigheter i fiskeriföretag, namn, miljoner DKK, ägare, 2016

Gitte Henning A/S, 785, Kjeldsen
Astrid Fiskeri A/S, 654, Johansson
Asbjørn ApS, 606, Magnusen
Rederiet Ruth A/S, 543, Madsen
Themis Fiskeri A/S, 152, Ryberg
Gifico ApS, 145, Claesson
Jette Kristine E 727 ApS, 128, Hounisen
Cattleya A/S, 130, Pedersen
Nordstrand Fiskeri ApS, 122, Kjeldsen
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 109, Bryngelsson
TN Hirtshals ApS, 92, Tindskard
Ny-Kingfisher ApS, 90, Svendsen & Gasberg Grønkjær
Lingbank Fiskeri ApS, 79, Rasmussen
Cyrano II ApS, 65, Vendelbo
Hvide Sande Puljefiskeri ApS, 62, många ägare
Thyborøns Kvoteselskab A/S, 58, Tamme Bolt
Thorupstrand Kystfiskerlaug ApS, 57, många ägare
Fiskeriselskabet 2bis ApS, 55, TripleNine Group (Koppernæs)
Fiskeriselskabet Borkumrif ApS, 53, Nielsen
Fiskeriselskabet Pondus ApS, 49, Sand
Themis Fiskeri AB, dansk filial, 42, Ryberg
August A/S, 37, Pedersen (Kjeldsen)
Kjærsgaard Hirtshals A/S, 29, Kjærsgaard
S 386 Casilo ApS, 29, Terpet & Sørensen
Karen Nielsen ApS, 29, Bloch Larsen & Munksgaard (Kjeldsen)
Lingbank Baltic ApS, 25, Rasmussen
Ahlma Danmark ApS, 23, Ahlström & Magnusson
Lingbank Pelagic ApS, 23, Rasmussen
Thorsminde Puljefiskeri ApS, 23, många ägare
Brdr. Langer A/S, 22, Langer
René Røn Fiskeri ApS, 21, René Røn (inkluderar även andelar i fiskebåtar)

Källor: Landbrugsstyrelsen, Dansk Skibsregister, CVRAPI, allabolag.se

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , Rederiet Ruth A/S, , , , , , , , , , , ,