Levande kustsamhällen skapas inte bara av små fiskebåtar

I hela Öckerö kommun finns 144 boende som arbetar om fiske, jordbruk och skogsbruk. Vi kan utgå får alla 144 arbetar med fiske. Av dessa personer hör cirka 40 personer hemma på Rörö och ytterligare några personer som bor på andra öar arbetar på båtar från Rörö. Resterande fiskare återfinns främst på Fotöbåtar (cirka 25), Hönö (cirka 15-20), Öckerö (cirka15-20) och Björkö. På Fotöbåtar arbetar cirka 20 personer på stora båtar varav 6 på en danskflaggad båt, AS 464 Stella Nova (en del av de som arbetar på denna båt är dock från Öckerö) och 8 på GG 218 Västfjord och 4 på GG 562 Randi. På Hönö arbetar de flesta på mellanstora båtar medan en större båt med tysk flagg dominerar på Öckerö, NC 315 Victoria (12 anställda). Även på andra Fotöbåtar vid sidan av Stella Nova kan det finnas folk från andra öar.

Ungefär 30 av Rörö-borna arbetar på riktigt stora fiskebåtar, varav två har dansk flagg, S 264 Astrid och S 144 Themis. Den tredje är GG 764 Astrid. Förutom detta arbetar nästan 10 personer från Rörö på mellanstora fiskebåtar medan en Röröbåt i huvudsak tar sin anställda från Klädesholmen och andra platser på södra Tjörn. Till slut finns det några personer som arbetar på mindre båtar, men det handlar sannolikt om deltidsfiskare i en del fall. Nämnas kan också att många som arbetar ombord på de stora båtarna också har en mindre båt som de fiskar med ibland.  På en ö med 270 invånare innebär 40 sysselsatta inom fisket att fiskerinäringen totalt dominerar ön. Rörö är troligen den enda plats i Sverige som är beroende av fiske idag.

Det finns också en viss inpendling till Öckerö kommun av fiskare. Totalt arbetar 159 personer med fiske i kommunen. I denna statistik finns alla de fiskare som arbetar på båtar som är hemmahörande i kommunen om de kommer från andra kommuner som exempelvis Tjörn och Göteborg.

Vad framförallt Fotö och Rörö visar är att det ofta krävs stora båtar för att infrastruktur och kultur ska bevaras. Stora båtar medför därför också fler mindre båtar och mellanstora båtar. För en levande kustkultur finns det därför inte alltid en motsats mellan storskaligt fiske och småskaligt kustnära fiske. De två korsbefruktar varandra. Dessutom innebär förekomsten av större fiskebåtar att annan verksamhet på orterna gynnas. Båtarna köper livsmedel i de lokala butikerna inför fiskeresor, de använder regelbundet lokala varv för reparationer, underhåll och annat. Genom detta skapar de stor fiskebåtarna ett underlag för den infrastruktur som behövs.

Den enda plats i Sverige som idag är beroende av fiske som näring, Rörö, har gynnats av att fiskeriföretagarna på ön vågat satsa ordentligt på fisket och dessutom samtidigt satsat på att bevara det traditionella fisket. På Rörö finns sålunda huvuddelen av de båtar som fiskar både demersalt och pelagiskt. Dessutom var det bara på Rörö som det det traditionella snörpvadsfisket överlevde trålfiskets segertåg. Detta är sannolikt två av de faktorer som gjort att Rörö klarat sig och kunnat bevara fisket som basnäring medan grannöarnas fiske helt har försvunnit (Knippla) eller bara finns kvar i begränsad utsträckning (Hyppeln).

Det är också noterbart att det framförallt är på de större båtarna som yngre fiskare kan hittas. Även på mellanbåtar finns en del yngre. På Rörö finns ett fall där ägare av större fiskebåtar (GG 840 Svanen och GG 39 Rossö) helt klart hjälpt yngre fiskare att komma igång genom att investera i en mindre mellanstor båt, GG 32 Tristan. Stora fiskebåtar, bevarad fiskerikultur och risktagande har gynnat de yngre. Det problem som finns på Rörö för yngre fiskare är istället framförallt svårigheterna att finna bostad.

För en levande kust och levande fiskelägen behövs det större såväl som mindre båtar. Det behövs ett varierande fisk och möjlighet för unga att ta sig. Det behövs risktagande samtidigt som en strävan efter att bevara det gamla fast med nya båtar och ny teknik som underlättar fisket. Även för det krävs risktagande.

De fiskare och de fiskelägen som har fiskare som bara strävar efter status quo, inte vågar ta risker och motsätter sig alla förändringar så som är fallet med medlemmarna i Havs- och Kustfiskarnas PO (HKPO) och de fiskelägen de dominerar kommer att försvinna.  Levande kust kan inte skapas genom att gör fisket till en otidsenlig museiverksamhet med små obekväma gammaldags träfiskebåtar som dessutom är brandfarliga och innebär en dålig arbetsmiljö.

Men det behövs också kommunala satsningar. Öckerö kommun behöver se till att det kan byggas bostäder för unga på Rörö. Vidare måste de se till att lokala verksamheter som bidrar till att levande samhällen och fiskelägen kan bevaras, som exempelvis varv, små verkstäder och annat, år bra möjligheter att verka i kommunen. Detsamma gäller förstås även andra fiskerikommuner. En satsning på deltidsfiskare och museiverksamhet kan inte ensamt rädda en levande kust och skapa levande fiskelägen och turistorter mer än i enstaka undantagsfall.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Levande kust, Storskalig fiske, Kustnära fiske, Stora fiskebåtar, Öckerö kommun, Deltidsfiskare, Museiverksamhet, Fiske, Rörö, Fotö, Öckerö, Hönö, Varv, Samhälle, Politik