J.W. Bergs

Inlägg nr 10 av 16 i serien Fiskebåtsvarv i Göteborgsområdet

Johan Wiktor Berg föddes i Gesäters socken i Dalsland 1885. Han kom till Hälsö 1912 efter att lärt till smed i Strömstad dit han kom som 18-åring. Till Hälsö lockades han av vadfiskare från Öckeröarna som han mötte i Strömstad.  De ville gärna ha en smed i sin hemtrakter.

Men flytten gick inte direkt till Hälsö från Strömstad. Först arbetade J.W. Berg på mekaniska verkstäder i Grebbestad, Gravarne och Lysekil.  På den sistnämnda orten arbetade berg några år på Lysekils Mekaniska Verkstad (Lars Laurin), det företag som senare skulle få namnet Skandiaverken. 1908 flyttade Berg till Marstrand för att arbeta på Laurins filial där (Kvarnholmens varv). Han arbetade även periodvis på företagets verkstad på Gårda i Göteborg. 1910 fick han arbete på huvudverkstaden i Lysekil och flyttade dit. I Lysekil gifte han sig med Agnes Almqvist, dotter till timmermannen J.A. Almqvist vid Fridhems varv.

1911 flyttade paret till Knippla i Göteborgs norra skärgård. Där arbetade J.W. Berg vid den varvsrörelse som August Andersson från Marstrand drev. Han hade tänkt bygga ut varvet, men lokalbefolkningen protesterade och varvet lades i stället ner i slutet av 1911. Vid denna tid var Knippla och Öckerö dem mest expansiva fiskelägena och Berg beslutade därför att lägga varvet mittemellan, på Hälsö. 1912 flyttade familjen Berg till Hälsö.

Där fick J.W. Berg överta ett magasin från kapten Hilmer Hansson. I det magasinet som låg intill Janne Petterssons varv inrättade Berg en smedja och verkstad efter att en tid arbeta som inhyrd smed på Janne Petterssons varv. 1918 köpte J.W. Berg också Hansson storslagna skepparhus som skiljde sig från allt annat på ön. 1920 byggdes huset på med en våning.

För att kunna ta upp fiskebåtar på land och underhålla dem ordentligt byggde J.W: Berg snabbt två slipar i anknytning till verkstaden som också byggdes ut med ett metallgjuteri. Den första slipen byggdes 1914 och den andra 1917. Metallgjuteriet gjorde det möjligt att gjuta propellerblad och reparera propellrar på platsen utan att vara beroende av underleverantörer. Efter att de första åren ha varit ensam hade J.W. Berg över 10 anställda år 1920.

Området där varvet låg var egentligen alldeles för litet vilket ledde till att bostadshus fick flyttas när varvet expanderade och verkstaden hamnade så småningom på pålar över vattnet.  Strandlinjenflyttades också ut genom utfyllningar som ofta gick till så att gamla båtar och fartyg fylldes med sten och sänktes. Ett fartyg gjordes exempelvis till basen för den ramsåg som anlades på varvet. Fram till 1929 hade varvet dessutom ett eget elverk, drivet av en tändkulemotor. Sonen Walter Berg har uppgett att varvet bord ha flyttat till Hönö på ett tidigt stadium på grund av det begränsade området på Hälsö. Istället kom J.W. Bergs bror Ernst Berg att anlägg en slip och mekanisk verkstad på Hönö, Berg & Johanssons Mekaniska Verkstad.

J.W. Berg skötte till en början arbetsledning och teknisk utveckling vid varvet ensam men biträddes senare av sonen Östen Berg och ingenjör Henry Rydén, senare ägare av Lundby Mekaniska Verkstad i Göteborg. Administration och ekonomi sköttes av Torsten Österberg och brorsonen Olof Berg. Östen Berg utbildade sig vid Göteborgs Tekniska Institut, vilket även hans yngre bröder Walter och Lennart Berg gjorde senare. Efter att ha låtit bygga sig en fritidsbåt (lustbåt) vid Mobergs varv i Färjenäs blev Berg inspirerad att börja bygga båtar själv. 1928 byggdes de första fiskebåtarna vid varvet och 1929 startade företaget också propellertillverkning. Dessutom tillverkades snurrevadsvinschar, spolpumpar, styrmaskiner med mera. Fiskebåtarna som byggdes utrustades i allmänhet med de egna produkterna. De första 5 fiskebåtarna ritades av Jac M. Iversen på Mobergs varv.

Utöver att konstruera, rita och bygga egna fiskebåtar konstruerade varvet, dvs Östen Berg, fiskebåtar även för andra varav som exempelvis Ringens Båtvarv i Marstrand, Halmstad Varv och Saltviks Slip & Varv på ostkusten i närheten av Oskarshamn.

Vdi varvet kom det periodvis att byggas så många båtar att tillverkningen av skrov fick läggas ut på andra varv som exempelvis Gregersens båtbyggeri i Risør i Norge. Gregersen byggde exempelvis ett flertal av skroven till den fiskebåtstyp som Östen Berg specialritade till fiskare i Halland på 1930-talet. Vid Bergs varav levererades under trettiotalet 4 fiskebåtar till England (till Bolinders dotterbolag Marstrand Fishing Company och med fiskhandlare fån Grimsby som delägare) och 1 till Skottland. Tre av dessa skrov byggdes vid Ringen varv i Marstrand.

På 1930-talet hede Bergs ett avtal med AB Bolinders Mekaniska Verkstad om att endast installera Bolindermotoerer id eras nybyggen och Bolinder förband sig å sin sida att altid använda sig av Bergs propellrar, även vid installationer vid andra varv. Detta avtal upphördes att gälla först på 1950-talet efter att Bolinder-Munktell, som företaget hette då, slutat tillverka båtmotorer med råoljedrift.

Bergs i början av 1940-talet

Bergs i början av 1940-talet

I slutet av 1930-talet hade J.W. Bergs varv  mellan 60 och 70 anställda. Vid mitten av 1940-talet blev företaget också delägare i Collins järnhandel i Göteborg tillsammans med Olof Liljeqvist. Collins levererade en massa järnartiklar till varvet. 1952 såldes denna andel igen.

1944 byggde varvet en skrovhall på grund av beställningen på fiskebåtar på Island. Skrovhallen var dock inte helt tät, utan öppen i riktning mot slipen. Skrovhallen som samtidigt anlades på det intilliggande Petters varv var betydligt gedignare. Utöver de tre isländska båtarna byggdes ytterligare tre båtar under kriget efter samma ritningar, Anna-Siri, Anna-Birgit och Canning. Samtliga för olika företag.

Samma år som den nya skrovhallen byggdes på Öckerö köptes också Richard Martinssons varv på BJörkö. Vid detta varv byggdes sju skrov för Bergs räkning, men framförallt tillverkades olika typer av utrustning till fiskebåtar såsom däckshus av aluminium när detta blev aktuellt fram på 1960-talet. Dessutom fungerade varvet på Björkö som reparationsvarv.

1947 omvandlades J.W. Bergs Varv till ett aktiebolag. J.W. Bergs Varv och Mek. Verkstad AB. Ägare av det nybildade aktiebolaget var J.W. Berg själv med 40% och med de tre söneran Östen, Walter och Lennart berg som ägare av 20% var. Efter att J.W. Berg dog år 1952 fick bröderna ytterligare 20% som delade på sinsemellan och deras mor Agnes blev ägare till 20%.

Bergs varv utvecklade också nya typer av skrov för fiskebåtar på 1950-talet samt började installera dieselmotorer i båtarna från år 1955. Något som snart krävde motorbäddar av stål istället för av trä. Propellrarna utvecklades allt mer, tillverkningen blev större och de exporterades i hela världen för användning i alla möjliga typer av fartyg. För att kunna möta efterfrågan byggde därför en ny propellerfabrik på Öckerö år 1960. I samband med detta sålde Lennart berg sin andel i företaget till Agnes, Östen och Walter Berg. 1973 byggdes propellerfabriken ut och företaget hade vid denna tid omkring 120 anställda. med tiden blev tillverkning av styrsystem för propellrar och underhåll av propellerutrustningar runt hela världen centrala delar i propellerfabrikens verksamhet.

1961 brann Bergs maskinverkstad ner och 1962 övertogs Petters varv. Därefter byggdes alla skrov i Petters skrovhall som var mycket bättre än den på Bergs varv. Den nya verkstaden byggdes vid porpellerfabriken på Öckerö och Hälsödelen av företaget sysslade därefter enbart med byggnation och reparation av båtar.

1966 introducerades tråltrumman i Sverige av J.W. Bergs varv och året därefter byggdes de sista större träfiskebåtarna vid varvet. 1971-72 byggdes dock tre mindre trålare för användning i de stora insjöarna. Beställare av dessa var Fiskeriverket. 1973 såldes till slut varvsdelen av företaget. Köpare var Ljungsvik & Carlsson AB med Jörgen Carlsson (son till Sigward Carlsson på Knippla Skeppsvarv) och Rolf Ljungsvik som ägare. Detta företag var en framgångsriks skeppsmäklerifirma specialiserad på fiskebåtar. Varvet fick namnet AB Hälsö Varv.

Ljungsvik & Carlsson tänkte nu bygga upp en koncern inom fiskerinäringen med båtar och varv. Företaget expanderade mycket kraftigt och snabbt, en mängde order på nya fiskebåtar, de flest av stål, togs in och 1974 hade de 19 beställningar varav 16 för utländska beställare, däribland en träfiskebåt för Nordirland. På grudn av utvecklingen rent generellt och inom fiske specifikt drogs de ekonomiska förutsättninagrna undan för deras stor satsning på ringnotsfiske i Nordsjön. Svenska båtar utestängdes från Nordsjön, sillbeståndet kollapsade, inflationen var enorm. Resultatet blev konkurs för Ljungsvik & Carlsson på våren 1975. Varvet i sin helhet köptes ur konkursboet av Mattssonföretagen i Uddevalla (Gustaf Mattsson) och blev en del av företaget Fartygsentreprenader AB (FEAB) under namnet Hälsöverken. FEAB ägde också varvsverksamhet i Marstrand (Marstrandsverken), Karlstad (Karlstadsverken) och Stenungsund.

FEAB:s verksamhet på Hälsö lades dock ner efter två år, dvs 1981, och varvsområdet övertogs av Jan och Elisabeth Benholm. Deras företag sysslade med att bygga och renovera bryggor och kajanläggningar. Idag heter detta företag C.A. Benholms Sjöentreprenad AB, drivs av Carl-Axel Benholm och återfinns i Västra Frölunda. Nybildade Benholm Entreprenad AB på Öckerö drivs sannolikt av hans son Carl Magnus Benholm.

Varvsområdet på Hälsö ägs fortfarande av familjen Jan Benholm via bolaget JANAB men arrenderas sen 2013 av Marinforum/Hönö Båtvarv som bedriver reparation, underhåll, vinterförvaring av fritidsbåtar och motorer samt en del annan verksamhet på området. De bedriver också verksamhet i Hönö Röd, Hönö Båtvarv.

Familjen Berg ägde Propellerfabriken fram till 1979 då den också såldes. Efter flera turer och ägare ägs fabriken idag av Caterpillar. Men det är en annan historia som jag får återkomma till.

Fiskebåtar byggda vid J.W. Bergs.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Serienavigation<< Knippla SkeppsvarvMobergs varv >>
Advertisements
  • Pingback: Mobergs | Det gamla Göteborg()

  • Pingback: Mobergs varv | Njord()

  • Jan Benholm

    Rättelse: Hälsö Varv ägs idag av JANAB som i sin tur ägs av Jan Benholm med fam. Så har det varit från 1981 då vi köpte varvet. Från 2013 arenderar Marinforum Hönö Båtvarv AB delar av varvsområdet och inget annat.
    Med vänlig hälsning Jan Benholm

    • Tack för rättelsen. Ska ändra det.