Bottentrålning är skadligt för bottnarna

Två danska fiskare, John Laursen, formand for Fiskernes Forbund, samt Michael Nyholm, næstformand for Fiskernes Forbund, ifrågasätter i Fiskeritidende att bottentrålning skadar bottnarna. De hävdar att det inte finns nån forskning som bevisar detta:

En ting ligger dog stadig hen i det uvisse: Hvor er dokumentationen for, at trawlfiskeri ødelægger bundfaunaen?

Efter Fiskernes Forbunds undersøgelser foreligger der hverken herhjemme eller i udlandet undersøgelser, der underbygger de to ministres holdning.

Tværtimod viser al erfaring, at det er godt for havbunden, at der rodes lidt op i den, så små krebs- blød- og skaldyr kommer frem som foder for fiskene.

Vi har under hele forløbet fået særdeles god opbakning fra DF ved folketingsmedlem René Christensen, som har vist stor forståelse for dansk fiskeri.

En forståelse som vor Fødevareminister endnu en gang brillere med at mangle!

Nu är det bara det att de danska fiskarna har fel. Det finns gott om forskning som visar att bottentrålning skadar bottnarna. Det finns också forskning som visar att yrkesfiskare med flit avlägsnat korallrev och annat på bottnar. Det har tyska räkfiskare i den tyska delen av Vadehavet bevisligen gjort för att det skulle bli lättare att fiska hästräkor. Den äldsta forskningen som visar att bottentrålning skadar bottnarna gjordes av tyska forskare redan på 1920-talet i just den tyska delen av Vadehavet. Ytterligare undersökningar gjordes av en lång rad andra forskare på 1970-talet. Kontentan av denna forskning är klar. Bottentrålning skadar bottnarna, dock tycks skadorna vad det gäller lerbottnar var begränsade och främst innebär förändrat artsammansättning, men inte färre arter.

Senare studier visar också på att bottentrålning skapar permanenta skador på havets bottnar men dessutom på att den totala biomassan på bottnarna minskar. Det sistnämnda kunde inte påvisas i tidigare studier. Dessutom visar både äldre och nyare studier att speciella habitat på havsbottnarna som ostronbankar och korallrev får bestående och permanenta skador. De försvinner och livet på dem, som ofta är unikt, försvinner. Med den intensiva bottentrålning som länge förekommit i Kattegatt kan vi dock utgå från att mängden unika miljöer i Kattegatt är mycket begränsad numera. Det mesta av den karaktären är sannolikt borta sen länge, precis som i tyska delen av Vadehavet. Det finns dock studier som visar att skadade koraller och minskad biomassa kan hämta sig om trålningen inte är alltför intensiv och sker mycket sällan.

Bottentrålningsskador

Skador av bottentrål på koraller (Lophelia …). Källa och Bild: imr.no

Det råder alltså ingen tvekan om att bottentrålning innebär skador på havsbottnar, förändra fauna och minska biomassa i de flesta områden som trålas. Det finns därför all anledning att förbjuda bottentrålning i känsliga havsområden med stor artrikedom och unika fauna som exempelvis i svenska Koster- och Väderöfjordarna. Att förbjuda bottentrålning helt är av många orsaker inte möjligt. Dessutom finns det bottnar som utan problem bör kunna trålas då skadorna i dessa områden inte är så stora. Förändrad bottenfauna blir det dock, men det är inte säkert att den totala biomassan minskar. I områden där bottentrålning förbjuds kan en del arter (exempelvis kräfta = jomfruhummer) fiskas med bur. Burfisket är inte heller det utan problem, men det innebär inga bottenskador och mycket små bifångster. Kräftfiske med bottentrål utan ristinnebär mycket stora bifångster.

Läs också:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements