HaV måste lösa problemen i räkfisket nu

Havs- och vattenmyndigheten är ytterst ansvariga för att problemen i det svenska räkfisket får en lösning som innebär att ett hållbart fiske kan äga rum. Idag är det allt annat än ett lagligt eller hållbart fiske. Orsakerna till detta är ett ålderdomligt förvaltningssystem som lett till att det finns för många båtar med räkfisketillstånd, en överkapacitet eller överetablering inom räkfisket. Detta i sin tur har lett till lönsamhetsproblem.

Lönsamhetsproblemen har i sin tur lett till en olaglig praktik där svenska räkfiskare uppgraderar fångsten så att de i huvudsak kan landa kokräkor (kokta ombord och sålda som färska) som ger mycket mer betalt. En normal fångst i räkfisket består av ungefär 70% råräkor och 30% kokräkor. Svenska båtar landar i snitt ungefär 70% kokräkor och 30% råräkor vilket innebär att det kastar ut stora mängder räkor på ett olagligt vis. Det är detta som kallas uppgradering.

Lösningen på problemen med bristande lönsamhet och olagliga metoder i räkfisket är inte att varje fuskande räkfiskare döms. Lösningen är att överkapaciteten tas bort så att fisket kan bli lönsamt och långsiktigt hållbart på samma sätt som det danska räkfisket i Skagerak och Nordsjön. Myndigheten har redan gått en bit på denna väg då de tillåter tillfälliga kvotbyten mellan båtar under vissa förhållanden. Yrkesfiskarna har också gjort sitt genom att en del sålt sina båtar och andra räkfiskare köpt dem. Det finns idag räkfiskeföretag som har tre båtar med räkfisketillstånd (Klingander) och andra som har två (exempelvis Fiskeri AB Ingun, Arkö Fiske AB, Valöskär AB, Andersson, LL 628 Atlantic AB och Sandefjord Fiske AB). Detta har medfört ökad lönsamhet men samtidigt innebär det ändå inte att antalet båtar med räkfisketillstånd minskat. Det skapar också ett annat problem eftersom räkfisketillstånden i sig inte är överförbara. På så sätt har det skapats passiva tillståndsinnehavare medan andra personer i verkligheten äger båten och fiskar på tillståndet. Folk hindras i praktiken från att gå i pension genom detta system.

Nu har det kommit förslag från yrkesfisket om att överlåtelser kan ske på årsbasis under vissa villkor. Detta innebär en typ av överförbara fiskerättigheter även om det fortfarande inte gör det möjligt att lämna räkfisket genom att sälja sin båt och sin kvot så att fisket kan lämnas utan att yrkesfiskare fortsätter ha stora skulder även som pensionärer. et förslag som finns innebär inte heller det att antalet båtar med räkfisketillstånd kan minskas utan ägarna måste även i fortsättningen behålla alla de båtar som har tillstånd även om de bara fiskar med en. Konsekvensen är att det blir en del skrotbåtar liggande i våra fiskelägen bara för att äga ett räkfisketillstånd.

GG 980 Danafjord

En del företaghar dock löst problemet med skrotbåtar genom att köpa en mindre båt som ersätter den gamla stora och upplagda båten. Senkan de använda den mindre båten till kräftfiske eller pelagiskt fiske på kustkvoten om efforttillstånd och kräftfisketillstånd saknas. Det gäller exempelvis Arkö Fiske AB som köpt en ny LL 107 Rimfors och sålt den gamla stora båten till Lettland.

LL 107 Rimfors. Foto: Jan-Ever Johansson

De förslag som föreligger löser inte alla problem som finns i räkfisket, men de minskar antalet aktiva fiskbåtar ett enskilt år, något som bör förbättra räkfiskeföretagens genomsnittliga lönsamhet även om det inte löser problemen på sikt och för gott. Men det är ett steg på vägen mot ett vettigt förvaltningssystem med överförbara fiskerättigheter (kvoter) och särskilda kustkvoter för de båtar som har tillstånd att fiska i Gullmarsfjorden eller Koster-Väderöfjordarna.

Problemet är att Havs- och vattenmyndigheten (HaV) inte verkar vilja följa upp det förslag som yrkesfisket arbetat fram vilket Roland Utbult påpekat i en motion till den svenska riksdagen.  Det är dags att myndigheten får tummen ur och kommer med ett förslag på regler som tillmötesgår vad yrkesfiskarna föreslagit. Att det inte är tillräckligt eller att det finns en del yrkesfiskare som är mot förslaget är inte tillräckligt för att förhala ett beslut från myndigheten. En passiv myndighet gör inte problemen mindre, utan de förvärrar problemen och skjuter en permanent lösning på framtiden, vilket inte alls är bra. Myndigheten bidrar genom sin passivitet till att olagligheter kan fortsätta förekomma och att lönsamhetsproblemen till viss del består.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Räka, HaV, Havs- och vattenmyndigheten, Skagerak, Nordsjön, Räkfiske, Uppgradering, Lönsamhet, Lönsamhetsproblem, Olagliga utkast, Förvaltningssystem, Politik