Sveriges framgångsrikaste fiskeläge

Den lilla ön Rörö måste betraktas som Sveriges framgångsrikast fiskeläge. På ön finns Sveriges i särklass största fiskeriföretag, faktiskt de två största. Där återfinns också 3 av fyra fiskebåtar som fortfarande kan fiska som i gamla tider, dvs både sill (pelagiskt fiske) och fisk (demersalt fiske, dvs efter bottenlevande fisk). Rörö är också den enda plats i Sverige där befolkningen är helt beroende av fiske, den enda plats där fiske är huvudnäring.

Yrkesfiskare på Rörö äger för närvarande 2 av de fem största fiskebåtarna som ägs av svenskar (bortsett från Magnus Roth som inte bor i Sverige). Om två år kommer yrkesfiskare på Rörö att äga 3 av de 5 största båtarna. Tonnagemässigt, mätt i sammanlagt tonnage, så är Fiskebäck största fiskeläget och antalsmässigt finns det många fiskelägen som har fler båtar än Rörö. Idag finns det faktisk nästan lika många yrkesfiskare på lite större Röröbåtar som när jag var liten (en bit över 60 stycken). Skillnaden är att de idag inte alltid är från Rörö, exempelvis finns det kanske ungefär 10 danskar anställda, nån färing och några från andra fiskelägen och orter. Kanske finns det ett 40-tal yrkesfiskare på Rörö som har en total befolkning på 270 personer. Dessutom fanns det när jag var liten fler äldre som ägnade sig åt aktivt fisk då än idag men det kanske kan uppvägas av att många som idag har andra jobb ägnar sig åt fritidsfiske på olika sätt. Det kan vara hummer, garnfiske, spöfiske och annat.

Sveriges 5 största fiskeriföretag, omsättning senaste verksamhetsår MSEK

Astrid Fiske AB, 428, Rörö (inkl Astrid Pelagic AB blir det 436 MSEK)
Rylo AB (Themis), 181, Rörö
Fiskeri AB Ginneton, 59, Fiskebäck
Torönland HB, ??, Fiskebäck (omsättning okänd men ett av de 5 största)
Bristol Fiske AB, 49, Göteborg/Donsö

Sveriges 5 största fiskelägen, bruttotonnage inklusive utlandsflaggade

Fiskebäck, 9 400
Rörö, 5 900
Donsö, 3 200
Fotö, 2 100
Träslövsläge, 1 600

Sveriges 5 största fiskebåtar, namn, hemmahamn, bruttoton, 2016

S 264 Astrid, 2 352, Skagen, Astrid-koncernen
E 532 Rockall, 1 461, Esbjerg, Astrid-koncernen
Ginneton C (Beinur), 1 424, ??, Fiskeri AB Ginneton
S 205 Ceton, 1 377, Skagen, Gifico ApS (Ginneton-koncernen)
GG 505 Polar, 1 211, Fiskebäck, Bryngeld Fiskeri AB

Sveriges 5 största fiskebåtar, namn, hemmahamn, bruttoton, 2018

S 264 Astrid, 2 352, Skagen, Astrid-koncernen
S 364 Rockall, 2 352, Skagen, Astrid-koncernen
Ginneton C 1 424, Fiskebäck?, Fiskeri AB Ginneton (om den båten inte säljs, kanske döps den annars om)
S 144 Themis, 1 399, Skagen, Themis-koncernen
GG 438 Clipperton, 1 399, Donsö, B-C Pelagic AB

När det gäller tabellen för 2018 är den naturligtvis osäker. Den tar bara hänsyn till kända nybeställningar och kända båtar idag, men inte till eventuella uppköp eller försäljningar av båtar.

Anledningarna till att Rörö bevarat sitt fiske och trots sin litenhet kunnat bli ett av Sverige största fiskelägen är förmodligen många och komplicerade. Men helt klart är att utan aktiva yrkesfiskare och en aktiv befolkning med sitt eget fiskes och öns överlevnad som bas för sitt agerande så hade ön avfolkats i samma utsträckning som grannöarna Knippla och Hyppeln där egentligen inget fiske finns kvar. Det betyder inte att fisket utveckling på Rörö är problemfri.

För de små båtarna som både fiskar pelagiskt och demersalt (GG 39 Rossö och GG 840 Svanen) gäller att fisket som sådant är lönsamt,men det är svårt att få ihop tillräckligt med kapital för att investera i nya båtar. Det är dyrt med båtar som behöver RSW-tankar för det pelagiska fisket och det fiske båtarna bedriver kan inte finansiera inköp av nya båtar. Den trdje båten med både pelagiskt tilltånsd och demersalt fiske är GG 7/ Falken. I det pelagiska fisket används den som lysbåt till GG 764 Astrid och bedriver som jag förstår det inget eget fiske i övrigt.

Finansieringsproblemet kunde lösas om de två stora fiskeriföretagen inrättade en fond/stiftelse som hade som uppgift att hjälpa mindre fiskare att finansiera nyinköp. En annan variant är att undersöka om fisket skulle kunna organiseras med moderskepp som har RSW-tankar och som används för transporter av den fiskade sillen eller skarpsillen samt mindre fiskebåtar (kring 50-100 ton) som används för fisket. Lastning av sillen till moderskeppet sker till havs. Att organisera fisket på det sättet, med moderskepp och mindre fiskebåtar är vanligt i USA.

Med en fond/stiftelse som har till uppdrag att gynna fisket på Rörö genom att hjälpa till med investeringar kan också unga fiskare får hjälp med finansiering av nya mindre fiskebåtar. På det sättet kan en kontinuitet och en nyrekrytering till fisket ske vid sidan av den som sker vi anställningar på de stora båtarna. Dessutom går det att tänka sig att en sån förening skulle kunna skaffa individuella fiskerättigheter för bruk av fondens/stiftelsens/föreningens intressenter/medlemmar när ett sådant system till slut införs i Sverige. Detta kan hjälpa småskaliga kustnära fiskare att överleva. Metoden är vanlig i Danmark där en förening, Thorupstrands Kystfiskerlaug, är en av de största innehavarna av fiskerättigheter för plattfisk och vitfisk. Det finns också flera andra föreningar med stora fiskerättigheter för sina medlemmar.

Ett annat problem som finns på Rörö är att flera av öns fiskebåtar inte kan besöka ön. En utbyggnad av hamnen eller en ny hamn är sannolik för dyrt men ett antal bojor för förtöjning av stora fiskebåtar öster om ön är inte så dyrt och skulle kunna fyll det behov som finns. Sådana kan läggas på två ställen, dels öster om Halaberget på sydöstra delen av Rörö, dels öster om Apelvik på nordöstra delen av Rörö.

Det saknas också bostäder för unga personer på Rörö. Smålägenheter och ingångslägenheter för unga familjer. Det kan lösas genom byggandet av hyreshus med den inriktningen. Det borde inte vara så svårt att skapa ett företag för en sådan satsning där både yrkesfiskare, intresserade byggbolag och öns befolkning i övrigt kan vara delägare. Hyreshus är inte heller främmande för ön. Det har funnits sen mycket lång tid tillbaka (jag växte upp i ett) och idag finns det tre stycken. Men ett av dem är för äldre (där bor min mor) och ett är den gamla skolan med stora och dyra lägenheter.

Det jag här skissat på när det gäller hyreshus och dess ägande liksom fon/stiftelse/förening är kollektiva lösningar. Det är inget ovanligt på Rörö utan helt i enlighet med traditionen. När ingen privat handlare längre vill driva livsmedeslsförsäljning på ön och de stora livsmedelskedjorna var helt ointresserade tog yrkesfiskets inköpsförening, Rörö Strandkassa, över livsmedelshandeln. Idag ägs livsmedelsaffären, gästhamnen och bensinmacken av detta kooperativ.

När ön höll på att förlora sin skola gick öns invånare ihop, skänkte pengar till idrottsföreningen, Rörö IF, och så byggde idrottsföreningen en skola parat med sporthall. Samtidigt bedrevs ett opinionsarbete gentemot kommunen som bland annat inkluderad att en stor del av befolkningen ställd krav på plats i kommunbyggnaden på Öckerö. På Rörö finns idag skola, på de två grannöarna Hyppeln och Knippla finns det inte.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Astrid Fiske AB, Rylo AB, Themis Fiskeri AB, Fiskelägen, Fiskeriföretag, Ekonomi, Fiske, Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, Rörö, Fiskebåtar, Samhälle