Ska vi tro på att Greenpeace är positiva till fisket?

Den fiskeripolitiske talespersonen för Greenpeace i Danmark är Hanne Lyng Winter. I ett blogginlägg menar hon att Greenpeace i själva verket är positiva till fisket. Hon kan ha rätt såtillvida att de vill vara positiva, att deras intentioner är riktiga. Men problemet är att de också sprider en massa villfarelser. Rena felaktigheter, rena lögner.

Bottentrål

Bottentrål

I sitt senaste blogginlägg menar Lyng Winter att ett av de stora problemen i fisket är bottentrålningen. När det gäller detta har hon och Greenpeace rätt. Bottentrålning är ett problem och orsakar skador på bottnarna. Garn, krok och burfiske är skonsammare för havsmiljön. Bifångsterna är också stora vid bottentrålning och utkasten av icke säljbar och icke-önskvärd fisk därför större.  Det finns metoder att minska bifångsten. Med artsorterande rist kan bifångsten minskas i kräftfisket och räkfisket. Med storlekssorterande rist så fångas i huvudsak bara fisk i rätt storlek inom fiskfisket. Det innebär alltså även det minskade utkast.

Bottentrålning utförs i danska (och svenska farvatten) främst av små till medelstora båtar som fiskar räkor, kräftor (jomfruhummer), fisk och plattfisk. Med fisk menas främst bottenlevande fisk som olika torskfiskar och plattfiskar. Stora fiskebåtar i svenska och danska vatten använder i huvudsak flyttrål (pelagisk trål) och snörpvad, men använder en slags bottentrål vid tobisfiske i Nordsjön (denna trål kallas tobistrål eller semipelagisk trål). En sådan trål har troligen mindre skadeverkningar än en vanlig bottentrål. Vid en del sillfiske, kanske främst i Östersjön, används också bottentrål ibland. Flyttrål och snörpvad innebär ingen som helst påverkan på bottnarna. Stora trålare är allså i allmänhet mer miljövänliga än små.

Det pågår utveckling av mindre skadliga bottentrålar, exempelvis så har flytande tråldörrar som inte vidrör botten utvecklats. Trots detta finns det anledning att försöka få fiskare att byta redskap. Det tycks ha varit lätt att få svenska fiskare att fiska kräfta med bur. Betydligt svårare har det varit i Danmark. Burfiske av kräfta är inte helt problemfritt, men det innebär inga skador på bottnarna. Vid vissa typer av fisken, kanske främst när det gäller riktat fiske för fångst av plattfisk vore det också vettigt om fiskebåtar bytte ut bottentrålen mot snurrevad.  Ett fiskeredskap som ger mindre skador på bottnarna än bottentrål.

När det gäller fiske efter torsk och kolja så är backor (långrev) ett alternativ som kanske borde uppmuntras. I Östersjön kan kanske burar också vara ett alternativ och det har bedrivit framgångsrika försök med burfiske även om de flesta försök inte varit så lyckade. Utvecklingen av burrar för torskfiske pågår fortfarande och med all säkerhet kommer bra burar för torskfiske att finnas på marknaden inom några år.

Ett fel som Greenpaace ofta gör är att de hävdar att småskaligt fiske är miljövänligare än storskaligt. Det är alltså på det generella planet fel. Storskaligt pelagiskt fiske är idag det miljövänligaste fisket tillsammans med småskaligt bur- och garnfiske. Det pelagiska fisket innebär inga skador på bottnarna utom i undantagsfall och det har också den lägsta bränsleförbrukningen i förhållande till mängden fångad fisk. Storskaligt fiske med snörpvad är det klimatvänligaste sättet att fiske. Småskaligt bottentrålsfiske är mer skadligt för miljön än storskaligt trålfiske med flyttrål.  Dessutom innebär bottentrålsfiske stor bränsleförbrukning per fångad mängd fisk. Det är inte klimatvänligt. Det handlar alltså inte om stora elerl små båtar, inte om småskaligt kustnära fiske och storskaligt kommersiellt iske. Utan om vilka fiskeredskap som används. Först när Greenpeace slutar sprida lögner som småkaligt och storskaligt fiosk samt deras miljökonsekvenser kan organisationen tas på allvar när de påstår att de är posotiva till yrkesfiske.

Det är dock inte nog med det. Greenpeace måste också sluta sprida lögner om individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, också kallat individuella överförbara kvoter, ITQ). De påstår om och om igen att detta bara gynnar stora fiskefartyg. Det påståendet är inte sant. Undersökningar har visat att införande av TFC-system i Danmark och i det pelagiska fisket i Sverige har lett till en minskning av antalet stora och medelstora båtar som är större än den generella minskningen av antalet fiskebåtar. Minskningen när det gäller små kustnära fiskebåtar har istället varit mindre eller jämförbara med den generella minskningen. I Sverige har faktiskt antalet kustnära fiskebåtar inte minskat alls sen TFC infördes.

TFC innebär alltså inte att det storskaliga fisket gynnas på det småskaliga fiskets bekostnad. När Greenpeace påstår det så ljuger de. Dessutom råder ingen direkt konkurrens mellan storskaligt fiske på uthavet och kustnära fiske. Det kan helt enkelt inte fiska på samma ställen, Små båtar inte ute på öppet hav och stora båtar inte inne fjordar och vikar. Det finns förstås undantag, men det är få i det stora hela. Först när Greenpeace slutar sprid lögner om TFC går det att ta organisationen på allvar när de påstår att de är positiva till yrkesfiske.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements