Olyckor och dumpning av fisk – norska fiskebåtar i Västsahara

Det finns flera tidigare norska fiskebåtar i Västsahara. En av dem är delägd av ett norskt företag. Midoy Dakhla heter båten och häromdagen var den inblandad i en svår olycka. En annan båt heter idag Adrar. Tidigare hette den Bømmelbas. Den har gjort sig känd för dumpning av mängder med fisk. Ett antal obehagliga bilder på när båten dumpar fisk figurerar på nätet.

Adrar dumpar sardiner utanför Västsahara.

Att tidigare eller delägda norska båtar fiskar i Västsahara och dessutom använder helt oacceptabla metoder har fått den norska tidningen Fiskeribladet Fiskaren att reagera:

I dag viser vi de grufulle bildene av omfattende fiskedumping i samme området. Tidligere norske fiskebåter er ansvarlig for miljøkriminaliteten, og en av båtene skal ha dumpet 1000 tonn med sardiner fordi fisken var for liten. Sardinene passet ikke inn i boksene.

Hvordan opptrer norske redere i området? Vet vi om norske redere som fisker i Vest-Sahara opptrer på samme måten?

Alle de tidligere eierne av fiskebåtene beklager at deres båter blir brukt, og påstår de ikke visste at de endte opp som miljøverstinger. Likevel må vi spørre oss om de ikke bør bli mer bevisst i sine valg når de selger båtene ut av landet.

Etter vår mening bør alle norske redere gjøre sitt for å hindre salg av båter til et omstridt område som Vest-Sahara.

En gruppe som definitivt bør bli mer bevisst i sine holdninger er Fiskebåt, som ikke våger å ta standpunkt i striden rundt fiske ved Vest-Sahara. Mens pelagisk forening har en klar mening er det flaut stille i kontorene i Ålesund. Årsaken er trolig at enkelteredere, som også er medlem i Fiskebåt, tjener fett på sardiner fisket utenfor Vest-Sahara,

Norske myndigheter fraråder norske selskaper å drive næringsvirksomhet i området. At Fiskebåt ikke har synspunkt på disse spørsmålene betyr i realiteten at de godtar både fiskedumping og ulovlig okkupasjon av Vest-Sahara. Hadde Fiskebåt hatt ryggrad hadde de både fordømt engasjement i området og at norske redere selger båtene som blir brukt til miljøkriminalitet.

Kritiken av de norska storfiskarnas organisation, Fiskebåt, har fått dem att reagera och svara ganska aggressivt på sin hemsida. De menar att de visst har en klar uppfattning:

-Fiskebåt tar sterkt avstand fra fiskedumping og ulovlig fiske, enten det skjer i norske eller utenlandske farvann
-Fiskebåt tar ikke stilling til territoriale konflikter i Afrika eller andre steder, og forutsetter at norske myndigheter tar hånd om slike spørsmål
-Fiskebåt legger til grunn at norsk næringsliv følger de pålegg de får fra norske myndigheter i slike saker
-Fiskebåt legger seg ikke opp i hvor fiskefartøyer selges. Det er uansett umulig å unngå at stråmenn kan bli involvert i kjøp og salg av fiskefartøyer. Det innebærer at fartøyene kan havne hvor som helst, noe tidligere erfaringer klart viser.

Fiskeribladets ledare är ett resultat av den uppföljning de gjort på en artikel jag skrivit här på min blogg. Om vilka som tidigare ägde de norska fiskebåtar som fiskar i Västsahara. Det är inte varje dag en liten artikel på en blogg i Sverige får som resultat (visserligen indirekt vi en stor norsk fiskeritidning) att Nordens största intresseorganisation för fiskare och fiskeriföretag måste uttala sig. Fiskeribladet Fiskaren har som uppföljning skrivit ett antal artiklar om frågan. Till dem ska jag återkomma med en kommentar.

Själv har jag också skrivit en uppföljningsartikel. Om det företag som idag äger Adrar. Mutandis – LGMC och de som äger det företaget. Bland annat en tidigare turistminister i Marocko tillsammans med den man som brukar kallas Marockos rikaste person. LGMC äger dessutom en båt som tidigare varit såväl dansk som svensk. Aldo.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Midoy Dakhla, Adrar, Bømmelbas, Fiskdumpning, Fiskebåt, Fiskeribladet Fiskaren, Västsahara, Marocko, Norge, Pelagiskt fiske, Sardiner, Samhälle, Politik