Dansk minister vill inte ha marint skyddsområde i Kattegatt

Svenska myndigheter och politiker arbetar för att skapa ett marint skyddsområde i södra Kattegatt på det område som nu under flera år berörts av delvis fiskeförbud och helt trålförbud. Vissa svenska myndigheter, men inte andra som Länsstyrelsen i Skåne, kan dock tänka sig att tillåta trålfiske i delar av det idag trålfri området. Den danske miljø- og fødevareminister Esben Lunde Larsen vill dock inte ha något skyddsområde alls utan öppna upp hela området för trålfiske:

Når den danske miljø- og fødevareminister på sin side ønsker at genåbne området, handler det om den historiske vigtighed for det danske jomfruhummerfiskeri. Trods store protester fra den danske fiskeindustri, da det afgrænsede område blev midlertidigt fredet, viser Miljø- og Fødevareministeriets tal dog, at fiskerne i Kattegat fra 2010 og frem generelt ikke har oplevet en nedgang i indtjeningen. Flere år er der faktisk samlet set landet jomfruhummere for højere beløb.

När det gäller Länsstyrelsen i Skåne kan den acceptera att delar av området öppnas för kräftfiske (jomfruhummerfiske), men bara om det sker med bur (tejner). Burfiske av kräftor (jomfruhummer) är mer miljövänligt än trålfiske då inga skador på bottnarna förekommer och inte heller några större bifångster. Dessutom överlever en stor del av bifångstens om den kasta tillbaka i havet då den utgörs av för små kräftor eller andra typer av kräftdjur, krabbor etc. I det danska kräftfisket används dessutom bara SELTRA-trål, en trål utan rist. I detta fiske utgör bifångstens uppemot 75% av den totala fångsten. I svenskt kräftfiske med trål används i huvudsak ristförsedd trål och bifångsten är då några  procent av totalfångsten. I Danmark finns ingen som fiskar kräftor (jomfruhummer) med bur, i Sverige fiskas 20-25% av kräftorna med bur.

Danska DTU Aqua som provfiskat i området menar också att burfiske är praktiskt möjligt i det idag fiskefria området:

Det er muligt at fiske med tejner i det permanent lukkede område i Kattegat. Fangsterne er stedvis rigtig fine, men der er store variationer i fangsterne og på baggrund af nærværende forsøg er det ikke muligt at vurdere fiskeripotentialet i området. Desuden skyldes de høje fangstrater delvist, at der ikke har været fisket på bestanden siden områdelukningen. Individstørrelsen af jomfruhummerne er derfor større end hvad, der kan forventes, hvis et kommercielt fiskeri på bestanden genoptages.

I Sverige består tejne-flåden af en blanding af ældre fartøjer og nybygninger, og i Skagerrak, hvor tejnefiskeriet er mest udviklet, tages 25 % af den svenske jomfruhummer- kvote med tejner. Hvorvidt fiskeri med tejner kan være et lønsomt alternativ for en fraktion af den danske flåde, afhænger i høj grad af to faktorer; i) markedsprisen og ii) fangstraterne.

1. I Sverige er førstehåndværdien af levende, tejnfangne jomfruhummer ca. 15-30 % højere end for tilsvarende trawlfangne jomfruhummer. I kombination med lavere brændstofudgifter kan denne merværdi opretholde fiskeriet, der ofte kombineres med trawl, garn og tejnefiskeri efter andre arter end jomfruhummer. Mulighederne for afsætning af levende jomfruhummer i Danmark er endnu usikre, men igangværende projekter i DTU Aqua sigter på at afdække dette.
2. Fangstraterne i nærværende forsøg var meget svingende, og et lønsomt fiskeri forudsætter at disse kan stabiliseres. Det vurderes, at en stor del af variationen skyldes det manglende kendskab til området. Variation i fangstraterne indenfor den enkelte kæde indikerer desuden, at det ikke er alle tejnerne, der fisker optimalt, og DTU Aqua har indledende forsøg i gang i 2013 for at øge kendskabet til fangstprocessen.

Der er således nogle usikkerheder omkring lønsomheden i et dansk tejnefiskeri efter jomfruhummer. Baseret på den viden vi har i dag blandt andet omkring et stabilt til svagt voksende tejnefiskeri i Sverige vurderes det dog muligt, at tejnefiskeriet kunne være interessant for en fraktion af den danske flåde.

Ett problem i den danska fiskeflottan av idag är att det finns få båtar som är byggda för att hantera burar. För att det burfiske ska kunna komma igång krävs alltså att danska fiskare köper båtar som är lämpade för detta. Det finns också andra problem som det ensidiga användanet av SELTRA-trål, ett motstånd mot att fiska med ristförsed tråleller bur.

Läs också: Danska jomfruhummerfiskares bristande tillgång till torskkvoter

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Esben Lunde Larsen, Trålfiskeförbud, Fiskeförbud, Jomfruhummer, Jomfruhummerfiske, SELTRA-trål, DTU Aqua, Burfiske, Bifångster, Provfiske, Kräftfiske, Kattegatt, Danmark, Sverige, Fiske