Norskt företag en av de störst kvotinnehavarna i Chile

2013 infördes individuella överförbara fiskerättigheter (ITQ eller TFC) i Chile. För första gången bestämdes också kvoter med utgångspunkt från vetenskapliga råd. Detta ledde till kraftigt minskade totalkvoter för de flesta fiskarter:

The Chilean government recently announced the first set of science-backed quotas for 2014. Following recommendations from independent scientific committees, the government set quotas to help rebuild four critical species: common hake, jack mackerel, anchoveta, and sardines. This is an important step forward for the oceans.

While some of these fish may sound unfamiliar, they are both the largest fisheries in Chile and some of the largest fisheries in the world. Chile ranks eighth in the world in terms of the total amount of fish caught in its ocean. But populations of these four species are seriously overfished, endangering ecosystems and our ability to feed people. The common hake and jack mackerel fisheries collapsed during the last decade, and populations of anchoveta and sardines are dropping fast. These new quotas will allow these species time to recover and rebuild their populations, ultimately ensuring that these fisheries remain a plentiful source of food for the future.

Oceana spent many years campaigning for a new, science-backed quota system, and we’re pleased with these first results. Following the new system, the government reduced the quota for common hake by 55 percent, for anchoveta by 65 percent in specific regions, and for sardines by 29 percent in specific regions. The only increased quota was for jack mackerel. There are some signs that this fishery is recovering, largely due to previous quota reductions that occurred after Oceana revealed in 2010 that the quotas were systematically being set at levels greater than what was sustainable.

Chile’s first science-based quotas are a tremendous step toward rebuilding these fisheries. Oceana will continue to advocate for science-guided management in Chile and around the world. Oceana will also continue to support the scientific committees as they face pressure from the commercial fishing industry to raise quotas.

Uppenbart hade det varit ett stort överfiske och det syns i fångsterna av taggmakrill som på 1990-talet kunde uppgå till 4 miljoner ton per år, men numera ligger på en tiondel av det. Likadant är det för anchovetafisket och sardinfisket. 2009 Individuella kvoter infördes dock redan 2001. Då fanns det 78 företag som sysslade med fiske av taggmakrill, efter ett tag var det antalet ner på 26. Fisket i Chile är ett av världens största.

Idag kontrollerar fyra stora företag större delen av fiskerättigheterna för taggmakrill. Det är Orizon (fusion mellan SouthPacific Corp och Pesquera San José), Blumar (fusion mellan Itata och El Golfo), Camanchaca Pesca Sur (fusion mellan Camanchaca och Pesquera Bio Bio:s pelagiska verksamhet) and Marfood (ett samarbete mellan Alimar och FoodCorp). Taggmakrill och makrill används i huvudsak för konsumtion, men taggmakrill (jurel) också för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. I Chile är det främsta sardin och anchoveta som används för tillverkning av fiskolja och fiskmjöl.

Marfood ägs till 50% var av Alimar respektive FoodCorp. FoodCorp ägs i sin tur av norska Austevoll Seafood ASA (familjen Møgster). Alimar innehar 13% av taggmakrillrättigheterna och 12% av rättigheterna för sardin och anchoveta, mest sardin. FoodCorp har 9% respektive 3% ( i huvudsak sardin). Sammanlagt blir det 22% respektive 15%. FoodCorp har också 7,6% av fiskerättigheterna på hoki (merluza de cola) medan Alimar innehar cirka 10%. Dessutom köper företagen upp fisk från små kustfiskeföretag. FoodCorp äger 5 större pelagiska fiskebåtar, Cazador (1 910 bruttoton), Don Manuel (1 315), Ligrunn (769), Marpro I (812) och Chivilingo I (762), de två sista via dotterbolag.

I Sydafrika finns ett företag som också heter FoodCorp med fiskeriverksamhet och varumärket Marpro. Ett tidigare samband mellan de två företagen verkar troligt men idag finns inget samband. Ägaren till FoodCorp i Sydafrika är RCL Foods.

Huvudägare i Alimar är Grupo Izquierdo Menéndez som också är huvudägare i Sopesa (Pesquera San Antonio SA) som har taggmakrillrättigheter, cirka 10% av rättigheterna till sardiner och 1% av anchovetarättigheterna, 9,2% av rättigheterna till hoki och 0,8% av hakerättigheterna.

Förutom Austevoll och FoodCorp finns det också ett annat norskägt företag verksamt i Chile, Koppernæs Gruppen genom bolaget Lota Protein SA. Det chilenska bolaget är idag en del av fiskmjölsföretaget TripleNine Group A/S i Danmark som ägs till 50% av Triple Nine Amba och 50% av Koppernæs Gruppen. Lota Protein innehar 1,5% av fiskerättigheterna för taggmakrill, 2,4% av sardinrättigheterna och 2% av hokirättigheterna.

Den riktigt stora kvotägaren är Blumar som innehar följande kvoter:

Mackerel III (Taggmakrill, Jurel)-X Región	23,88%
Sardine (Sardin) V-X Región	25,06%
Anchovy (Anchoveta) V-X Región	23,51%
Anchovy (Anchoveta) II-IV Región	49,51%
Pilchard (Sardin) III-IV Región	60,00%
Hoki (Merluza de cola) V-X Región	22,45%
Chilean Hake (Kummel, Merluza comun) IV-X Región	31,04%

Genomsnittligt har Blumar 24% av hästmakrillrättigheterna och 25% av sardin och anchovetakvoterna. Blumar har 9 snörpvadsbåtar och 2 trålare. Dessutom ägnar sig Blumar åt fiskodling, främst av lax.

Camanchaca (familjen Fernandez) är främst ett företag som odlar lax och musslor men de bedriver också fiske av sardin, taggmakrill och hummer. Camanchaca Pesca Sur som ägs av Camanchaca till 70% och Pesquera Bio Bio till 30% har 15,8% av fiskerättigheterna för taggmakrill och 19,2% av rättigheterna för sardin och 0,7% av anchovetarättigheterna. Moderbolaget Camanchaca har 5,9% av fiskerättigheterna för hoki och nån procent av rättigheterna för anchoveta (har haft 18%) samt fiskerättigheter för taggmakrill samt sardin.

Pesquera Bio Bio som ägs av familjen Stengel innehar 29,5% av rättigheterna till kummel (hake) och 6,5% av rättigheterna till hoki. Företaget är näst störst när det gäller fisket av chilensk kummel och tillsammans med Blumar dominerar företaget detta fiske.

Orizon är ett företag som ingår i det stora konglomeratet Copec. Företaget ägnar sig åt fiske av taggmakrill (jurel) med cirka 20% av fiskerättigheterna, makrill (caballa), sardin (cirka 20%), anchoveta (6,1%) och bläckfisk. Dessutom innehar de 14,8% av rättigheterna till hoki. Företaget har 8 fiskebåtar. Moderbolag i Copec är ett företag som heter AntarChile SA och det ägs av familjen Angelini (Grupo Angelini). Förutom Orizon har gruppen ytterligare några fiskeriföretag, Empresa Pesquera Eperva S.A, Pesquera Iquique – Guanaye S.A. (Igemar) och Corpesca S.A. Corpesca är Chiles största fiskmjölstillverkare och innehar rättigheterna till cirka 10% av taggmakrillkvoten, 69% av anchovetakvoten och en mycket stor del av sardinkvoten inräknat Igemar och Eperva. Sammanlagt har de 82 fiskebåtar, huvudsakligen till anchovetafisket.

När det gäller fisket av kummel och hoki finns det en rad andra företag som har stora andelar, men inte i det pelagiska fisket som norska företag har fiskerättigheter i. Jag utelämnar därför dessa företag då de inte relevanta i förhållande till de norska företagen men kan konstatera att japanska Nissui är en av de största kvotägarna i detta fiske.

Rättigheter taggmakrill Chile

Orizon och Corpesca (Grupo Angelini) 30%
Blumar 24%
Camanchaca 16%
Alimar (Grupo Izquierdo Menéndez) 13%
Food Corp (Austevoll) 9%

Rättigheter sardin Chile

Blumar 25%
Orizon och Corpesca 25%
Camanchaca 20%
Alimar och Sopesa 20%
FoodCorp 3%

Rättigheter anchoveta Chile

Orizon och Corpesca 69%
Blumar 25%

Siffrorna är ungefärliga och förändras över tid så jämförelser är svåra. Jag kan också ha fått fel på nån procent här och där och hit och dit då jag använt olika källor för olika uppgifter. Sammantaget har det visat sig att vissa källor inte är tillförlitliga och att det blivit över 100% för vissa kvoter. Med hjäp av andra uppgifter har jag då fått räkna om uppgifterna vilket är en klar felkälla. För Blumar, FoodCorp och Alimar har jag aktuella uppgifter, för de andra företagen lite äldre. Uppgifterna för Camanchacha, Sopesa, Orizon och Corpesca har fått skrivas ner i jämförelse med de gamla siffrorna vad det gäller taggmakrill och sardin.

Klart är dock att fyra företag, Blumar, Orizon/Corpesca, Camanchaca och MarFood (Alimar och FoodCorp) totalt dominerar chilenskt fiske. Det finns uppenbarligen ingen gräns för hur stor del av en kvot som ett enskilt företag kan äga. Ett av de fyra har norskt delägande och dessutom finns ett mindre företag med norskt och danskt ägande.

I Chile och Peru verkar det inte finnas någon gräns för hur mycket av en viss kvot ett visst företag får lov att inneha. Detta har betytt en mycket starkare koncentration än i länder som Sverige, Danmark, Island med flera där begränsningar av olika slag finns.  Införandet av överförbara kvoter i Peru och Chile måste därför anses som något problematiskt även om det finns en speciell kustkvot för mindre fiskeriföretag och fiskebåtar i Chile. Oavsett detta så är läget sådant i det chilenska fisket som det är i alla fiskenationer. Även det småskaliga kustnära fisket måste minskas då det finns för många båtar, för många fiskare och för stor fiskerikapacitet. Inte heller finns det något som säger att småskaligt fiske per automatik är mer natur- och mijövänligt än storskaligt fiske.

Läs också:
Svensk sannolikt störste innehavare av fiskekvoter i Västafrika
En svensk är en av Rysslands största kvotägare
Norrmän bland de största kvotinnehavarna i Peru

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om ITQ, TFC, Individuella överförbara fiskerättigheter, Oceana, Blumar, Marfood, Orizana, Camanchacha, Corpesca, FoodCorp, Austevoll ASA, Alimar, TripleNine, Fiskmjöl, Fiskolja, Koppernæs, Chile, Pelagiskt fiske, Taggmakrill, Anchoveta, Kummel, Hoki, Sardin, Stilla Havet