Skärgårdsverk i norra Bohuslän

I norra Bohuslän fanns i stort sett bara små anläggningar, i huvudsak trankokerier. De flesta hade lokala ägare. I Svenneby socken fanns Brevik som anlagts 1793 eller 1794, Dunnholmen, Fiskeberget och Änghagen på Hogslätts ägor, Friseberget, Säletången och Karis bodar Läs mer…

Advertisements

Skärgårdsverk kring Lysekil, på Stångenäset och Sotenäset

I Lysekil fanns två trankokerier med namn Lyrevik, ett med 8 kittlar ägt av Fredrik Bundsen på Holma Säteri och ett mindre ägt av handelsmannen Borgström i Göteborg. Bundsen ägde också trankokeriet Rinkenäs som också låg i Lysekil. Det gjorde Läs mer…

Skärgårdsverk i norra Inland

Vid Basteviken i Hålta socken utanför Kungälv ägde Samuel Schutz i Göteborg ett stort trankokeri med 16 kittlar. Senare tycks en salterianläggning ha tillkommit och 1801 ägdes hela verket av kapten H.H. Clason. Vid Rörtången ägde Lars Kåhre ett större Läs mer…

Uddevalla med omnejd – sillsalterier och trankokerier

Uddevalla på 1700-talet var en sjöfartsstad, en redarstad. Göteborg vid samma tid var främst en residensstad, en förvaltningstad och en handelsstad. Där fanns redare men de var inte så dominerande som i Uddevalla. Redarna i Uddevalla seglade framförallt på Västersjön Läs mer…

Skärgårdsverk på Bokenäset och Skaftölandet

Skaftölandet och Bokenäs hade många anläggningar, såväl sillsalterier som trankokerier, på 1700-talet. Skaftö tillhör eller tillhörde i all fall på 1700-talet Morlanda socken, men tillhör idag Lysekils kommun. Rent geografiskt är ön en förlängning på Bokenäset som tillhör Uddevalla kommun. Läs mer…

Orusts skärgårdsverk

Ju längre norrut vi kommer i Bohuslän ju glesare var det mellan sillsalterierna och trankokerierna på 1700-talet. I Stala socken på södra Orust fanns ett lokalt ägt trankokeri på Råssön och väster därom i Tegneby socken fanns ett stort trankokeri Läs mer…

Tjörns skärgårdsverk

På Tjörn och kringliggande småöar fanns en stor mängd sillsalterier under 1700-talet sillperiod. Det fanns dessutom ändå fler trankokerier, både väldigt små och mycket stora. På öarna mellan Marstrand och Tjörn låg verken särdeles tätt. På Lilla Dyrön fanns Kittiholmens Läs mer…

Skärgårdsverk i och kring Marstrand

Marstrand var under en stor del av sillperioden en frihamn. 1775 förklarades hamnen som frihamn av Gustaf III och det blev också fritt för utlänningar att bosätta sig i staden liksom religionsfrihet och näringsfrihet (som för övrigt gällde hela sillhanteringen). Läs mer…

Sillsalterier i Gbg – staden, Masthugget, Lundby och Majorna

Det nuvarande Göteborgsområdet var det område där de flesta sillsalterier faktiskt fanns under 1700-talets stora sillperiod. Många av dem fanns inne i själva den dåvarande staden som låg innanför vallgraven och murarna. Salterierna i själva staden var i jämförelse med Läs mer…